Glada Hudik-dokumentären är ett måste
FILMENUnder hösten 2010 visades dokumentären om Glada Hudik-teatern i Svt. Under fyra avsnitt fick vi följa gänget som verkligen satt Hudiksvall på kartan. Nu finns dokumentären på dvd och det är verkligen något alla borde se. Med fyra avsnitt om Glada Hudik-teatern där normalstörda och utvecklingsstörda gör succé med sin teateruppsättning om Elvis får vi tittare följa dem i "Elvis i glada Hudik".
Det arbete som Pär Johansson, mannen bakom teatergruppen, lägger ner är enormt och jag blir glad av alla fantastiska människor som vi får möta i den här serien. De här utvecklingsstörda personerna gör att åtminstone jag ser på livet lite annorlunda. De öppnar upp sinnen och säger saker så att jag skäms över hur jag ibland resonerar. Den livsglädje de förmedlar både till sina nära och kära och till oss tv-tittare är helt enormt. Toralf, Maja, Bosse, Mats (Ica-Jerry) och Theresia är en grupp människor som tar mig med storm. Det är givetvis inte bara lycka och ett enkelt liv rakt igenom.
Det gör ont i mitt hjärta och jag blir oerhört arg när så kallade "normala" människor beter sig som riktiga idioter gentemot den här gruppen. Undrar vem det är som är normal egentligen? Inte sjutton är det den som säger att det bara är mongon som gillar Brynäs när Toralf klätt sig i Brynäs matchtröja i alla fall. I stället blir det Toralf som vinner den omgången med flera hundra. Vilken människa. Jag kan önska att fler av alla "normala" borde ha mer av vad dessa människor har. För empati, kärlek och alla människors lika värde är en självklarhet för dem och borde så vara för oss alla. I ett avsnitt säger Bosse en sådan skön sak: "Vi är ett himla mysigt gäng". Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.
Dokumentärer av det här slaget är antingen riktigt bra eller inte alls. Jag menar att de antingen tilltalar dig och berör eller så går de bara förbi utan att lämna ett spår. "Elvis i glada Hudik" lämnar stora avtryck när vi får ta del av intervjuer, filmat material och helt enkelt en stor inblick i ensemblens liv.
Det arbete som Pär Johansson, mannen bakom teatergruppen, lägger ner är enormt och jag blir glad av alla fantastiska människor som vi får möta i den här serien. De här utvecklingsstörda personerna gör att åtminstone jag ser på livet lite annorlunda. De öppnar upp sinnen och säger saker så att jag skäms över hur jag ibland resonerar. Den livsglädje de förmedlar både till sina nära och kära och till oss tv-tittare är helt enormt. Toralf, Maja, Bosse, Mats (Ica-Jerry) och Theresia är en grupp människor som tar mig med storm. Det är givetvis inte bara lycka och ett enkelt liv rakt igenom.
Det gör ont i mitt hjärta och jag blir oerhört arg när så kallade "normala" människor beter sig som riktiga idioter gentemot den här gruppen. Undrar vem det är som är normal egentligen? Inte sjutton är det den som säger att det bara är mongon som gillar Brynäs när Toralf klätt sig i Brynäs matchtröja i alla fall. I stället blir det Toralf som vinner den omgången med flera hundra. Vilken människa. Jag kan önska att fler av alla "normala" borde ha mer av vad dessa människor har. För empati, kärlek och alla människors lika värde är en självklarhet för dem och borde så vara för oss alla. I ett avsnitt säger Bosse en sådan skön sak: "Vi är ett himla mysigt gäng". Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.
Dokumentärer av det här slaget är antingen riktigt bra eller inte alls. Jag menar att de antingen tilltalar dig och berör eller så går de bara förbi utan att lämna ett spår. "Elvis i glada Hudik" lämnar stora avtryck när vi får ta del av intervjuer, filmat material och helt enkelt en stor inblick i ensemblens liv.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Gängets show "Elvis" har verkligen gjort succé i Sverige och ensemblen har spelat för fulla hus överallt och ett slutsålt Cirkus i Stockholm.
2. Snart släpps även spelfilmen "Hur många lingon finns det i världen?" som baseras på hur teatergruppen kom till. I filmen medverkar flera av medlemmarna ur ensemblen.
3. Man ska räkna med många skratt under avsnittens gång, men också med många tårar. Det här är på riktigt och ibland gör det ont i hjärtat.
2. Snart släpps även spelfilmen "Hur många lingon finns det i världen?" som baseras på hur teatergruppen kom till. I filmen medverkar flera av medlemmarna ur ensemblen.
3. Man ska räkna med många skratt under avsnittens gång, men också med många tårar. Det här är på riktigt och ibland gör det ont i hjärtat.
MARIA EREMO (2011-08-03)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
