Sista blåljusrapporten från Malmö
FILMENTio, åtta, sex… Denna nedräkningsliknande talsekvens är antalet avsnitt per säsong för "Tunna blå linjen" som efter tre säsonger och totalt 24 avsnitt stämplar ut för gott. Å ena sidan är det smart att sluta med flaggan i topp men å andra sidan är det trist för tittaren att inte få mer av denna verklighetsnära och välgjorda dramaserie.
Två år har gått sedan sist. Både i verklighetens och seriens värld. I verkligheten var det oklart om det skulle bli en fortsättning men huvudförfattaren Cilla Jackert hade en idé hon ville utforska i en möjlig tredje säsong och det här lär nog vara den.
Sara (Amanda Jansson) och Magnus (Oscar Töringe) har fått en dotter som heter Leah, högst sannolikt efter den kollega som de båda uppskattade mycket och som dessvärre togs ifrån dem i förra säsongen. Dottern Leah är infektionskänslig och blir sjuk ofta vilket leder till besvärliga nätter och kämpiga dagar för polisparet. Deras skyddsnät är Magnus familj - den bittra och rullstolsburna pappan Gert (Rolf Lydahl), den hunsade mamman Ann-Sofi (Tove Granditsky) och missbrukande systern Mari (Anja Lek Paulsson). Hon är visserligen ren just nu men Magnus har inget förtroende för henne medan den mer godhjärtade Sara vill tro det bästa om människor och ger Mari chans efter chans. Hur som helst påverkar familjesituationen deras arbete.
Det stora temat för säsongen är barn och ungdomar, skolan och droger. Fanny (Malou Marnfeldt) har bytt inriktning på sitt polisarbete och jobbar uteslutande med narkotikasituationen tillsammans med kollegan Hampus (Linus James Nilsson) oavsett om det handlar om unga säljare, haschliberaler, stora smugglare eller vad som helst. Drömmen är att sätta dit de stora, nästan onåbara spelarna. Guldknapparna på polisstationens karta.
Narkotikasituationen spiller över på alla poliser. En som drabbas lite annorlunda är Jesse (Per Lasson) som numera lever tillsammans med en haschliberal kvinna som obehindrat röker på i deras trädgård. Även en av hans döttrar blir indirekt indragen i härvan när hon berättar om en säljande klasskamrat, något som får överdrivna konsekvenser.
Ett annat spår i säsongen handlar om skolan. Ett stort och dyrt projekt kallat Trygga Malmöskolan rullar igång och blir inte helt lyckat. En del av det är en satsning på barn som ligger i farozonen att dras in i den kriminella världen - "Kamma daj" - och Khalid (Mustafa Al-Mashhadani) engagerar sig i det och framför allt i en liten pojke som inte har så många framtidsval om han inte guidas rätt.
Där har vi säsongen i grova drag. Emellanåt är den så otroligt mörk och deprimerande att det nästan är svårt att ta sig igenom avsnitten, medan den i andra stunder gestaltar hopp och gemenskap. Att dörren stängs för en fortsättning är ganska uppenbart av finalscenerna i det sista avsnittet som jag kan tycka är lite väl tillrättalagda men samtidigt måste ju serien sluta på något vis.
Klart är i alla fall att med facit i handen är "Tunna blåa linjen" en av de bästa svenska dramaserierna i modern tid. Den har sagt mycket om vår samtid på gott och ont, men oavsett vad den förmedlat har det varit nyttigt och viktigt.
Två år har gått sedan sist. Både i verklighetens och seriens värld. I verkligheten var det oklart om det skulle bli en fortsättning men huvudförfattaren Cilla Jackert hade en idé hon ville utforska i en möjlig tredje säsong och det här lär nog vara den.
