DVDKritik.ses blogg

henriks fem motsatta åsikter 2014
Postad: 2014-12-28 12:00:53

Under mellandagarna bidrar DVDKritik.se:s skribenter med sina tankar om årets som gått. Henrik Andersson valde att hacka på sina kollegor.

Många misstar recensioner för konsumentupplysning. Att en recension på något sätt ska tjäna som en objektiv beskrivning av ett verk, och att man får reda på huruvida något helt enkelt är bra eller dåligt. Så är det ju inte. En recension är högst subjektiv, och alla recensenter är olika. Man har olika smak, man har olika erfarenhet och man är olika duktiga på att recensera. Men när en recension går helt emot ens egen, givetvis fullständigt objektiva och korrekta, åsikt så blir folk gärna arga och gnälliga. Och vem gillar inte att få gnälla av sig ibland? Här kommer fem åsikter som DVDKritik presenterat under året som jag inte alls håller med om:

I maj skrev Anders Jakobson om "Europa Report", en scifi-rulle som han beskrev som “spännande”, “verklig” och att han engagerar sig i historien. Själv såg jag en seg rulle, där man använder sig av found footage-greppet samt en flashback i början av filmen för att över huvud taget etablera någon form av spänning. Man kraschar med sin farkost, man försöker rädda den, man ser ett blått ljus, och hela filmen slutar med att ett monster hoppar fram. Vad i hela världen var poängen med filmen? “Meningslös” är ordet.

I maj har vi även näste man till rakning, då Hans-Åke Lilja anser att remaken av "RoboCop" är “mycket bra” och skandalöst nog föredrar denna version framför originalet från 1987. Den enda tanken som återkom när jag såg nyinspelningen var “Varför tittar jag på det här? Varför finns det här?”. Joel Kinnamans skådespeleri är obefintligt, och manuset har bara en högst ytligt förståelse för vad som gjorde originalet till en så odödlig klassiker. 99.8% av allt du ser är datoranimeringar, och samhällskritiken är så övertydlig att man skäms. Lyckligtvis kan man fortfarande se originalet, och varför inte dessutom se den amatörgjorda remaken “Our RoboCop Remake” som kommer att låta dig skratta sönder käken? För fasen, se hellre Asylums mockbuster “Robotic Cop” för att få bättre underhållning.

I september skrev sedan Anders om "In a World..." som han kallade “en sådan där film som man inte vill att den ska ta slut” och “rolig utan att anstränga sig”. Jag vet inte vilken film han såg, men den som rullade på min skärm var ett drama om familjerelationer som inte var det minsta underhållande. Kanske var den lite charmig, men hade man pitchat den här idén till Jim Carrey, Will Ferrell eller några andra i den stilen hade vi kunnat fått en blindtarmssprängande klassiker. Nu fick vi bara tråkigt skräp.

Anders hann även med att gilla "Locke" där en man sitter och pratar i telefon i sju hundra timmar. Bla, bla, bla. Blaaa, bla, bla. Mera bla, bla, bla. Jag tror vi hann somna sex miljoner gånger innan filmens första halvtimme hade passerat. Anders tyckte filmen var “gripande” och att man “på något magiskt sätt lyckats variera bilderna där det enda vi egentligen ser är interiörerna på en bil och ljuset utifrån när man kör bil på natten”. Historien skulle passat sig betydligt bättre på en teaterscen, eller kanske som radioteater, men maken till tråkig film får jag leta efter. På den positiva sidan så vet jag nu en väldig massa om betong.

Har jag inget positivt att säga då? Jodå. Den gode Lilja valde att såga "The Purge - Anarchy" och det kan vi ju inte låta gå obemärkt förbi. Han kallar den “ologisk”, “överdriven” och “ointressant”. Intressant nog så gillade han den första filmen, "The Purge", som hade en sjukt bra premiss men väljer att slösa bort den på en tråkig “home invasion”-story som vi sett så många gånger innan. I uppföljaren så ger man sig ut på gatorna och börjar ta tag i vad man kan göra med filmens grundidé. Det är spännande och man lyckas bra med att göra det lite klurigt, fast det är inte helt klockrent. Man slösar tid på klyschan om rika som roar sig med kidnappning och mord, men som ett avstamp mot flera filmer i serien är det toppenbra underhållning. Man behöver inte ens ha sett den dåliga ettan, så man kan börja kolla här i väntan på film nummer tre som kommer under 2015.

Som en bonus vill jag titta tillbaka på min lista från förra året, där jag listade fem filmer som inte hade släppts i Sverige då. Under året har vi lyckligtvis fått se några av dem: “Special ID” och "Man of Tai Chi", men vi väntar fortfarande på “Tai Chi Hero”/”Tai Chi Zero” och “HK: Forbidden Superhero”.

Henriks recensioner 2014: