I rymden kan ingen höra mig jubla - tyvärr

FILMEN

Även om Christopher Nolans senaste tio år handlat mycket om hans Batman-trilogi, har de tre filmerna omringats av andra filmer som varit totalt annorlunda jämfört med både trilogin och med sig själva. De har även haft något annat gemensamt: En kuslig känsla som stannat kvar långt efter eftertexterna. "Insomnia", som föregick "Batman Begins" har jag inte sett, men den föregicks i sin tur av den komplexa och pusselaktiga "Memento". Mellan de två första Batman-filmerna kom "The Prestige" om två konkurrerande trollkarlar och innan trilogins fullbordande kom "Inception" som vände ut och in på alla tittare. I ett sådant perspektiv passar "Interstellar" utmärkt som nästa steg för Nolan på alla sätt och vis.

Det är en futuristisk science fiction-film som är väl förankrad i verkligheten. Vi vet inte när filmen utspelar sig men det är inom en så pass nära framtid att folk inte springer omkring i silveroveraller. Faktum är att det är helt tvärt om. Ingenjörer, så som vår huvudperson Cooper (Matthew McConaughey), har fått sadla om till att bli bönder då jordens resurser har sinat eller förstörts av ohyra och torka. Cooper hatar att vara bonde, men gör vad han kan för att ta hand om sin familj, sonen Tom (Timothée Chalamet/Casey Affleck), dottern Murph (Mackenzie Foy/Jessica Chastain/Ellen Burstyn) och svärfar Donald (John Lithgow). Han är dock en vetenskapligt lagd man så när Murph börjar prata om ett spöke som petar ned böcker från hennes välfyllda bokhylla, hittar Cooper en gravitationsavvikelse i rummet samt en binär kod som visar sig vara koordinater.

Koordinaterna leder till resterna av NASA ledda av Dr Brand (Michael Caine) som jobbar på en plan att förflytta mänskligheten till en ny planet. Det finns ett maskhål till en annan del av universum vid Saturnus och en tidigare expedition har hittat några alternativ på andra sidan. Cooper har ett förflutet som pilot och blir den sista pusselbiten expeditionen behöver, men det innebär att han måste lämna sin familj för en väldigt lång tid. Men han gör det, inte bara för sin familjs skull utan för alla familjer.

Tillsammans med Dr Brands dotter (Anne Hathaway) och ytterligare två forskare (Wes Bentley och David Gyasi) färdas Cooper till och igenom maskhålet, med vetskapen om att inget kommer att vara som det var när de kommer tillbaka - om de kommer tillbaka...

Mer än så vill jag inte skriva om plotten. Jag såg själv filmen utan att egentligen veta speciellt mycket om den. Jag hade knappt sett trailern ens och det kändes så här i efterhand som ett riktigt bra upplägg. Jag njöt av att vara med om hur filmens story utvecklades, hur både tid och rum förändrades, hur den där kusliga känslan kom krypande och jag trollbands av ett fantastiskt foto, fantastiska miljöer, en fantastisk musik och givetvis fantastiska skådespelarinsatser.

Det som jag upplever som allra bäst är hur filmen fortsatt att rulla i mitt huvud flera dagar efter att den tog slut. Jag stängde inte av hemmabion med en känsla av att jag sett något extraordinärt, men den känslan har långsamt vuxit fram medan intrycken bearbetats. Det är till och med så att jag skulle vilja släppa allt jag har för händerna och se om filmen på en gång, och det är ett bra betyg om något.

Helt klart en av 2015 års bästa filmer. Christopher Nolan verkar inte kunna göra några fel än så länge i sin karriär och jag är spänd över att få se vad han hittar på härnäst.


EXTRAMATERIALET

"Interstellar" saftar på med tre timmars extramaterial och för en gångs skull är det väl investerad tid att se rubbet. Det är utmärkt bakommaterial som berikar filmupplevelsen samtidigt som det blir spännande fördjupningar och intressanta inblickar i filmproduktionen.

