Mer äventyrsaction med och för ungdomar
FILMENJag trodde inte att tre och ett halvt år hade gått sedan jag såg och recenserade "Percy Jackson: Kampen om åskviggen". Det känns som det bara var häromåret. Det är inte så att jag tyckte att filmen var så pass fantastisk att den stannat kvar i minnet, utan det är snarare så att jag inser att det gått lite väl lång tid till den andra filmen i en svit om fem filmer ifall allt går som det ska. Om inte skådespelarna ska bli för gamla till de senare filmerna får producenterna allt raska på lite.
En kort resumé av serien hittills: ADHD-/dyslexidrabbade Percy Jackson (Logan Lerman) visar sig vara halvgud och son till Poseidon. Hans bästa kompis Grover (Brandon T. Jackson) visar sig vara en satyr (hälften get, hälften människa) som vakar över honom. Percy tas till lägret Camp Half-blood där andra halvgudar tränas. Tillsammans med halvguden Annabeth (Alexandra Daddario) hamnar gänget i ett äventyr som slutar med att Percy räddar världen. Typ så.
När vi nu kliver in i handlingen tränar Percy och de andra halvgudarna för fullt. Percy retas av Clarisse (Leven Rambin) som menar att Percy bara hade tur den där gången. När ett nytt hot mot världen drabbar dem skickas Clarisse ut på ett uppdrag och Percy följer efter med sitt gäng. Han har nämligen fått veta att det finns en profetia som gör honom övertygad om att det är han som måste genomföra uppdraget. På äventyret som tar dem till det läskiga Monsterhavet (vilket är det vi människor kallar Bermudatriangeln) får han följe av sin helt nyupptäckta halvbror Tyson (Douglas Smith) som är en cyklop och därför jobbar i uppförsbacke. Men det ska visa sig att Tyson blir en tillgång när Percy Jackson på nytt måste rädda världen.
Precis som sist är det svårt att blunda för "Harry Potter"-likheterna, speciellt när det börjar pratas om en profetia och inte minst när Tyson är så där Ron Weasley-fumlig, och precis som sist inser jag att filmen skulle passat som handsken om jag varit tolv år och så där förälskad i grekisk mytologi som jag var som barn. Som vuxen tycker jag inte riktigt att storyn håller även om den underhåller för stunden.
Ur en positiv synvinkel finns det rätt många intressanta inslag och snyggt designade figurer och miljöer, men filmen är tyvärr rätt söndergreenscreenad, vilket blir den negativa balansen. Det förtar lite av helhetskänslan, men sänker egentligen inte filmen. Det är äventyrsaction med och för ungdomar och då kan jag inte sitta och klaga på bristande realism i scener som inte skulle kunna gå att göra på något annat sätt än med greenscreen och tung datorgrafik.
3D-VERSION
Den söndergreenscreenande känslan förstärks i 3D och även om det så klart blir en viss effekt av 3D:n i en rejäl film av det här slaget, känns det inte riktigt som den tillför ett överväldigade lyft. Det är ingen film som man bara måste se i 3D.
En kort resumé av serien hittills: ADHD-/dyslexidrabbade Percy Jackson (Logan Lerman) visar sig vara halvgud och son till Poseidon. Hans bästa kompis Grover (Brandon T. Jackson) visar sig vara en satyr (hälften get, hälften människa) som vakar över honom. Percy tas till lägret Camp Half-blood där andra halvgudar tränas. Tillsammans med halvguden Annabeth (Alexandra Daddario) hamnar gänget i ett äventyr som slutar med att Percy räddar världen. Typ så.
När vi nu kliver in i handlingen tränar Percy och de andra halvgudarna för fullt. Percy retas av Clarisse (Leven Rambin) som menar att Percy bara hade tur den där gången. När ett nytt hot mot världen drabbar dem skickas Clarisse ut på ett uppdrag och Percy följer efter med sitt gäng. Han har nämligen fått veta att det finns en profetia som gör honom övertygad om att det är han som måste genomföra uppdraget. På äventyret som tar dem till det läskiga Monsterhavet (vilket är det vi människor kallar Bermudatriangeln) får han följe av sin helt nyupptäckta halvbror Tyson (Douglas Smith) som är en cyklop och därför jobbar i uppförsbacke. Men det ska visa sig att Tyson blir en tillgång när Percy Jackson på nytt måste rädda världen.
Precis som sist är det svårt att blunda för "Harry Potter"-likheterna, speciellt när det börjar pratas om en profetia och inte minst när Tyson är så där Ron Weasley-fumlig, och precis som sist inser jag att filmen skulle passat som handsken om jag varit tolv år och så där förälskad i grekisk mytologi som jag var som barn. Som vuxen tycker jag inte riktigt att storyn håller även om den underhåller för stunden.
Ur en positiv synvinkel finns det rätt många intressanta inslag och snyggt designade figurer och miljöer, men filmen är tyvärr rätt söndergreenscreenad, vilket blir den negativa balansen. Det förtar lite av helhetskänslan, men sänker egentligen inte filmen. Det är äventyrsaction med och för ungdomar och då kan jag inte sitta och klaga på bristande realism i scener som inte skulle kunna gå att göra på något annat sätt än med greenscreen och tung datorgrafik.
3D-VERSION
Den söndergreenscreenande känslan förstärks i 3D och även om det så klart blir en viss effekt av 3D:n i en rejäl film av det här slaget, känns det inte riktigt som den tillför ett överväldigade lyft. Det är ingen film som man bara måste se i 3D.
EXTRAMATERIALET
En lätt animerad tecknad serie berättar på fem minuter hur Tyson hittade till Camp Half-blood. För mig personligen är det en lucka jag inte riktigt ser som nödvändig att fylla, men om det är så att historien berättas i boken kan det förstås ha ett annat värde för fansen. Snyggt gjort, men i mitt tycke onödig information.
De tre featuretterna är korta och hastiga snarare än koncisa. Mycket "det är roligt att vara tillbaka", lite om storyn och lite om hur det spelades in och så lite mer om cyklopen. Men det är väldigt kort och mest skrap på ytan.
I sin helhet är allt extramaterial över på mindre än 20 minuter och det känns lite snålt till en sådan här film. Å andra sidan var det lika snålt - till och med ännu snålare - på förra filmen.
De tre featuretterna är korta och hastiga snarare än koncisa. Mycket "det är roligt att vara tillbaka", lite om storyn och lite om hur det spelades in och så lite mer om cyklopen. Men det är väldigt kort och mest skrap på ytan.
I sin helhet är allt extramaterial över på mindre än 20 minuter och det känns lite snålt till en sådan här film. Å andra sidan var det lika snålt - till och med ännu snålare - på förra filmen.
TRE SAKER
1. Thor Freudenthal har tagit över stafettpinnen som regissör efter Chris Columbus. Mannen med det nordiskt klingande namnet har bland annat "Diary of a Wimpy Kid" och "Hundpensionatet" på meritlistan sedan tidigare.
2. Nästa film har ännu inte annonserats men bör heta "Percy Jackson: Titanernas förbannelse" om bokserien ska följas.
3. Nathan Fillion gör ett litet gästspel som guden Hermes och lyckas få in referenser till både "Firefly" och "Castle" under de få minuter han är med i bild. Kul!
2. Nästa film har ännu inte annonserats men bör heta "Percy Jackson: Titanernas förbannelse" om bokserien ska följas.
3. Nathan Fillion gör ett litet gästspel som guden Hermes och lyckas få in referenser till både "Firefly" och "Castle" under de få minuter han är med i bild. Kul!
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA