Myskuslig deckare kring skolklass

FILMEN

När Patrick Fisher (Stephen Mapes) tar livet av sig kallas detektiven Tom Monroe (Robert Carlyle) in för att luska i gåtan. På ett kvarlämnat band förklarar Fisher att det bara sett ut som ett självmord. I själva verket har han blivit mördad. Och han påstår att han inte är den första. Gamla klasskamraten i småskolan, Amy, var den första. Själv är han det fjärde offret i klassen. 29 år tidigare hände något hemskt vid en trädkoja, när Amy dog, och mordet är fortfarande ouppklarat. Tom blir så intresserad att han bestämmer sig för att nysta i mysteriet. Han tar in på ortens hotell och börjar ställa nyfikna, och som det ska visa sig, obehagliga frågor. Vem är det som ringer de otäcka telefonsamtalen? Vad var det som hände? Vad är det för kollektiv skuld de känner? Vem var den trettiotredje klasskamraten som ingen verkar minnas?

”Class of ’76” kan nog bäst beskrivas som en trivsamt kuslig mysteriethriller. Här kommer vi lugnt och metodiskt fram till gåtans lösning, via en del överraskande vändningar. Den är gjord för brittisk tv, i två delar, och var aldrig bioaktuell. Som tv-produktion sett är den välgjord och sevärd, men lite tråkig och - vilket en deckare absolut inte får vara - förutsägbar.

Robert Carlyle är, som alltid, lysande i rollen som den snokande polisen Tom Monroe. Det är en nedtonad figur, ganska långt från vad Carlyle brukar spela. Hans varumärke burkar ju annars vara skrävlande, halvkriminella fotbollsdårar. 2003 gjorde han exempelvis också Adolf Hitler ("The Rise of Evil"), i mina ögon en av den lille skottens absolut största prestationer. I den här filmen är han alltså nedtonad och eftertänksam i manchesterkavaj och löst sittande slips. Och som bonus får hans härliga skotska accent flöda fritt.

Kollegan Steven Grant (Daniel Mays) får vara filmens enda komiska inslag. En lustig figur med ett sorts babyface, och ofta med något att äta i handen. Men det är enda gången filmen blir rolig. Det är lite olikt brittiska deckare. De brukar ju ofta innehålla stråk av den där lite torra brittiska humorn. Humorn får ge vika för en kuslig ton i stället, som går genom hela filmen. Det blir aldrig otäckt på riktigt, men det finns en obehaglig känsla kring ett gammalt skolfoto. Fotot stämmer inte. Överhuvudtaget är det också något som inte stämmer med filmens slut. Kräver lite eftertanke innan man kommer på varför.

Så! Klart sevärd.


EXTRAMATERIALET

Denna utgåva innehåller inget extramaterial.


TRE SAKER

1. Filmversionen är kraftigt nedklippt. Originalversionen var, när den sändes i England, 180 minuter, inklusive reklamavbrott. Filmversionen är 90 minuter. Det innebär att det borde vara någon timmas material som vi inte får se. Det är synd. För jag är rätt övertygad om att det är karaktärernas utveckling som fått stå tillbaka.

2. Filmer som har med en trädkoja får mig alltid att tänka på en Gary Larson-teckning. Föreställer två pojkar i en trädkoja och en lastbil som har kört av vägen intill. Lastbilen fraktar tydligen monster, för det står ”ACME Monster” på den. Bildtexten är, förstås: ”Unge Stephen King och den där dagen i trädkojan.”

3. Fattar inte varför man inte gör en fortsättning på "The Rise of Evil", förresten. Den slutar ju någonstans kring Kristallnatten. "Class of '76" har också potential för en fortsättning, där Tom Monroe löser nya fall. Men inga nya episoder verkar vara planerade.


TOBIAS JOHANSSON (2007-03-12)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin thriller
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Thriller
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2007
Bolag: Pan Vision
Ljud: Stereo
Bild: Anamorfisk widescreen 1.85:1
Köp filmen hos:
Delning:
NIO TIPS FRÅN OKTOBER
12 SENASTE
MUSIKUTGÅVORNA