Störst plats tar en nästan timslång film om "The Science of Interstellar", där det verkligen står klart att allt som kunde utgå från verklig vetenskap gjorde det, och för att inte sväva ut för mycket gjordes filmen tillsammans med en ledande fysiker, Dr. Kip Thorn. Han satte sina egna grundregler för filmen: Inget fick bryta mot etablerade fysiska lagar och alla vilda spekulationer skulle komma från vetenskapen och inte från en manusförfattares kreativa hjärna. Det är en fräck utgångspunkt som gör att "Interstellar" känns betydligt mer verklig än vad många andra science fiction-filmer gör. Thorne bidrog även med avancerade ekvationer för att skapa dataanimationerna av ett maskhål och ett svart hål, vilket sedermera ledde till ett sådant lyckat resultat att Thorne kunde publicera två vetenskapliga texter om dem.

Det är jätteintressant att titta på detta, men det är även riktigt komplicerat. Trist nog saknar extramaterialet svensk textning men man klarar sig ganska väl med de engelska remsorna.

Resten av extramaterialet är renodlade bakomfilmer som tar oss igenom hela produktionen nästan. Som vanligt när det gäller Nolans filmer är detta minst lika genomarbetat som huvudfilmen och det finns något för alla här, oavsett om det handlar om ljud och musik, kostymer, scenbyggen eller specialeffekter. Genomgående för allt är drivkraften att göra allt så genuint och verklighetstroget som möjligt, och det märks ju faktiskt på slutresultatet. Mycket bra och sevärt!


TRE SAKER

1. Så här är det: Jag skulle kunna skriva hela recensionen om musiken i filmen. Det är inte överdrivet ofta som filmmusik stannar kvar i mig efter en film. Oftast är musiken så starkt kopplad till de rörliga bilderna att de liksom bara existerar där och då, men det finns några undantag och soundtracket till "Interstellar" är ett sådant. Det kan ha att göra med att filmens huvudsakliga tema spelas under alla menyer på blu-ray-skivorna, men det är inte bara det. Christopher Nolan har återigen samarbetat med Hans Zimmer som gjort något helt annat än Batman-musikens hårda tongångar. "Interstellars" musik är sakral med en gigantisk kyrkorgel i förarsätet, men även luftig och rymdaktig, samtidigt som melodierna rymmer alla filmens teman om familj, avstånd, väntan och inte minst tid. Mycket av musiken går i 60 bpm vilket betyder att den följer samma tempo som en tickande klocka, och delar av musiken innehåller tickande sekundvisare skapade med instrument. Detta får man bland annat se i extramaterialet. Musiken är helt fantastisk och jag vill i princip se om filmen enbart för att höra musiken igen - och det trots att den finns på Spotify.

2. Från musik är steget till ljud inte speciellt långt, men steget till inget ljud är desto längre. "Interstellars" rymdscener innehåller inte speciellt mycket ljud, vilket är fullt naturligt eftersom ljud inte kan existera i rymden. Det blir tyst på ett väldigt effektivt sätt.

3. Precis som i Nolans senaste filmer har stora delar av filmen filmats med IMAX-kameror, mer än tidigare. Svenska filmfotografen Hoyte Van Hoytema byggde om en kamera till en handhållen variant, och några kameror monterades som GoPro-kameror på rymdfarkosterna. På blu-ray-skivan växlar filmens ratio mellan 1.78:1 och 2.40:1 utan att man tänker på det.


ANDERS JAKOBSON (2015-04-01)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

Relaterade recensioner (6)
20 senaste recensionerna i kategorin science fiction
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Science fiction
Format: Blu-ray
Region: B
Antal skivor: 2
Utkomstår: 2015
Bolag: Warner Home Video
Ljud: DTS-HD Master Audio 5.1
Bild: 1080p High Definition 1.78:1 och 2.40:1
Extramaterial:
The Science of Interstellar, Inside Interstellar, Trailers
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
Köp filmen hos:
Delning:
NIO TIPS FRÅN DECEMBER
12 SENASTE
BARN- & FAMILJEFILMERNA