Superhjälten som mördar

FILMEN

DC Comics-superhjälten Green Arrow, eller Gröna Pilen som han hette här i Sverige, hade i sin klassiska design inte speciellt lätt att lura omgivningen med sin förklädnad. Han hade nämligen en rejäl mustasch och ett markant bockskägg, och med sådana tydliga ansiktsdetaljer kunde väl inte en enkel mask och en Robin Hood-mössa göra honom hemlig? Å andra sidan blir ju självaste Superman helt oigenkännbar genom att ta på sig ett par glasögon...

Som ni kan se av omslagsbilden till höger har Oliver Queen (Stephen Amell) i denna tappning ersatt den karaktäristiska skäggväxten med en klädsam sjudagarsstubb, men lustigt nog ser han ut som DC Comics-versionen i början av serien. Han har nämligen tillbringat fem år på en (nästan) öde ö och inte haft tillgång till varken rakhyvel eller trimmer. Rikemanssonen Oliver följde med sin far Robert (Jamey Sheridan) på familjens lyxyacht som sjönk och Oliver hamnade till slut på en kinesisk ö där han under plågsamma förhållanden förvandlades till en annan person.

Det är denna person som återvänder till civilisationen, med en vältrimmad kropp täckt av läskiga ärr och tatueringar, och med en mission: att straffa de människor som svikit staden Starling City, detta efter en lista han fått av sin far. Med pilbåge, gröna pilar och en grön huva blir han en hämnare som inte tvekar att bokstavligen straffa - alltså döda - människorna på listan, men samtidigt måste han hålla skenet uppe och spela halvdum och bortskämd miljardär för sin familj och vänner.

Likheterna med Bruce Wayne/Batman är uppenbara, men det är helt enligt originalet. När Green Arrow gjorde debut på 40-talet var han en direkt kopia av Batman men med pilbåge. Senare utvecklades han till en aktivist och anarkist som bråkade öppet med sina kollegor i Justice League.

Oliver har det initialt inte lätt, och det liv han kommer tillbaka till är komplicerat, mycket på grund av vad han gjorde fem år tidigare. Då var han tillsammans med Laurel Lance (Katie Cassidy), men han var otrogen med hennes syster Sara som var med och omkom på lyxyachten. Därför står inte Oliver högt i kurs. Ännu värre blir det när den polis som jagar hämnaren i grön huva är Laurel och Saras pappa Quentin Lance (Paul Blackthorne) som inte har något gott öga till varken Oliver eller hans hemliga alter ego. Här ska jag skjuta in att Olivers superhjältepersona aldrig får något officiellt namn. Polisen kallar honom "the Hood" eller "vigilante", och vid något tillfället diskuteras namnet "Green Arrow" som anses vara för fånigt. För enkelhetens skull kallar jag hjälten för "Arrow" i resten av texten...

Oliver släpper in några i sin hemlighet. Hans livvakt John Diggle (David Ramsey) och superroliga it-tjejen Felicity Smoak (Emily Bett Rickards) till exempel och gemensamt börja de inse att något betydligt större finns bakom de där namnen på listan, vilket är vad hela säsongen leder fram till.

Att det finns en större historia inbakad är bra för avsnitten tenderar att bli lite tjatiga, men i och med att fler och fler ledtrådar läggs fram blir det ganska spännande i alla fall. Parallellt med nutiden skildras Olivers tid på ön i flashbacks där varje flashback på ett eller annat vis är kopplat till vad som händer i nutiden. Det blir som en helt annan tv-serie inbakad då stilen är ganska annorlunda. Det gäller att hänga med i svängarna, men i och med att Oliver i nutiden är väldigt förtegen om vad som hände på ön är det i dessa flashbacks vi i små doser får veta sanningen om hur den bortskämda playboyen blev en stenhård hämnare.

