Obehagligt nära verkligheten
FILMENAlex Garland har som regissör rört sig inom science fiction ("Ex Machina" och "Annihilation") och det övernaturliga ("Men") och därför är "Civil War" ett steg i en helt annan riktning. I den här filmen har USA glidit in i ett nytt inbördeskrig där olika fraktioner ståt mot varandra och där kriget vinns om den ena fraktionen störtar den korrupta och fascistoida presidenten. Det ska sägas att filmen är väldigt otydligt kring vad fraktionerna strider om, vilket är ett smart sätt att göra gränsen mellan de onda och de goda väldigt luddig. Håller vi som tittare på "rätt" sida?
Nu behöver vi i och för sig inte välja sida då de vi följer är oberoende krigsjournalister som bara försöker göra sitt jobb, det vill säga dokumentera händelserna med penna och kamera. Tre luttrade journalister, veteranen Sammy (Stephen McKinley Henderson), alkoholisten Joel (Wagner Moura) och den prisbelönta fotografen Lee (Kirsten Dunst) åker mot Washington D.C. där presidenten håller sig gömd. Joel drömmer om att få ett citat och Lee ser framför sig att ta bilden när han tas fast. Med sig på resan får de en ung aspirerade fotograf Jessie (Cailee Spaeny) som har Lee som idol. Det är inte riktigt Lees önskan att ha med Jessie på resan, men så blir det.
Till skillnad från den erfarna trion har Jessie inte sett något alls av världen och de skarpa situationer där en krigsfotograf ska försöka göra sitt jobb och samtidigt klara livet. Det här är ju ett smart sätt för filmmakarna att göra Jessie till tittarens väg in i filmens värld. Samtidigt som hon lär sig, lär vi oss om det tuffa klimat som gäller i detta inbördeskrig där det inte finns någon direkt chans att koppla av och känna sig trygg och lugn. Varje situation är ett potentiellt hot, vissa mer än andra.
Känslan blir lite som i en zombiefilm. Samhället är (till viss mån) utslaget och det finns grupperingar av människor som är större hot än andra. En otroligt tät scen efter en sorts biljakt som gått åt skogen är den här filmens bästa exempel på det. Som manusförfattare ligger Alex Garland bakom "28 dagar senare" så zombiefilmsjämförelsen är inte tagen ur luften.
"Civil War" är en ganska obehaglig film att se. Den ligger ju på något vis väldigt nära verkligheten i fall fel personer tar makten i en av världens mäktigaste nationer. Den är dessutom välgjord och välspelad och väcker en del eftertanke.
Nu behöver vi i och för sig inte välja sida då de vi följer är oberoende krigsjournalister som bara försöker göra sitt jobb, det vill säga dokumentera händelserna med penna och kamera. Tre luttrade journalister, veteranen Sammy (Stephen McKinley Henderson), alkoholisten Joel (Wagner Moura) och den prisbelönta fotografen Lee (Kirsten Dunst) åker mot Washington D.C. där presidenten håller sig gömd. Joel drömmer om att få ett citat och Lee ser framför sig att ta bilden när han tas fast. Med sig på resan får de en ung aspirerade fotograf Jessie (Cailee Spaeny) som har Lee som idol. Det är inte riktigt Lees önskan att ha med Jessie på resan, men så blir det.
Till skillnad från den erfarna trion har Jessie inte sett något alls av världen och de skarpa situationer där en krigsfotograf ska försöka göra sitt jobb och samtidigt klara livet. Det här är ju ett smart sätt för filmmakarna att göra Jessie till tittarens väg in i filmens värld. Samtidigt som hon lär sig, lär vi oss om det tuffa klimat som gäller i detta inbördeskrig där det inte finns någon direkt chans att koppla av och känna sig trygg och lugn. Varje situation är ett potentiellt hot, vissa mer än andra.
Känslan blir lite som i en zombiefilm. Samhället är (till viss mån) utslaget och det finns grupperingar av människor som är större hot än andra. En otroligt tät scen efter en sorts biljakt som gått åt skogen är den här filmens bästa exempel på det. Som manusförfattare ligger Alex Garland bakom "28 dagar senare" så zombiefilmsjämförelsen är inte tagen ur luften.
"Civil War" är en ganska obehaglig film att se. Den ligger ju på något vis väldigt nära verkligheten i fall fel personer tar makten i en av världens mäktigaste nationer. Den är dessutom välgjord och välspelad och väcker en del eftertanke.
EXTRAMATERIALET
TRE SAKER
1. Jesse Plemons, Kirsten Dunsts man, tog över rollen som en extremt obehaglig person bara några dagar innan den skulle spelas in. Plemons fullkomligt äger scenen han är med i. Otroligt bra.
2. Alex Garland kommer från en journalistfamilj. Hans farfar, exempelvis, var utlandskorrespondent.
3. Presidenten spelas av Nick Offerman. Rollen är förhållandevis liten men det är ändå en poäng i att en så pass stabil skådespelare gör rollen.
2. Alex Garland kommer från en journalistfamilj. Hans farfar, exempelvis, var utlandskorrespondent.
3. Presidenten spelas av Nick Offerman. Rollen är förhållandevis liten men det är ändå en poäng i att en så pass stabil skådespelare gör rollen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
