Den sista apokalypsen är här
FILMENDet är fem år sedan "The Umbrella Academy" ramlade ut på Netflix med sin första säsong. Jag minns inte vad det var som fick mig att titta på den. Det kan vara den lilla trivian att serien var baserad på en serie skapad av Gerald Way från bandet My Chemical Romance. Det kan också varit upplägget med sju personer som föds exakt samma sekund av mödrar som inte varit gravida när dagen börjat, för att sedan adopteras av en excentriker och blivit en egen, minst sagt dysfunktionell familj. Hur det än var med den saken blev det "kärlek vid första paraplyöppningen" och fram till nu har jag njutit av 30 avsnitt fördelade på tre säsonger.
Nu stänger Netflix butiken med en något kortare säsong på sex avsnitt, och i och med det får berättelsen om familjen Hargreeves ett konkluderande slut som i alla fall tillfredsställer denna tittare.
Formen på de tre första säsongerna är att familjen ställts emot en annalkande apokalyps som de kämpat tillsammans för att förhindra, men i och med det skapat förutsättningar för en annan annalkande apokalyps. När förra säsongen slutade hade de förhindrat ännu en och i och med det hamnat i en ny version av deras värld där deras far Sir Reginald Hargreeves (Colm Feore) lever men inte har en aning om vilka de är och där de också tappat sina superkrafter.
När säsongen börjar har sex år gått och syskonen är spridda på olika håll. Luther (Tom Hopper) hankar sig fram som manlig strippa, Allison (Emmy Raver-Lampman) spelar in reklamfilmer i väntan på ett riktigt skådespelarjobb, Klaus (Robert Sheehan) har blivit nykterist med bacillskräck, Victor (Elliot Page) har öppnat en bar i Kanada, Diego (David Castañeda) delar ut paket och har skaffat en familj tillsammans med Lila (Ritu Arya), Nr 5 (Aidan Gallagher) har blivit CIA-agent och Ben (Justin H. Min) har precis avklarat ett fängelsestraff.
Det som gör att familjen återförenas är ett födelsedagskalas för ett av Diego och Lilas barn, men på väg dit blir Victor kidnappad av en Sy Grossman (David Cross). Syskonen lyckas hitta Victor och hans kidnappare som ursäktande säger att det var enda sättet han kunde få prata med dem alla på samma gång. Sy ber om deras hjälp att rädda hans dotter Jennifer (Victoria Sawal) som blivit kidnappad av en rörelse som kallar sig Väktarna. Saken är den att både Lila och Nr 5 har koll på Väktarna som är en samling knäppgökar som påstår sig ha minnen från andra tidslinjer. Ledare för rörelsen är Dr. Gene (Nick Offerman) och Dr. Jean Thibedeau (Megan Mullally) som är helt skrupelfria och farliga.
I samband med mötet med Sy får syskonen tillgång till en burk med marigold, det ämne som skapat deras superkrafter, och även om inte alla vill ha tillbaka sina krafter ser den bittra Ben till att så blir fallet. Med återställda och delvis nya krafter tar sig Hargreeves an uppdraget, som ska visa sig leda mot ännu en apokalyps som kommer att kräva något extra för att förhindra.
Jag gillar verkligen att ingen säsong varit den andra lik och att det finns så mycket mytologi inklämt i seriens 36 avsnitt. Någon gång skulle det vara jättekul att se om serien och se om det hänger ihop. Det gör det säkert, men det är komplicerat på ett inspirerat vis. Det är också skönt att familjens dysfunktionalitet inte bara är en rolig grej utan något som faktiskt bidrar till en del tunga och allvarliga scener. Nästan varje karaktär har ett ögonblick eller så där de visar upp eller säger något som ställer krav på skådespelarna. Det finns mycket sorg och svärta bakom de vassa replikskiftena.
Jag har i samtliga recensioner lyft fram Aidan Gallagher som den stora stjärnan i serien. Nr 5, pojken som hoppade bort i tiden och levde mer än alla de andra och lärde sig mycket mer om både livet och allt annat, men förblev en 13-åring. Gallagher var inte långt ifrån 13 när första säsongen spelades in och har var någon månad från sin 21-årsdag när sista säsongen hade premiär. Han är otroligt bra och CV:t är fortfarande väldigt blygsamt. Vad kan det bli av honom i framtiden?
Att dessutom få se David Cross, Nick Offerman och Megan Mullally kliva in i den här världen så här på upploppet är rena bonusen. "The Umbrella Academy" går i mål med flaggan i topp även om det finns lite inslag i finalsäsongen som känns lite ansträngda och på något vis känns det som vissa specialeffekter inte riktigt matchar det som vi fått tidigare. Hur som helst är jag väldigt nöjd med hur allt slutar.
Nu stänger Netflix butiken med en något kortare säsong på sex avsnitt, och i och med det får berättelsen om familjen Hargreeves ett konkluderande slut som i alla fall tillfredsställer denna tittare.
