Skicka filmen till Blåkulla, genast!
FILMENPersonligen tycker jag att häxkonster är tämligen ospännande och rent av löjeväckande, speciellt om de filtreras genom en seg amerikansk tv-film, vilket är fallet med "The Gathering". Vad vi har att göra med är två långfilmslånga avsnitt vilket ger en total upplevelse på nästan tre timmar, vilket är minst en timme för mycket. Berättandet är oerhört utdraget och även om man delar upp tittandet i två sessioner så blir det segt värre.
Här stiftar vi bekantskap med doktorn Michael Foster (Peter Gallagher) som efter en liten härlig jubileumsnatt med frun Ann (Kristin Lehman) vaknar upp och upptäcker att hon försvunnit spårlöst från lägenheten. Allt han minns är några riktigt sjuka drömmar som han inte alls fattar vad de kom ifrån.
När han börja rota i det hela upptäcker han att frun ruvat på en riktig hemlighet. Hon ingår nämligen i en häxkult och är inte den enda som försvunnit från stan. Michael får kontakt med andra personer som är i samma situation och slutsatsen blir att deras försvunna släktingar hålls fångna någonstans och de lyckas till och med lista ut vem som ligger det bakom det hela, nämligen industrimagnaten Thomas Carrier (iskallt spelad av Peter Fonda) som tillsammans med sina söner nästlar in sig överallt.
Slutligen ska det visa sig att Anns krafter gått i arv till dottern Zee (Jenna Boyd) och hon blir den som får rycka in för att lokalisera de försvunna människorna.
Peter Gallagher har man sett i ett antal roller under åren och han är ju inte den mest karismatiska skådespelare man sett och problemet med hans skådespeleri i "The Gathering" är att han inte verkar tro en sekund på vad hans karaktär säger och gör. Att frun hux flux är en häxa reagerar han knappt alls på. Visserligen får han en replik i stil med "Jag bryr mig inte om att hon är en häxa, jag vill bara ha henne tillbaka" vilket kan förklara bristen på engagemang.
Det är dessvärre inte speciellt många i tv-filmen som verkar tro på vad de säger. Varenda teori möts antingen med enorm negativitet eller accepteras blaséartat bara så där. Industrimagneten Carriers roll i det hela är relativt komplex och svår att få grepp om, trots den långa speltiden.
Att det handlar om en tv-film märks mest i filmens specialeffekter som har den där inklistrade känslan, det vill säga blue-/greenscreeneffekter som aldrig riktigt smälter in i helheten. Nu är detta ingenting som påverkar "The Gathering" på något vis. Världens bästa specialeffekter hade inte rätat ut filmens största problem - det sega tempot och det oengagerande skådespelet.
Här stiftar vi bekantskap med doktorn Michael Foster (Peter Gallagher) som efter en liten härlig jubileumsnatt med frun Ann (Kristin Lehman) vaknar upp och upptäcker att hon försvunnit spårlöst från lägenheten. Allt han minns är några riktigt sjuka drömmar som han inte alls fattar vad de kom ifrån.
När han börja rota i det hela upptäcker han att frun ruvat på en riktig hemlighet. Hon ingår nämligen i en häxkult och är inte den enda som försvunnit från stan. Michael får kontakt med andra personer som är i samma situation och slutsatsen blir att deras försvunna släktingar hålls fångna någonstans och de lyckas till och med lista ut vem som ligger det bakom det hela, nämligen industrimagnaten Thomas Carrier (iskallt spelad av Peter Fonda) som tillsammans med sina söner nästlar in sig överallt.
Slutligen ska det visa sig att Anns krafter gått i arv till dottern Zee (Jenna Boyd) och hon blir den som får rycka in för att lokalisera de försvunna människorna.
Peter Gallagher har man sett i ett antal roller under åren och han är ju inte den mest karismatiska skådespelare man sett och problemet med hans skådespeleri i "The Gathering" är att han inte verkar tro en sekund på vad hans karaktär säger och gör. Att frun hux flux är en häxa reagerar han knappt alls på. Visserligen får han en replik i stil med "Jag bryr mig inte om att hon är en häxa, jag vill bara ha henne tillbaka" vilket kan förklara bristen på engagemang.
Det är dessvärre inte speciellt många i tv-filmen som verkar tro på vad de säger. Varenda teori möts antingen med enorm negativitet eller accepteras blaséartat bara så där. Industrimagneten Carriers roll i det hela är relativt komplex och svår att få grepp om, trots den långa speltiden.
Att det handlar om en tv-film märks mest i filmens specialeffekter som har den där inklistrade känslan, det vill säga blue-/greenscreeneffekter som aldrig riktigt smälter in i helheten. Nu är detta ingenting som påverkar "The Gathering" på något vis. Världens bästa specialeffekter hade inte rätat ut filmens största problem - det sega tempot och det oengagerande skådespelet.
EXTRAMATERIALET
Blott en trailer till serien.
TRE SAKER
1. En positiv sak med filmen är att det ultimata slutet är relativt pessimistiskt, vilket inte hör till vanligheterna.
2. Jamie-Lynn Sigler (Meadow Soprano i "Sopranos") gör en stor biroll, hon ses till och med på omslaget uppe till höger.
3. Det svenska titeltillägget "Ondskans rum" känns tämligen onödigt och egentligen inte speciellt korrekt i helheten
2. Jamie-Lynn Sigler (Meadow Soprano i "Sopranos") gör en stor biroll, hon ses till och med på omslaget uppe till höger.
3. Det svenska titeltillägget "Ondskans rum" känns tämligen onödigt och egentligen inte speciellt korrekt i helheten
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Peter Gallagher (5)
Peter Gallagher (5)