Sara (Amanda Jansson) och Magnus (Oscar Töringe) har fått en dotter som heter Leah, högst sannolikt efter den kollega som de båda uppskattade mycket och som dessvärre togs ifrån dem i förra säsongen. Dottern Leah är infektionskänslig och blir sjuk ofta vilket leder till besvärliga nätter och kämpiga dagar för polisparet. Deras skyddsnät är Magnus familj - den bittra och rullstolsburna pappan Gert (Rolf Lydahl), den hunsade mamman Ann-Sofi (Tove Granditsky) och missbrukande systern Mari (Anja Lek Paulsson). Hon är visserligen ren just nu men Magnus har inget förtroende för henne medan den mer godhjärtade Sara vill tro det bästa om människor och ger Mari chans efter chans. Hur som helst påverkar familjesituationen deras arbete.
Det stora temat för säsongen är barn och ungdomar, skolan och droger. Fanny (Malou Marnfeldt) har bytt inriktning på sitt polisarbete och jobbar uteslutande med narkotikasituationen tillsammans med kollegan Hampus (Linus James Nilsson) oavsett om det handlar om unga säljare, haschliberaler, stora smugglare eller vad som helst. Drömmen är att sätta dit de stora, nästan onåbara spelarna. Guldknapparna på polisstationens karta.
Narkotikasituationen spiller över på alla poliser. En som drabbas lite annorlunda är Jesse (Per Lasson) som numera lever tillsammans med en haschliberal kvinna som obehindrat röker på i deras trädgård. Även en av hans döttrar blir indirekt indragen i härvan när hon berättar om en säljande klasskamrat, något som får överdrivna konsekvenser.
Ett annat spår i säsongen handlar om skolan. Ett stort och dyrt projekt kallat Trygga Malmöskolan rullar igång och blir inte helt lyckat. En del av det är en satsning på barn som ligger i farozonen att dras in i den kriminella världen - "Kamma daj" - och Khalid (Mustafa Al-Mashhadani) engagerar sig i det och framför allt i en liten pojke som inte har så många framtidsval om han inte guidas rätt.
Där har vi säsongen i grova drag. Emellanåt är den så otroligt mörk och deprimerande att det nästan är svårt att ta sig igenom avsnitten, medan den i andra stunder gestaltar hopp och gemenskap. Att dörren stängs för en fortsättning är ganska uppenbart av finalscenerna i det sista avsnittet som jag kan tycka är lite väl tillrättalagda men samtidigt måste ju serien sluta på något vis.
Klart är i alla fall att med facit i handen är "Tunna blåa linjen" en av de bästa svenska dramaserierna i modern tid. Den har sagt mycket om vår samtid på gott och ont, men oavsett vad den förmedlat har det varit nyttigt och viktigt.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. En ny poliskaraktär, utöver narkotikapolisen Hampus - som i ärlighetens namn mest känns som en utfyllnadskaraktär bredvid Fanny, spelas av Charlotta Björck. Hon är mest känd från mer komiska sammanhang men spelar här ett befäl med ganska mycket pondus.
2. Danijela (Sandra Stojiljkovic) och Faye (Anna Sise) är även med denna gång. Danijela tränar för att hamna i insatsstyrkan men en nackskada ställer till det och Faye funderar över sin framtid efter att ha blivit misshandlad på arbetstid.
3. Jag tycker det inte är helt orimligt att fantisera om att "Tunna blå linjen" kan fortsätta men i en annan stad och skildra en annan poliskår. Det känns som att det finns fler ämnen och situationer att skildra och konceptet är ju bra. Vi får väl se om någon SVT-producent har samma tanke.
2. Danijela (Sandra Stojiljkovic) och Faye (Anna Sise) är även med denna gång. Danijela tränar för att hamna i insatsstyrkan men en nackskada ställer till det och Faye funderar över sin framtid efter att ha blivit misshandlad på arbetstid.
3. Jag tycker det inte är helt orimligt att fantisera om att "Tunna blå linjen" kan fortsätta men i en annan stad och skildra en annan poliskår. Det känns som att det finns fler ämnen och situationer att skildra och konceptet är ju bra. Vi får väl se om någon SVT-producent har samma tanke.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