Formen på de tre första säsongerna är att familjen ställts emot en annalkande apokalyps som de kämpat tillsammans för att förhindra, men i och med det skapat förutsättningar för en annan annalkande apokalyps. När förra säsongen slutade hade de förhindrat ännu en och i och med det hamnat i en ny version av deras värld där deras far Sir Reginald Hargreeves (Colm Feore) lever men inte har en aning om vilka de är och där de också tappat sina superkrafter.
När säsongen börjar har sex år gått och syskonen är spridda på olika håll. Luther (Tom Hopper) hankar sig fram som manlig strippa, Allison (Emmy Raver-Lampman) spelar in reklamfilmer i väntan på ett riktigt skådespelarjobb, Klaus (Robert Sheehan) har blivit nykterist med bacillskräck, Victor (Elliot Page) har öppnat en bar i Kanada, Diego (David Castañeda) delar ut paket och har skaffat en familj tillsammans med Lila (Ritu Arya), Nr 5 (Aidan Gallagher) har blivit CIA-agent och Ben (Justin H. Min) har precis avklarat ett fängelsestraff.
Det som gör att familjen återförenas är ett födelsedagskalas för ett av Diego och Lilas barn, men på väg dit blir Victor kidnappad av en Sy Grossman (David Cross). Syskonen lyckas hitta Victor och hans kidnappare som ursäktande säger att det var enda sättet han kunde få prata med dem alla på samma gång. Sy ber om deras hjälp att rädda hans dotter Jennifer (Victoria Sawal) som blivit kidnappad av en rörelse som kallar sig Väktarna. Saken är den att både Lila och Nr 5 har koll på Väktarna som är en samling knäppgökar som påstår sig ha minnen från andra tidslinjer. Ledare för rörelsen är Dr. Gene (Nick Offerman) och Dr. Jean Thibedeau (Megan Mullally) som är helt skrupelfria och farliga.
I samband med mötet med Sy får syskonen tillgång till en burk med marigold, det ämne som skapat deras superkrafter, och även om inte alla vill ha tillbaka sina krafter ser den bittra Ben till att så blir fallet. Med återställda och delvis nya krafter tar sig Hargreeves an uppdraget, som ska visa sig leda mot ännu en apokalyps som kommer att kräva något extra för att förhindra.
Jag gillar verkligen att ingen säsong varit den andra lik och att det finns så mycket mytologi inklämt i seriens 36 avsnitt. Någon gång skulle det vara jättekul att se om serien och se om det hänger ihop. Det gör det säkert, men det är komplicerat på ett inspirerat vis. Det är också skönt att familjens dysfunktionalitet inte bara är en rolig grej utan något som faktiskt bidrar till en del tunga och allvarliga scener. Nästan varje karaktär har ett ögonblick eller så där de visar upp eller säger något som ställer krav på skådespelarna. Det finns mycket sorg och svärta bakom de vassa replikskiftena.
Jag har i samtliga recensioner lyft fram Aidan Gallagher som den stora stjärnan i serien. Nr 5, pojken som hoppade bort i tiden och levde mer än alla de andra och lärde sig mycket mer om både livet och allt annat, men förblev en 13-åring. Gallagher var inte långt ifrån 13 när första säsongen spelades in och har var någon månad från sin 21-årsdag när sista säsongen hade premiär. Han är otroligt bra och CV:t är fortfarande väldigt blygsamt. Vad kan det bli av honom i framtiden?
Att dessutom få se David Cross, Nick Offerman och Megan Mullally kliva in i den här världen så här på upploppet är rena bonusen. "The Umbrella Academy" går i mål med flaggan i topp även om det finns lite inslag i finalsäsongen som känns lite ansträngda och på något vis känns det som vissa specialeffekter inte riktigt matchar det som vi fått tidigare. Hur som helst är jag väldigt nöjd med hur allt slutar.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. De tre första säsongerna har delvis varit baserade på Gerard Way och tecknaren Gabriel Bás fyra volymer av serien "Volume 1: Apocalypse Suite", "Volume 2: Dallas", "Volume 3: Hotel Oblivion" och "Volume 4: Sparrow Academy" som ännu inte är utgiven. Det innebär att denna säsong inte har en förlaga.
2. Det är en skapligt plågsam sekvens i andra avsnittet där de ska göra en 13 timmar lång bilresa där alla mår fruktansvärt illa efter att ha fått tillbaka sina krafter och det enda som spelas i bilen är "Baby Shark" på repeat. Vilken mardröm!
3. De som har sett "Parks and Recreation" känner igen Megan Mullally som bibliotekarien Tammy Swanson II - den extremt promiskuösa ex-frun till Ron Swanson, Nick Offermans karaktär. I verkligheten är Mullally och Offerman ett äkta par sedan över 20 år.
2. Det är en skapligt plågsam sekvens i andra avsnittet där de ska göra en 13 timmar lång bilresa där alla mår fruktansvärt illa efter att ha fått tillbaka sina krafter och det enda som spelas i bilen är "Baby Shark" på repeat. Vilken mardröm!
3. De som har sett "Parks and Recreation" känner igen Megan Mullally som bibliotekarien Tammy Swanson II - den extremt promiskuösa ex-frun till Ron Swanson, Nick Offermans karaktär. I verkligheten är Mullally och Offerman ett äkta par sedan över 20 år.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
