Ett kreativ geni men småtrist dokumentär
FILMENJim Henson är känd som mannen bakom Mupparna men han var i ett större perspektiv ett smärre geni fylld av idéer och fantasier som förändrade dockteatern rejält. "Dockteater" låter för övrigt lite fånigt och förenklat för att beskriva Hensons verk, men till syvende och sist handlade det ju om dockor och dockspelare som i förmodat oergonomiska ställningar hanterade dessa.
Ron Howard ligger bakom den här dokumentären som ger ett inte odelat problemfritt porträtt av Jim Henson. Likt andra geniförklarade personer var det inte alltid lätt att samarbeta med honom, även om de större katastrofsituationerna lyser med sin frånvaro. Något enstaka knorrande från en medarbetare sipprar igenom men i övrigt verkar Hensons problem mest vara att han kanske prioriterade jobbet före familjen, en vanlig egenskap bland kreativa nöjesskapare.
Det var ju inte enbart Mupparna som Henson låg bakom. Varitéshowen föregicks av förskoletv-succén "Sesame Street" (eller "Sesam" som vi känner den som i Sverige) som startade 1969 och fortfarande visas i USA. Och innan dess gjorde Henson annan dock-tv och den gröna grodan Kermit har en väldigt lång historia och spelades ursprungligen av Jane, Hensons trogna och tålmodiga fru. Men det var ju "The Muppet Show" eller "Mupparna" som den hette i Sverige som var den där omvälvande jättesuccén som verkligen satte Henson på kartan.
Det tragiska med hans karriär är att den blev förhållandevis kort. Även om han startade tidigt, dog han bara 53 år gammal 1990 av en bakteriell lunginflammation som nästan bokstavligt talat kom från ingenstans. Det hade varit väldigt intressant att se vad Henson kunde ha gjort med sina kreativa idéer under 90- och 00-talet. Han var intresserad av utveckling och av datagrafik och det finns med ett litet inslag där han arbetar med en tidig dataanimation.
Dokumentären är inte riktigt så engagerande som jag hade hoppats på. Jag upplever att flytet saknas lite grann och Howard har inte lyckats göra Henson tillräckligt intressant för mig. Men det är som alltid kul att få insyn i en kreativ persons liv och livsverk och tack vare många röster från kollegor och Hensons barn blir bilden av geniet ändå tydlig.
Ron Howard ligger bakom den här dokumentären som ger ett inte odelat problemfritt porträtt av Jim Henson. Likt andra geniförklarade personer var det inte alltid lätt att samarbeta med honom, även om de större katastrofsituationerna lyser med sin frånvaro. Något enstaka knorrande från en medarbetare sipprar igenom men i övrigt verkar Hensons problem mest vara att han kanske prioriterade jobbet före familjen, en vanlig egenskap bland kreativa nöjesskapare.
Det var ju inte enbart Mupparna som Henson låg bakom. Varitéshowen föregicks av förskoletv-succén "Sesame Street" (eller "Sesam" som vi känner den som i Sverige) som startade 1969 och fortfarande visas i USA. Och innan dess gjorde Henson annan dock-tv och den gröna grodan Kermit har en väldigt lång historia och spelades ursprungligen av Jane, Hensons trogna och tålmodiga fru. Men det var ju "The Muppet Show" eller "Mupparna" som den hette i Sverige som var den där omvälvande jättesuccén som verkligen satte Henson på kartan.
Det tragiska med hans karriär är att den blev förhållandevis kort. Även om han startade tidigt, dog han bara 53 år gammal 1990 av en bakteriell lunginflammation som nästan bokstavligt talat kom från ingenstans. Det hade varit väldigt intressant att se vad Henson kunde ha gjort med sina kreativa idéer under 90- och 00-talet. Han var intresserad av utveckling och av datagrafik och det finns med ett litet inslag där han arbetar med en tidig dataanimation.
Dokumentären är inte riktigt så engagerande som jag hade hoppats på. Jag upplever att flytet saknas lite grann och Howard har inte lyckats göra Henson tillräckligt intressant för mig. Men det är som alltid kul att få insyn i en kreativ persons liv och livsverk och tack vare många röster från kollegor och Hensons barn blir bilden av geniet ändå tydlig.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Jag såg "Mupparna" ofta som barn och minns att jag tyckte om det. Som vuxen har det varit ganska problematiskt att titta på de gamla programmen, men vissa bitar blir förstås aldrig dåliga. Jim Hensons 80-talsserie "Fragglarna" föll mig mer på läppen.
2. Henson gjorde ju några långfilmer också. "Den mörka kristallen" och "Labyrint". Ingen av dem har jag sett men minns att och när de kom.
3. En tidig kollega till Henson var Frank Oz som bland annat gjorde Fozzie Bear och Miss Piggy. Oz är väl förstås mest känd för Yoda men han har även regisserat en av mina absoluta favoritfilmer.
2. Henson gjorde ju några långfilmer också. "Den mörka kristallen" och "Labyrint". Ingen av dem har jag sett men minns att och när de kom.
3. En tidig kollega till Henson var Frank Oz som bland annat gjorde Fozzie Bear och Miss Piggy. Oz är väl förstås mest känd för Yoda men han har även regisserat en av mina absoluta favoritfilmer.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
