Inte märkvärdig men charmigt trevlig

FILMEN

Jag hörde nyligen att Jennifer Aniston är en av de aktriser och aktörer i Hollywood som räknas som ett säkert kort. En film med Aniston i en av huvudrollerna är en given succé. Rollen som hon gör i "The Switch" påminner så klart en hel del om andra hon gjort i romantiskt laddade komedier eller dramakomedier, men samtidigt vill jag inte påstå att hon upprepar sig. Hon har en naturlig känsla för gestalterna hon gör som ändå gör att de blir olika fast de är så lika varandra.

Här gör hon i och för sig inte den huvudsakliga huvudrollen, utan den spelas av Jason Bateman, ett för mig säkert kort. Filmer med Bateman är alltid bra, eller kanske rättare sagt: han är alltid bra i dem. Här spelar han Wally Mars, en lite lätt neurotisk man som inte gärna tar några risker, som låter när han äter, som klär sig lite gubbigt och som är bästa kompis med Kassie (Aniston). Hans jobbkollega och emotionella bollplank Leonard (Jeff Goldblum, för övrigt mycket bra i rollen) menar att det en gång fanns en chans till någonting mellan de bästa vännerna men att Wally "wallyfierade" bort den.

Nu säger Kassie att hon tänker bli gravid. Hon ska hitta en donator som ska ge henne det hon behöver. Det hela sker sedan under en lite lätt hippiebetonad fest där donatorn Roland (Patrick Wilson) lämnar sitt bidrag och Wally super sig duktigt full och lyckas till slut sjabbla bort donationen och i fyllan och villan ersätta det med ett eget.

Dan därpå minns han ingenting och strax därefter har Kassie blivit gravid och flyttar så småningom från New York för att föda sitt barn under lugnare förhållanden. Sju år senare återvänder hon med Sebastian, en lite lätt neurotisk pojke som inte gärna tar några risker och som låter när han äter... Wally känner att något är lite skumt och så småningom minns han vad som hände under den där festen, men hur ska han kunna tala om sanningen för Kassie?

Filmen är kategoriserad som komedi, men det är ingen film man gapskrattar åt. Jag skrattar egentligen inte alls, men inombords ler jag åt den sköna känslan i filmen och åt den sarkastiska dialogen. Det blir en bra kemi mellan Aniston och Bateman, och när donatorn Roland kommer tillbaka in i handlingen går Wally in i någon sorts försvarsposition som blir rätt rolig. Men inga gapskratt som sagt.

Det blev dock ingen succé av "The Switch" som spelade in blott 8 miljoner dollar mer än sin budget, och mottagandet blev lite ljummet, och krasst sett är det ingen märkvärdig film. Man vet ju precis hur det kommer att gå bara av att hålla i filmen, och vägen dit följer intrampade spår. Men det kan vara trevligt med sådana filmer emellanåt också, och för min egen del är jag mest nöjd över att filmen inte blir för sötsliskig.


EXTRAMATERIALET

Ingenting.


TRE SAKER

1. På bio hette filmen "Pappa på burk", en titel som nu finns kvar på omslaget som någon sorts undertitel. En bedrövlig svensk titel som automatiskt sorterar in filmen i något taffligt buskisfack.

2. De som ser filmen och som har egna barn, kan nog med viss eventuell fasa känna igen sig i filmens mest actionfyllda sekvens, som har med huvudlöss att göra...

3. Filmen bygger på en novell som heter "The Baster" som syftar en insemineringsmetod döpt efter köksredskapet "turkey baster", vars svenska motsvarighet jag absolut inte kan komma ihåg vad det är just nu!


ANDERS JAKOBSON (2011-03-11)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin dramakomedi
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Dramakomedi
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2011
Bolag: SF
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.35:1
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
Köp filmen hos:
Delning:

NIO TIPS FRÅN NOVEMBER
12 SENASTE
BARN- & FAMILJEFILMERNA