Vem bedrar vem?
FILMENTiteln är i det här fallet ett substantiv som översätts till "bedragare" och det är exakt vad filmen handlar om. Eller ja, det börjar med en hederlig man, Tom (Justice Smith) som driver ett antikvariat någonstans i New York. Det är under alla omständigheter en verksamhet som inte går runt, men Tom bryr sig inte om det. Det behöver han inte göra. En dag kommer doktoranden Sandra (Briana Middleton) in i butiken och letar efter en speciell bok. Tom har den och de börjar samtala och det leder så småningom att de går på dejt och blir ett par.
Det hela är väldigt rart skildrat och skulle i ett annat sammanhang varit starten på en bra romantisk komedi eller drama. Men det är ju en film om bedragare och snart börjar Sandra att trakasseras av sin bror som valt en sämre väg i livet och dragit på sig skulder. Tom erbjuder sig att bidra med pengarna som behövs för att göra brodern skuldfri. Det är 350 000 dollar. En rejäl slant men Tom har pengarna - och mer. Men det ska visa sig att han blir lurad för när Sandra går iväg med sedelbuntarna försvinner hon ur hans liv.
Där byter filmen perspektiv till Sandra en tid innan då hon är en ung kvinna på "glid" som stöter ihop med den avsevärt mer välbärgade Max (Sebastian Stan). Han ger henne en unik chans till ett bättre liv om hon gör som han säger. Det gör hon och Max lär henne den värdefulla kunskapen att få andra att tro att man är någon annan och på det viset lura av folk pengar på ett eller annat sätt. Sandra går igång på det, men det är Max som håller i trådarna och det är han som valt ut Tom av en anledning.
Filmen fortsätter att byta perspektiv ett par gånger till och vi lär känna karaktärer spelade av Julianne Moore och John Lithgow som också tillhör historien. Jag gillar greppet med att byta fokus och gillar både tonen och stilen på filmen, ända tills vi kommer fram till upplösningen då det blir lite för uppenbart hur det kommer att gå. Filmen har på något vis dekonstruerat sin egen sammansättning på ett så tydligt vis att när vi får tillgång till beståndsdelarna finns det bara ett sätt att sätta ihop dem igen inför slutet.
Men som sagt, i det stora hela gillar jag filmen. Helt klart sevärd.
Det hela är väldigt rart skildrat och skulle i ett annat sammanhang varit starten på en bra romantisk komedi eller drama. Men det är ju en film om bedragare och snart börjar Sandra att trakasseras av sin bror som valt en sämre väg i livet och dragit på sig skulder. Tom erbjuder sig att bidra med pengarna som behövs för att göra brodern skuldfri. Det är 350 000 dollar. En rejäl slant men Tom har pengarna - och mer. Men det ska visa sig att han blir lurad för när Sandra går iväg med sedelbuntarna försvinner hon ur hans liv.
Där byter filmen perspektiv till Sandra en tid innan då hon är en ung kvinna på "glid" som stöter ihop med den avsevärt mer välbärgade Max (Sebastian Stan). Han ger henne en unik chans till ett bättre liv om hon gör som han säger. Det gör hon och Max lär henne den värdefulla kunskapen att få andra att tro att man är någon annan och på det viset lura av folk pengar på ett eller annat sätt. Sandra går igång på det, men det är Max som håller i trådarna och det är han som valt ut Tom av en anledning.
Filmen fortsätter att byta perspektiv ett par gånger till och vi lär känna karaktärer spelade av Julianne Moore och John Lithgow som också tillhör historien. Jag gillar greppet med att byta fokus och gillar både tonen och stilen på filmen, ända tills vi kommer fram till upplösningen då det blir lite för uppenbart hur det kommer att gå. Filmen har på något vis dekonstruerat sin egen sammansättning på ett så tydligt vis att när vi får tillgång till beståndsdelarna finns det bara ett sätt att sätta ihop dem igen inför slutet.
Men som sagt, i det stora hela gillar jag filmen. Helt klart sevärd.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Manuset skrivet av Brian Gatewood och Alessandro Tanaka låg 2020 på den så kallade "Black List" med de bästa oproducerade manuskripten.
2. Regissör är Benjamin Caron som jag gissar är engelsman utifrån hans CV där han jobbat med typiska brittiska serier som "Skins", "Wallander" (Kenneth Branagh-versionen), "Sherlock" och "The Crown".
3. Det är en del intressanta musikval i filmen, speciellt en rad låtar från 80-talet av Talking Heads, Russ Ballard och Don Henley.
2. Regissör är Benjamin Caron som jag gissar är engelsman utifrån hans CV där han jobbat med typiska brittiska serier som "Skins", "Wallander" (Kenneth Branagh-versionen), "Sherlock" och "The Crown".
3. Det är en del intressanta musikval i filmen, speciellt en rad låtar från 80-talet av Talking Heads, Russ Ballard och Don Henley.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
