Sevärd utan att vara välgjord
FILMENCirque du Soleil kan beskrivas som konstnärlig cirkusakrobatik med teaterinslag. Från den blygsamma starten 1980 med statliga bidrag för att överleva har den i dag växt till en enorm apparat med över 3000 anställda och efter att James Cameron enligt egen uppgift tjatat på dem i några år om att föreställningarna skulle passa utmärkt som 3D-film så har det nu till slut hänt. Tyvärr är det inte 3D-versionen man skickat till oss.
Filmen är baserad på sju Cirque du Soleil-föreställningar som fanns i Las Vegas 2011. Dessa har komprimerats rejält och sedan har regissören Andrew Adamson slängt ihop en tunn ramhandling för att binda ihop dem. Detta förvirrar lite då filmen i allt övrigt är som ett filmat scenframträdande och det hade nog varit bättre om man koncentrerat sig på det. Nu försöker man halvhjärtat att gifta film med teater och det fungerar inget vidare. Skillnaden är rätt stor mellan en filmad teaterpjäs och en teaterpjäs som blivit film. Även i en sådan film som "Glengarry Glen Ross", där teaterarvet är högst påtagligt, får man ändå de få platserna historien utspelas på att kännas verkliga. I den här produktionen syns det hela tiden att man är på en scen vilket skapar en osynlig mur mellan tittaren och världen i filmen som skadar inlevelseförmågan.
Men i takt med att jag vänjer mig vid vad det är för typ av film så lägger sig min irritation allt mer. Om det är en orsak eller verkan av att scenerna dessutom blir bättre ju längre in i filmen man kommer låter jag vara osagt - vissa är onekligen rätt häftiga. Till det positiva kontot lägger jag också att om man ser detta live kan det vara svårt att hinna med allt då det sker saker över hela scenen samtidigt. Nu när allt finns filmat på en behändig blu-ray är det bara att pausa, spola tillbaka, spela i slow motion osv. Men de funktionerna är i detta fall också mindre meningsfulla då kamerarbetet och klippningen sabbar en hel del. Man verkar ha gått lös i klipprummet lite för hetsigt och när man som tittare blivit van vid en kameravinkel byts det till en annan.
Jag önskar att man hade markerat tydligare på omslaget att detta inte är någon traditionell spelfilm. Den kan trots detta rekommenderas till de som skulle vilja se en Cirque du Soleil-föreställning men som inte har möjlighet, för här finns gott om akrobatik och häpnadsväckande cirkusnummer. Det kunde dock ha varit så mycket bättre om vi hade fått en filmad föreställning eller en filmtolkning av framträdandena. Min mer kritiska sida sitter just nu och gapar om att det här egentligen är en 90 minuter lång reklamfilm för Cirque du Soleil. Den är sevärd men inte särskilt välgjord.
Filmen är baserad på sju Cirque du Soleil-föreställningar som fanns i Las Vegas 2011. Dessa har komprimerats rejält och sedan har regissören Andrew Adamson slängt ihop en tunn ramhandling för att binda ihop dem. Detta förvirrar lite då filmen i allt övrigt är som ett filmat scenframträdande och det hade nog varit bättre om man koncentrerat sig på det. Nu försöker man halvhjärtat att gifta film med teater och det fungerar inget vidare. Skillnaden är rätt stor mellan en filmad teaterpjäs och en teaterpjäs som blivit film. Även i en sådan film som "Glengarry Glen Ross", där teaterarvet är högst påtagligt, får man ändå de få platserna historien utspelas på att kännas verkliga. I den här produktionen syns det hela tiden att man är på en scen vilket skapar en osynlig mur mellan tittaren och världen i filmen som skadar inlevelseförmågan.
Men i takt med att jag vänjer mig vid vad det är för typ av film så lägger sig min irritation allt mer. Om det är en orsak eller verkan av att scenerna dessutom blir bättre ju längre in i filmen man kommer låter jag vara osagt - vissa är onekligen rätt häftiga. Till det positiva kontot lägger jag också att om man ser detta live kan det vara svårt att hinna med allt då det sker saker över hela scenen samtidigt. Nu när allt finns filmat på en behändig blu-ray är det bara att pausa, spola tillbaka, spela i slow motion osv. Men de funktionerna är i detta fall också mindre meningsfulla då kamerarbetet och klippningen sabbar en hel del. Man verkar ha gått lös i klipprummet lite för hetsigt och när man som tittare blivit van vid en kameravinkel byts det till en annan.
Jag önskar att man hade markerat tydligare på omslaget att detta inte är någon traditionell spelfilm. Den kan trots detta rekommenderas till de som skulle vilja se en Cirque du Soleil-föreställning men som inte har möjlighet, för här finns gott om akrobatik och häpnadsväckande cirkusnummer. Det kunde dock ha varit så mycket bättre om vi hade fått en filmad föreställning eller en filmtolkning av framträdandena. Min mer kritiska sida sitter just nu och gapar om att det här egentligen är en 90 minuter lång reklamfilm för Cirque du Soleil. Den är sevärd men inte särskilt välgjord.
EXTRAMATERIALET
Två små filmer finns inkluderade på skivan och båda presenteras i HD. Den ena är den korta "Making Worlds Away" som visserligen låter en få några ord från James Cameron och Erica Linz men längden ihop med upplägget gör att den mer känns som en trailer. Inte mycket hinner avslöjas om hur de faktiskt gjorde filmen. Riktigt dåligt!
Film nummer två heter "A Day in the Life with Erica Linz" och följer under 13 minuter några av artisterna när de övar in ett nytt nummer. Det är huvudpersonen själv, Erica Linz, som pratar om sig själv och hur de arbetar. Lustigt nog får man veta mer om detaljer kring filminspelningen i den här filmen än vad man får i den förra som är avsedd för det ändamålet. Tittar man runt på webben finns det mer extramaterial så de två som inkluderas känns mer än lovligt snålt.
Film nummer två heter "A Day in the Life with Erica Linz" och följer under 13 minuter några av artisterna när de övar in ett nytt nummer. Det är huvudpersonen själv, Erica Linz, som pratar om sig själv och hur de arbetar. Lustigt nog får man veta mer om detaljer kring filminspelningen i den här filmen än vad man får i den förra som är avsedd för det ändamålet. Tittar man runt på webben finns det mer extramaterial så de två som inkluderas känns mer än lovligt snålt.
TRE SAKER
1. Det förekommer ett flertal Beatles-låtar i filmen och jag tycker att man koreograferat händelserna till dem på ett alldeles utmärkt sätt.
2. I extramaterialet får man veta att James Cameron inte är någon vanlig producent. Medan regissören Andrew Adamson stod på backen och dirigerade kunde Cameron hänga från taket med en 3D-kamera för att få bästa möjliga vinkel.
3. De inledande scenerna på nöjesfältet är inspelade på Nya Zealand.
2. I extramaterialet får man veta att James Cameron inte är någon vanlig producent. Medan regissören Andrew Adamson stod på backen och dirigerade kunde Cameron hänga från taket med en 3D-kamera för att få bästa möjliga vinkel.
3. De inledande scenerna på nöjesfältet är inspelade på Nya Zealand.
THOMAS HELSING (2013-07-20)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA