Just så gullig som väntat
FILMEN"Marley & Jag: De första hundåren" handlar om Bodi som passar en hund. Att ha en hund är hans högsta önskan, men hans mamma tycker att han är för dålig på att ta ansvar. När så mamman måste åka från staden på jobb får Bodi och Marley (som den hund han passar heter) bo hos hans morfar, en morfar som för övrigt är rätt sträng. Av en slump får Bodi reda på att en agilitytävling ska gå av stapeln och han ser här sin chans att imponera på sin mor och på så vis få en hund. Han anlitar en grannes två hundar och han har nu ett team. Nu gäller det bara att träna.
Som vanligt med den här typen av filmer är hundarna väldigt söta och lika söta som hundarna är, så banal är handlingen många gånger. Marley är busig och Bodi kämpar på för att träna upp honom. Till en början går det lite trögt men sen fixar det sig ändå i slutänden. Inget nytt, inget oförutsägbart och allt är som man kan förvänta sig dyker också upp. Tyvärr tar filmen aldrig tag mig. Jag bryr mig inte speciellt mycket om Bodi som för övrigt spelas av Travis Turner som är helt fel i rollen. Han passar inte alls. Jag kan inte riktigt peka på vad som är fel men det känns som om han rollsatts av en blind människa.
Det som jag gillade mest är grannkatten som heter Katt. Han är riktigt kul och står för filmens mer komiska inslag. Tyvärr är "Marley & Jag: De första hundåren" inte en av de bättre filmerna i den här genren, det finns filmer om alla slags gulliga djur som slår den så är ni sugna på att se en gullig familjefilm kan ni göra bättre val än just denna.
Som vanligt med den här typen av filmer är hundarna väldigt söta och lika söta som hundarna är, så banal är handlingen många gånger. Marley är busig och Bodi kämpar på för att träna upp honom. Till en början går det lite trögt men sen fixar det sig ändå i slutänden. Inget nytt, inget oförutsägbart och allt är som man kan förvänta sig dyker också upp. Tyvärr tar filmen aldrig tag mig. Jag bryr mig inte speciellt mycket om Bodi som för övrigt spelas av Travis Turner som är helt fel i rollen. Han passar inte alls. Jag kan inte riktigt peka på vad som är fel men det känns som om han rollsatts av en blind människa.
Det som jag gillade mest är grannkatten som heter Katt. Han är riktigt kul och står för filmens mer komiska inslag. Tyvärr är "Marley & Jag: De första hundåren" inte en av de bättre filmerna i den här genren, det finns filmer om alla slags gulliga djur som slår den så är ni sugna på att se en gullig familjefilm kan ni göra bättre val än just denna.
EXTRAMATERIALET
Här bjuds vi på en inblick i hur hundarna tränades, lite söta bilder på hundarna samt höra från de inblandade om deras favoritscener med hundarna. Väldigt sött med andra ord.
TRE SAKER
1. Detta är uppföljaren till "Marley & Jag".
2. Katten och de tyska hundarna är helt klart bäst.
3. Jag blev lite förvånad över att filmen inte dubbats med tanke på vilken åldersgrupp den vänder sig till.
2. Katten och de tyska hundarna är helt klart bäst.
3. Jag blev lite förvånad över att filmen inte dubbats med tanke på vilken åldersgrupp den vänder sig till.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Donnelly Rhodes (1)
Donnelly Rhodes (1)