Läser man på lite om Green Arrow hittar man små DC-referenser i "Arrow". Till exempel träffar Olivers syster Thea (Willa Holland) en småkriminell kille som hon blir förtjust i. Han heter Roy Harper (Colton Haynes) och bär alltid en röd munkjacka och är besatt av Arrow. I serierna var Roy Harper Green Arrows unge medhjälpare (hans "Robin" alltså) och gick under namnet Speedy, senare Arsenal och slutligen Red Arrow (röd munkjacka, någon?). Vad som gör det hela lite mer komplicerat är att Thea gång på gång kallas för Speedy... Hur som helst känns det inte som någon högoddsare att Roy Harper blir Arrows medhjälpare framöver, men frågan är vilket namn han får?

Säsongen har en definitiv final där förutsättningarna för kommande säsonger sätts. Arrow måste bli något annat än en hämnare och det ska bli riktigt spännande att se hur det hela utvecklas. Just nu är serien bara godkänd. Den har sin beskärda del av mörker, men skulle samtidigt kunna bli lite mer vuxen. Jag hoppas att budgeten ökas, för vissa delar känns lite billiga, och i dagsläget känner jag att det inte finns någon möjlighet för den här versionen av Green Arrow att ta sig in i det filmiska DC-imperium som startas med "Man of Steel". Det är kanske inte poängen heller, men det känns som det finns förutsättningar att utveckla något eget utifrån "Arrow" och det är en spännande känsla.


EXTRAMATERIALET

En bunt bortklippta scener finns utspridda här och där och jag har faktiskt hoppat över dem. Ibland tycker jag inte att det ger så mycket att se bortklippt material från tv-serier då det är ganska uppenbart att de klippts bort av tidsskäl, och då brukar det inte finnas något direkt av värde i dem.

En making of-dokumentär och en panelutfrågning kompletterar varandra med liknande information och ger en bra överblick av serien och vad skaparna vill få ut av den. Det är väldigt tydligt att skaparna av serien har järnkoll på den tecknade förlagan och håller sig trogen till den samtidigt som de satt den i en värld inspirerad av Christopher Nolans "Batman"-trilogi och "Seven". Det pratas om att de tänkt ut fem säsonger och att Arrow inte riktigt blivit Green Arrow än. Ganska inspirerande och hoppfullt att ta del av.

En kortare bakomfilm om fajter och stunts ger en bra inblick i hur välgjord serien är ur den synvinkeln. En vanlig spelfilm har kanske fem rejäla fajtscener och här är det runt två i varje avsnitt och med 23 avsnitt blir det en hel del planerande och tänkande för att inte upprepa sig själva.

Avslutningsvis finns det lite lättsammare bloopers samlat. Lustigt nog är några fejkade, som en scen där ljudet från en polisradio ersatts med pruttar. Lite tramsigt.


TRE SAKER

1. Stephen Amell gör något som jag inte riktigt kan sätta fingret på när han gestaltar sitt fem år yngre jag i flashbacks. Det är något med hållningen och rösten som gör att det verkligen känns som en helt annan person. Mycket effektivt och skickligt gjort, för man köper det helt och hållet. Det brukar vara svårt att acceptera när en skådespelare spelar sig själv i olika åldrar, men här är det ypperligt utfört.

2. Vid ett par tillfällen nämns en adress som hörnet "Adams och O'Neill", vilket är en passning till tecknaren Neal Adams och manusförfattaren Dennis O'Neil som gav nytt liv till "Green Arrow" under 70-talet.

3. I säsong två kommer en karaktär som heter Barry Allen att dyka upp. Det är som alla DC Comics-fans vet det civila namnet på Blixten (The Flash), och vad jag förstått är det starten på en spin-off.


ANDERS JAKOBSON (2014-01-09)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

Relaterade recensioner (13)
20 senaste recensionerna i kategorin action
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Action, TV-serie
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 5
Utkomstår: 2013
Bolag: Warner Home Video
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Extramaterial:
Arrow comes alive!, Arrow: Fight school/stunt school, Arrow: Cast and creative team at the 2013 Paleyfest, Unaired scenes, Gag reel
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
Köp filmen hos:
Delning:

NIO TIPS FRÅN NOVEMBER
12 SENASTE
DRAMAFILMERNA