Underhållande B-filmsskräp
FILMENHan räknas som kannibalfilmens gudfader, Umberto Lenzi. Hans film "The man from Deep River" var den första moderna kannibalskräckisen. Den gjordes 1972 och totalförbjöds i Sverige, men släpptes ändå på VHS under 80-talet. Det är en gräslig historia (och film) men startade en trend som för de flesta krönades med "Cannibal Holocaust" 1980.
Lenzi har stått stadigt i lågbudgetens näste, och har spelat in billiga och trashiga filmer i western, giallo och maffia-genren sedan tidigt 60-tal. En del filmer är hyggliga, och en hel del är riktigt usla. Ett exempel på en film som är bra mycket mer känd än den förtjänar är "Nightmare city", som trots sina skrattretande specialeffekter och förbluffande usla manus fick kultstatus när den drogs in i samband med videovåldsdebatten i början av 80-talet.
Här har vi då "Ironmaster" från 1983, där Lenzi tog med sig bland annat en gayporrskådis ut i ett parkområde i South Dakota och filmade en historia om järnet - och därmed svärdets - uppkomst.
En stam som bor i närheten av en vulkan har problem att finna djur att jaga som mat. Förstås är det två män som står i tur att leda stammen; den heroiske Ela och den maktgalne Vood. Inte helt oväntat dödar Vood stammens äldste för att avancera, men blir påkommen och utvisad. När han vandrar bortåt vaknar vulkanen till liv (med hjälp av slitna klipp från en helt annan film) och när den smälta massan som sprutat ur den stelnar så hittar Vood ett järnstycke.
Han finner snabbt att järnet fungerar utmärkt som ett vapen då det är starkare än alla andra material. En underlig kvinna dyker upp från ingenstans och övertygar Vood att anfalla stammen med sitt nya vapen och ta över kommandot, vilket han gör. Ela undkommer Voods djävulska dödsfälla (han blev lätt fastbunden en bit bort) och vandrar iväg för att möta en fredlig stam som bor i närheten av en vacker men föga övertygande bakgrundsmålning.
Vood och hans lojala hantlangare beväpnar sig med fler svärdliknande järnbitar, och plöjer sig genom områdets bosättningar. Ela måste övertyga det fredliga folket att de måste beväpna sig innan Vood kommer...
Det är en billigt gjord, uselt skådespelad, amatörmässigt filmad film vars enda ambition är att vara trashig underhållning, och det lyckas den med. Under filmens gång blir jag aldrig imponerad av något annat än huvudrollsinnehavaren Sam Pascos tomma blick, och vid ett tillfälle kör man till och med den gamla klassikern att låtsas bli svärdhuggen genom att ta emot svärdet mellan kroppen och överarmen. Folk med ett färdigsminkat sår står med ryggen mot kameran, och när motståndaren svingat sitt vapen på behörigt avstånd snurrar de runt, visar upp sitt fina teaterblodiga sår och skriker hemskt.
Men visst är det underhållande. Det är rent skräp, men det rör ju på sig och det finns alltid något våld eller annat milt förbluffande att titta på. Ibland ramlar en tutte ur kläderna, och så mördar man ett vildsvin - förmodligen på riktigt. Om man bortser från att bildkvalitén ser ut som en VHS-kassett som zoomats in till widescreenformat, så är detta ett givet inköp för B-filmsentusiasten.
Lenzi har stått stadigt i lågbudgetens näste, och har spelat in billiga och trashiga filmer i western, giallo och maffia-genren sedan tidigt 60-tal. En del filmer är hyggliga, och en hel del är riktigt usla. Ett exempel på en film som är bra mycket mer känd än den förtjänar är "Nightmare city", som trots sina skrattretande specialeffekter och förbluffande usla manus fick kultstatus när den drogs in i samband med videovåldsdebatten i början av 80-talet.
Här har vi då "Ironmaster" från 1983, där Lenzi tog med sig bland annat en gayporrskådis ut i ett parkområde i South Dakota och filmade en historia om järnet - och därmed svärdets - uppkomst.
En stam som bor i närheten av en vulkan har problem att finna djur att jaga som mat. Förstås är det två män som står i tur att leda stammen; den heroiske Ela och den maktgalne Vood. Inte helt oväntat dödar Vood stammens äldste för att avancera, men blir påkommen och utvisad. När han vandrar bortåt vaknar vulkanen till liv (med hjälp av slitna klipp från en helt annan film) och när den smälta massan som sprutat ur den stelnar så hittar Vood ett järnstycke.
Han finner snabbt att järnet fungerar utmärkt som ett vapen då det är starkare än alla andra material. En underlig kvinna dyker upp från ingenstans och övertygar Vood att anfalla stammen med sitt nya vapen och ta över kommandot, vilket han gör. Ela undkommer Voods djävulska dödsfälla (han blev lätt fastbunden en bit bort) och vandrar iväg för att möta en fredlig stam som bor i närheten av en vacker men föga övertygande bakgrundsmålning.
Vood och hans lojala hantlangare beväpnar sig med fler svärdliknande järnbitar, och plöjer sig genom områdets bosättningar. Ela måste övertyga det fredliga folket att de måste beväpna sig innan Vood kommer...
Det är en billigt gjord, uselt skådespelad, amatörmässigt filmad film vars enda ambition är att vara trashig underhållning, och det lyckas den med. Under filmens gång blir jag aldrig imponerad av något annat än huvudrollsinnehavaren Sam Pascos tomma blick, och vid ett tillfälle kör man till och med den gamla klassikern att låtsas bli svärdhuggen genom att ta emot svärdet mellan kroppen och överarmen. Folk med ett färdigsminkat sår står med ryggen mot kameran, och när motståndaren svingat sitt vapen på behörigt avstånd snurrar de runt, visar upp sitt fina teaterblodiga sår och skriker hemskt.
Men visst är det underhållande. Det är rent skräp, men det rör ju på sig och det finns alltid något våld eller annat milt förbluffande att titta på. Ibland ramlar en tutte ur kläderna, och så mördar man ett vildsvin - förmodligen på riktigt. Om man bortser från att bildkvalitén ser ut som en VHS-kassett som zoomats in till widescreenformat, så är detta ett givet inköp för B-filmsentusiasten.
EXTRAMATERIALET
Trailers för andra filmer från distributören.
TRE SAKER
1. Omslaget hävdar att denna italiensk-franska samproduktion är på franska, och IMDb i sin tur hävdar att den är på italienska, men sanningen är att filmen är inspelad på engelska och det är som tur är det språk som erbjuds på DVD:n.
2. Bröderna Guido och Maurizio de Angelis som gjort soundtracket har en hel del italienska produktioner under bältet. Bland annat har de gjort ett av mina favoritsoundtracks genom tiderna, till westernfilmen "Mannaja" där sångtexterna filmen genom berättar vad vi ser och vad som händer.
3. Den grymma jätteyxan vi ser på omslagets supersnygga bild finns förstås inte att se någonstans i själva filmen.
2. Bröderna Guido och Maurizio de Angelis som gjort soundtracket har en hel del italienska produktioner under bältet. Bland annat har de gjort ett av mina favoritsoundtracks genom tiderna, till westernfilmen "Mannaja" där sångtexterna filmen genom berättar vad vi ser och vad som händer.
3. Den grymma jätteyxan vi ser på omslagets supersnygga bild finns förstås inte att se någonstans i själva filmen.
HENRIK ANDERSSON (2011-02-14)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
George Eastman (3)
George Eastman (3)
