Lögnens anatomi
FILMEN"En lögn är en oriktig utsaga som uttalas såsom varande sann, med avsikt att få dem som tar del av utsagan att anta dess riktighet trots att den som uttalar den vet att den är osann." - Wikipedia.
En av de största amerikanska idrottsikonerna i modern tid heter Lance Armstrong. En kille lika hänsynslös på tävlingscykeln som av den. Först hyllad för sju raka Tour de France-segrar därefter drabbad av testikelcancer som han bekämpade lika envist som motståndarna på landsvägarna. Mirakulöst nog friskförklarad tog han det ödesdigra beslutet att göra comeback 2009, ett beslut som skulle visa sig bli början till slutet för honom.
Titelns lögn handlar alltså om att Lance Armstrong dopade sig under åren han vann Tour de France. Någonting som var möjligt att dölja tack vare medtävlare, läkare och i vissa fall högt uppsatta personer inom cykelsporten. En del menar att den här dokumentären handlar om makt, andra att den handlar om hur man kan manipulera media. Men mest av allt skärskådar den lögnen som företeelse. Den tar isär, analyserar och kategoriserar lögnens anatomi. De som sväljer den, de som hjälper till att upprätthålla den och så alla de som faller offer för den. Lance Armstrong själv spelar andrafiolen till sin egen skapelse, sin egen lögn.
Filmen blandar intervjuer och klipp från comebackåret 2009 med samtal inspelade förra året – efter alla avslöjanden. Efter ett tag uppstår en märklig Dr. Jekyll och Mr. Hyde-känsla. Armstrongfiguren från 2013 verkar helt skild från den man han var bara några år tidigare. Det sägs att sanningen gör en fri och jag undrar om det är det som Lance Armstrong nu upplevt. Är det en fri man som sitter där och berättar? Det visar sig inte riktigt vara så, en sista lögn vägrar han att överhuvudtaget beröra innan den här dokumentären tar slut.
I slutänden framstår Lance Armstrong som en imponerande men rätt otrevlig figur utan några försonande drag. Därför blir karaktärsstudien inte heller särskilt intressant men jag upplever å andra sidan inte att det var vad regissören Alex Gibney var ute efter. Det här är en film om lögnens natur och de mekanismer som omger den. Med utgångspunkt från det är "The Armstrong Lie" riktigt bra.
En av de största amerikanska idrottsikonerna i modern tid heter Lance Armstrong. En kille lika hänsynslös på tävlingscykeln som av den. Först hyllad för sju raka Tour de France-segrar därefter drabbad av testikelcancer som han bekämpade lika envist som motståndarna på landsvägarna. Mirakulöst nog friskförklarad tog han det ödesdigra beslutet att göra comeback 2009, ett beslut som skulle visa sig bli början till slutet för honom.
Titelns lögn handlar alltså om att Lance Armstrong dopade sig under åren han vann Tour de France. Någonting som var möjligt att dölja tack vare medtävlare, läkare och i vissa fall högt uppsatta personer inom cykelsporten. En del menar att den här dokumentären handlar om makt, andra att den handlar om hur man kan manipulera media. Men mest av allt skärskådar den lögnen som företeelse. Den tar isär, analyserar och kategoriserar lögnens anatomi. De som sväljer den, de som hjälper till att upprätthålla den och så alla de som faller offer för den. Lance Armstrong själv spelar andrafiolen till sin egen skapelse, sin egen lögn.
Filmen blandar intervjuer och klipp från comebackåret 2009 med samtal inspelade förra året – efter alla avslöjanden. Efter ett tag uppstår en märklig Dr. Jekyll och Mr. Hyde-känsla. Armstrongfiguren från 2013 verkar helt skild från den man han var bara några år tidigare. Det sägs att sanningen gör en fri och jag undrar om det är det som Lance Armstrong nu upplevt. Är det en fri man som sitter där och berättar? Det visar sig inte riktigt vara så, en sista lögn vägrar han att överhuvudtaget beröra innan den här dokumentären tar slut.
I slutänden framstår Lance Armstrong som en imponerande men rätt otrevlig figur utan några försonande drag. Därför blir karaktärsstudien inte heller särskilt intressant men jag upplever å andra sidan inte att det var vad regissören Alex Gibney var ute efter. Det här är en film om lögnens natur och de mekanismer som omger den. Med utgångspunkt från det är "The Armstrong Lie" riktigt bra.
EXTRAMATERIALET
Det är en välmatad och bra sektion med extramaterial till den här filmen. Det sedvanliga kommentarspåret (med regissören Alex Gibney) ackompanjeras fint med en panel bestående av flera inblandade i filmen som får svara på frågor om filmens tillkomst och specifika detaljer av innehållet i den.
Nio bortklippta scener av varierande längd ger lite mer kött på benen. Det känns dock som helt vettiga val att klippa bort från filmen som helhet. En scen sticker ut lite extra. Skådespelaren Ben Stiller gör ett besök hos det amerikanska laget och testar Lance Armstrongs tävlingscykel. När Armstrong sedan ska värma upp på den några minuter före start upptäcker de att cykeln inte fungerar som den ska och mekanikern får stressa ordentligt för att få den klar i tid.
Paketet avrundas med filmens officiella trailer. Som helhet är det lite tungt här och där och rekommenderas, som sig bör, för de som verkligen fått blodad tand av filmen och vill fördjupa sig ytterligare. Precis den rollen ett extramaterial bör ha i mina ögon.
Nio bortklippta scener av varierande längd ger lite mer kött på benen. Det känns dock som helt vettiga val att klippa bort från filmen som helhet. En scen sticker ut lite extra. Skådespelaren Ben Stiller gör ett besök hos det amerikanska laget och testar Lance Armstrongs tävlingscykel. När Armstrong sedan ska värma upp på den några minuter före start upptäcker de att cykeln inte fungerar som den ska och mekanikern får stressa ordentligt för att få den klar i tid.
Paketet avrundas med filmens officiella trailer. Som helhet är det lite tungt här och där och rekommenderas, som sig bör, för de som verkligen fått blodad tand av filmen och vill fördjupa sig ytterligare. Precis den rollen ett extramaterial bör ha i mina ögon.
TRE SAKER
1. Armstrongs kanske största konkurrent under tävlingsåren, Jan Ullrich, är en av många som hävdat att Armstrong borde få sina segrar i Tour de France återinsatta i historieböckerna. Argumentet som framhålls mest är att i stort sett alla dopade sig på den tiden, något som också styrks av filmen.
2. Reagerar sådär fånigt glatt när en Tesla-låt ackompanjerar bilder på Armstrongs väg mot toppen. Senast jag hörde denna favoritgrupp i ett filmsoundtrack var i Schwarzenegger-rullen "Last Action Hero" från 1993.
3. I maj i år hade en annan dokumentär om Lance Armstrong svensk premiär. Jag har inte hunnit se den än så det återstår att se om "Den ostoppbara - historien om Lance Armstrong" går på djupet av personen Armstrong.
2. Reagerar sådär fånigt glatt när en Tesla-låt ackompanjerar bilder på Armstrongs väg mot toppen. Senast jag hörde denna favoritgrupp i ett filmsoundtrack var i Schwarzenegger-rullen "Last Action Hero" från 1993.
3. I maj i år hade en annan dokumentär om Lance Armstrong svensk premiär. Jag har inte hunnit se den än så det återstår att se om "Den ostoppbara - historien om Lance Armstrong" går på djupet av personen Armstrong.
THOMAS HELSING (2014-07-10)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
