Grabbigt, rafflande och skrotfyllt
FILMEN1975 kom framtidsvisionen "Death Race 2000" som denna film är baserad på. Det är långt ifrån en nyfilmatisering utan filmen har snarare mer likheter med "The Running Man", en Schwarzenegger-actionmacka extremt vagt baserad på en tidig pseudonymroman av Stephen King.
År 2012 har ekonomin rasat i botten i USA, arbetslösheten och kriminaliteten har ökat lavinartat och de privatägda fängelserna är överfyllda. Genom olika gameshows låter man fångar ha ihjäl varandra för att bli av med problemet. Den värsta av dem alla är "Death Race", skapat av den diaboliska fängelsedirektören Hennessey (Joan Allen) på ön Terminal island. Här får fångarna designa sina egna monsterbilar med vapen och allt och i tre lopp på liv och död tävla mot varandra om segern. Fem vinster ger dem friheten tillbaka.
Jensen Ames (Jason Statham) hamnar på Terminal island oskyldigt dömd för mord på sin fru. Med en racingbakgrund beordras han av Hennessey att kliva in i rollen som Frankenstein, en populär förare som i hemlighet dött, men i och med att han var maskerad enkelt kan ersättas. Frankenstein hade fyra vinster vid sitt frånfälle.
Ames tar på sig masken och under ledning av Coach (Ian McShane) blir han snabbt en skicklig deltagare i dödsloppet. Men smart som Ames är lyckas han lista ut att det inte är någon slump att han hamnat på Terminal island lagom till att Frankenstein behövde ersättas, och sanningen bakom hans frus mord finns på ön.
Sällan har en film varit så skräddarsydd för tonårsgrabbar som växt upp med "Robot wars" på TV4, för här har de en film att sugas in i så att de glömmer att äta sina popcorn. Filmen innehåller nämligen allt en actionsugen grabb kan önska – en okomplicerad plott, biljakt efter biljakt, svettiga slagsmål av muskelknuttar i linne, och de få tjejer som är med i filmen är – med undantag för Ames fru och Hennessey – är lättklädda läckerbitar från kvinnofängelset som fungerar som kartläsare under tävlingen, sådana som alltid gör entré i slow-motion till en sexig låt.
Grabbigt var ordet, men det går inte att frångå att regissören Paul W.S. Anderson – inte att förväxla med den betydligt djupare och dramatiska Paul Thomas Anderson – fått till en underhållande actionrulle som man enkelt kan se även om man glömt slå igång hjärnan.
Det mest rafflande och skrotfyllda man kan se just nu.
År 2012 har ekonomin rasat i botten i USA, arbetslösheten och kriminaliteten har ökat lavinartat och de privatägda fängelserna är överfyllda. Genom olika gameshows låter man fångar ha ihjäl varandra för att bli av med problemet. Den värsta av dem alla är "Death Race", skapat av den diaboliska fängelsedirektören Hennessey (Joan Allen) på ön Terminal island. Här får fångarna designa sina egna monsterbilar med vapen och allt och i tre lopp på liv och död tävla mot varandra om segern. Fem vinster ger dem friheten tillbaka.
Jensen Ames (Jason Statham) hamnar på Terminal island oskyldigt dömd för mord på sin fru. Med en racingbakgrund beordras han av Hennessey att kliva in i rollen som Frankenstein, en populär förare som i hemlighet dött, men i och med att han var maskerad enkelt kan ersättas. Frankenstein hade fyra vinster vid sitt frånfälle.
Ames tar på sig masken och under ledning av Coach (Ian McShane) blir han snabbt en skicklig deltagare i dödsloppet. Men smart som Ames är lyckas han lista ut att det inte är någon slump att han hamnat på Terminal island lagom till att Frankenstein behövde ersättas, och sanningen bakom hans frus mord finns på ön.
Sällan har en film varit så skräddarsydd för tonårsgrabbar som växt upp med "Robot wars" på TV4, för här har de en film att sugas in i så att de glömmer att äta sina popcorn. Filmen innehåller nämligen allt en actionsugen grabb kan önska – en okomplicerad plott, biljakt efter biljakt, svettiga slagsmål av muskelknuttar i linne, och de få tjejer som är med i filmen är – med undantag för Ames fru och Hennessey – är lättklädda läckerbitar från kvinnofängelset som fungerar som kartläsare under tävlingen, sådana som alltid gör entré i slow-motion till en sexig låt.
Grabbigt var ordet, men det går inte att frångå att regissören Paul W.S. Anderson – inte att förväxla med den betydligt djupare och dramatiska Paul Thomas Anderson – fått till en underhållande actionrulle som man enkelt kan se även om man glömt slå igång hjärnan.
Det mest rafflande och skrotfyllda man kan se just nu.
EXTRAMATERIALET
Kommentarspåret är med regissören Paul W.S. Anderson och producenten Jeremy Bolt och inledningsvis berättar de att det tog 15 år från ax till limpa för att få till projektet samt att filmen ska utspela sig tidsmässigt innan originalfilmen.
Det finns även två dokumentärer att titta på. Den första är en mer traditionell bakomfilm av bra kvalitet medan den andra fokuserar på bilstuntsen i filmen. Båda filmerna är underhållande och ger en extra krydda till "Death Race".
Det finns även två dokumentärer att titta på. Den första är en mer traditionell bakomfilm av bra kvalitet medan den andra fokuserar på bilstuntsen i filmen. Båda filmerna är underhållande och ger en extra krydda till "Death Race".
TRE SAKER
1. DVD-versionen är några minuter längre än den som visades på bio. Riktigt vad som lagts till är jag osäker på, men som jag ser det är det en ny karaktär bland förarna som jag inte minns från bioversionen.
2. Det blir ett lite lustigt stilbrott fram emot slutet av filmen då Ian McShanes karaktär plötsligt vänder sig mot kameran och levererar en replik.
3. David Carradine, som spelade Frankenstein i "Death Race 2000" gör en röstcameo som just Frankenstein i den första scenen i filmen.
2. Det blir ett lite lustigt stilbrott fram emot slutet av filmen då Ian McShanes karaktär plötsligt vänder sig mot kameran och levererar en replik.
3. David Carradine, som spelade Frankenstein i "Death Race 2000" gör en röstcameo som just Frankenstein i den första scenen i filmen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA