Sjunde säsongen håller fanan högt
FILMENSom vanligt så innehåller även säsong sju av den fantastiska serien "Grey's Anatomy" oerhört många dramatiska vändningar att en recension som denna därför endast tar upp ett fåtal av dem. Det hinner hända väldigt mycket under en säsong med 23 avsnitt och att försöka täcka in allt är en omöjlighet.
Sjukhuset Seattle Grace Mercy West, som det efter sammanslagningen nu heter, försöker repa sig efter skottdramat förra säsongen där flera medarbetare dog och där nu sjukhusets rykte står på spel. Därför är det viktigt att de anställda gör allt för att lyckas med viktiga projekt för att återfå patienternas förtroende. Bland annat gör Meredith (Ellen Pompeo) och Derek (Patrick Dempsey) en viktig studie i Alzheimers som får oanade konsekvenser när Meredith går över gränsen och sätter hela sjukhusets rykte på spel. Callie (Sara Ramirez) och Arizona (Jessica Capshaw) kämpar på i sitt förhållande men en allvarlig olycka sätter allt på sin spets. Ständigt pågår det en fight mellan läkarna att vara den bästa och den som lyckas med det bästa projektet, oavsett om det inkluderar döende barn från Afrika eller tester på möss, allt för att bli den som får ett större ansvar.
Det som sticker ut allra mest i den här säsongen är det nu legendariska musikalavsnittet. För att inte avslöja allt för mycket så utspelar sig detta avsnitt efter en allvarlig händelse och därför passar det in ganska bra. Till en början är det lätt att bli skeptisk till att man helt plötsligt sjunger sina repliker, men ganska snart känns det ändå rätt okej och genidraget av seriens skapare går till historien. Allt blir väldigt mycket mer dramatiskt när det framförs på detta vis och det är också detta avsnitt som man minns allra bäst från säsong sju och det heter "Song beneath the song".
Den här säsongen har inte samma dramatiska avslut som serien brukar ha. Men det gör den inte mindre spännande eftersom hela säsongen i sig innehåller massor av dramatik och sista avsnittet lämnar dig ändå med massor av frågetecken om hur fortsättningen kommer att se ut.
Det här är en jättebra säsong av serien eftersom det händer så mycket. Efter sju säsonger håller serien fortfarande samma höga nivå i både manus, skådespeleri och dramaturgi. "Grey's Anatomy" är en dramaserie som dock ganska snart borde lägga av för att inte bli sämre med tiden. Just nu visas säsong åtta på tv och risken är stor att fler och fler väljer att hoppa av. Jag hoppas på att säsong nio blir den sista och att man då tar chansen att sy ihop säcken av den bästa sjukhusserien någonsin.
Sjukhuset Seattle Grace Mercy West, som det efter sammanslagningen nu heter, försöker repa sig efter skottdramat förra säsongen där flera medarbetare dog och där nu sjukhusets rykte står på spel. Därför är det viktigt att de anställda gör allt för att lyckas med viktiga projekt för att återfå patienternas förtroende. Bland annat gör Meredith (Ellen Pompeo) och Derek (Patrick Dempsey) en viktig studie i Alzheimers som får oanade konsekvenser när Meredith går över gränsen och sätter hela sjukhusets rykte på spel. Callie (Sara Ramirez) och Arizona (Jessica Capshaw) kämpar på i sitt förhållande men en allvarlig olycka sätter allt på sin spets. Ständigt pågår det en fight mellan läkarna att vara den bästa och den som lyckas med det bästa projektet, oavsett om det inkluderar döende barn från Afrika eller tester på möss, allt för att bli den som får ett större ansvar.
Det som sticker ut allra mest i den här säsongen är det nu legendariska musikalavsnittet. För att inte avslöja allt för mycket så utspelar sig detta avsnitt efter en allvarlig händelse och därför passar det in ganska bra. Till en början är det lätt att bli skeptisk till att man helt plötsligt sjunger sina repliker, men ganska snart känns det ändå rätt okej och genidraget av seriens skapare går till historien. Allt blir väldigt mycket mer dramatiskt när det framförs på detta vis och det är också detta avsnitt som man minns allra bäst från säsong sju och det heter "Song beneath the song".
Den här säsongen har inte samma dramatiska avslut som serien brukar ha. Men det gör den inte mindre spännande eftersom hela säsongen i sig innehåller massor av dramatik och sista avsnittet lämnar dig ändå med massor av frågetecken om hur fortsättningen kommer att se ut.
Det här är en jättebra säsong av serien eftersom det händer så mycket. Efter sju säsonger håller serien fortfarande samma höga nivå i både manus, skådespeleri och dramaturgi. "Grey's Anatomy" är en dramaserie som dock ganska snart borde lägga av för att inte bli sämre med tiden. Just nu visas säsong åtta på tv och risken är stor att fler och fler väljer att hoppa av. Jag hoppas på att säsong nio blir den sista och att man då tar chansen att sy ihop säcken av den bästa sjukhusserien någonsin.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet är som vanligt ganska matnyttigt. Det läggs givetvis mycket fokus på musikalavsnittet vilket bara är positivt eftersom det är udda och man undrar en hel del över hur idén uppkom och hur man praktiskt genomförde inspelningen. Här får du svar på allt som bland annat att det krävdes tre månaders förberedelser för avsnittet, det var inte busenkelt att sälja in idén och att skådespelarna sjunger själva. Det märkte man i och för sig redan när avsnittet visades men nu fick vi det svart på vitt.
Flera borttagna scener finns med på extramaterialet och det slår mig hur bra scenerna är. Åter igen inser jag hur välskriven serien är och att scener som valts bort är minst lika bra som de som blir kvar. Givetvis finns det några borttagna scener som är korta och intetsägande, men flera av dem är riktigt bra och matnyttiga.
De fåtal bloopers som finns med är som vanligt alldeles för få och innehåller mest skratt, men kul är det med det lilla vi får.
I USA visas det korta episoder på webben. Ja, alltså det går ju att se även från Sverige naturligtvis men det är inget som marknadsförts här i landet och jag hade helt missat det. I de korta avsnitten får vi ta del av sidohistorier som inte får plats i ordinarie avsnitt men här kan de breda ut sig och det finns utrymme för mer improvisation. En sådan sidohistoria är att sjukhuset ska göra en PR-film om sig själva för att återfå förtroendet. Alla de små avsnitt finns med i extramaterialet och den kamp det blir för att få till en vettig marknadsföringsfilm. Riktigt kul drag och det ger fansen det där lilla extra som man vill ha om man är förtjust i en serie. Självklart får vi det slutgiltiga PR-resultatet och även en "bakom kulisserna-film" av inspelandet av reklamfilmen.
Flera borttagna scener finns med på extramaterialet och det slår mig hur bra scenerna är. Åter igen inser jag hur välskriven serien är och att scener som valts bort är minst lika bra som de som blir kvar. Givetvis finns det några borttagna scener som är korta och intetsägande, men flera av dem är riktigt bra och matnyttiga.
De fåtal bloopers som finns med är som vanligt alldeles för få och innehåller mest skratt, men kul är det med det lilla vi får.
I USA visas det korta episoder på webben. Ja, alltså det går ju att se även från Sverige naturligtvis men det är inget som marknadsförts här i landet och jag hade helt missat det. I de korta avsnitten får vi ta del av sidohistorier som inte får plats i ordinarie avsnitt men här kan de breda ut sig och det finns utrymme för mer improvisation. En sådan sidohistoria är att sjukhuset ska göra en PR-film om sig själva för att återfå förtroendet. Alla de små avsnitt finns med i extramaterialet och den kamp det blir för att få till en vettig marknadsföringsfilm. Riktigt kul drag och det ger fansen det där lilla extra som man vill ha om man är förtjust i en serie. Självklart får vi det slutgiltiga PR-resultatet och även en "bakom kulisserna-film" av inspelandet av reklamfilmen.
TRE SAKER
1. I musikalavsnittet får vi se hur Callie drömmer och i sin dröm klappar sig själv på kinden liggande i sjukhussängen. Det ser otroligt verkligt ut och det gör det eftersom man lät en statist ligga i sängen och senare lade in Callies ansikte på statisten med hjälp av dataanimeringar.
2. Webavsnitten görs precis som de riktiga avsnitten även om det, som jag redan påpekat, här finns utrymme för improvisation. Avsnitten regisseras bland annat av Kevin McKidd som spelar Owen Hunt i serien, vilket gör honom till både regissör och skådespelare för dessa avsnitt. En något udda upplevelse att vara den som säger både repliker och "bryt" när scenerna filmas.
3. Seriens titel är baserad på en känd anatomibok av Henry Gray med titeln "Gray's Anatomy of the Human Body".
2. Webavsnitten görs precis som de riktiga avsnitten även om det, som jag redan påpekat, här finns utrymme för improvisation. Avsnitten regisseras bland annat av Kevin McKidd som spelar Owen Hunt i serien, vilket gör honom till både regissör och skådespelare för dessa avsnitt. En något udda upplevelse att vara den som säger både repliker och "bryt" när scenerna filmas.
3. Seriens titel är baserad på en känd anatomibok av Henry Gray med titeln "Gray's Anatomy of the Human Body".
MARIA EREMO (2011-11-02)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Ellen Pompeo (2)
Ellen Pompeo (2)
