Terroristjakt runt om i Afrika
FILMENAndra säsongen av "Strike Back" (som egentligen är den tredje) bär i England undertiteln "Vengeance" och visst är hämnd ett påtagligt tema den här gången. På flera olika vis. Den brittisk-amerikanska actionserien handlar om specialstyrkan Section 20 vars operativa muskler utgörs av strikta britten Michael Stonebridge (Philip Winchester) och spontana amerikanen Damien Scott (Sullivan Stapleton), som trots sina skillnader uppenbarligen passar ihop.
Inledningsvis är de inte alls ihop. Stonebridge fick ett ultimatum från sin fru i och med att de väntade barn, vilket dessvärre blev ett missfall. Hon ville att han skulle hålla sig bort från stridens hetta för att vara en bra man och far. Han är därför numera tränare för nya rekryter och när en av hans elever får ett post-traumatiskt stressanfall mitt under en väpnad övning tvingas Stonebridge döda rekryten. I efterskvalpet blir han inkallad till Section 20 då kollegan Scott kidnappats.
Han har kidnappats av en somalisk krigsherre tillsammans med en diplomat, en attaché och en libyer som har fått tag på fyra kärnvapendetonatorer. Dessa är skatten som alla är ute efter under hela säsongen, speciellt sydafrikanska miljardären Conrad Knox (Charles Dance) som är den stora skurken. Elegant och listig, men med en djävulsk plan utifrån ett personligt hämndmotiv. Stonebridge hjälper till att rädda Scott och får oväntad hjälp av attachén som visar sig ha militärträning och inte alls är en attaché. Hon heter Rachel Dalton (Rhona Mitra) och blir efter detta inledande raffel ny chef för Section 20. Där hamnar även Stonebridge på allvar efter att brodern till rekryten han dödade mördat Stonebridge fru i en hämndaktion. Denna broder (Shane Taylor) kommer så småningom att rekryteras av Knox, vilket gör honom till en fiende för både Section 20 och framför allt för Stonebridge, som förstås vill hämnas.
Där har vi de båda hämndmotiven som motiverar undertiteln. Säsongen utspelar sig uteslutande i Afrika med mest fokus på Sydafrika, men även i Niger och Zimbabwe där Knox letar människor att samarbeta med. Gång efter annan hamnar Section 20 i riktigt farliga situationer och många skott avlossas och många människor stryker med. På grund av de ganska frekventa actionsekvenserna med väldigt mycket pang-pang är det lätt att det blir lite väl mycket av det goda, i alla fall om man binge-tittar.
Precis som i de tidigare säsongerna är avsnitten grupperade parvis vilket är ett upplägg som fungerar riktigt fint. Dock tycker jag fortfarande inte att vi kommer speciellt nära karaktärerna, även om det blir lite mer personliga inslag denna gång. Stonebridge går ju igenom något djupt tragiskt i och med både missfallet och mordet på hans fru, och Scott bär på ett mörker från sitt förflutna som kommer upp till ytan under säsongens gång. Men några djupare karaktärsstudier handlar det ju inte om.
Efter tre säsonger kan jag inte riktigt påstå att serien kvalat in bland mina favoriter, men det hindrar den inte från att vara välgjord och kvalitetsfylld på sitt eget sätt.
Inledningsvis är de inte alls ihop. Stonebridge fick ett ultimatum från sin fru i och med att de väntade barn, vilket dessvärre blev ett missfall. Hon ville att han skulle hålla sig bort från stridens hetta för att vara en bra man och far. Han är därför numera tränare för nya rekryter och när en av hans elever får ett post-traumatiskt stressanfall mitt under en väpnad övning tvingas Stonebridge döda rekryten. I efterskvalpet blir han inkallad till Section 20 då kollegan Scott kidnappats.
Han har kidnappats av en somalisk krigsherre tillsammans med en diplomat, en attaché och en libyer som har fått tag på fyra kärnvapendetonatorer. Dessa är skatten som alla är ute efter under hela säsongen, speciellt sydafrikanska miljardären Conrad Knox (Charles Dance) som är den stora skurken. Elegant och listig, men med en djävulsk plan utifrån ett personligt hämndmotiv. Stonebridge hjälper till att rädda Scott och får oväntad hjälp av attachén som visar sig ha militärträning och inte alls är en attaché. Hon heter Rachel Dalton (Rhona Mitra) och blir efter detta inledande raffel ny chef för Section 20. Där hamnar även Stonebridge på allvar efter att brodern till rekryten han dödade mördat Stonebridge fru i en hämndaktion. Denna broder (Shane Taylor) kommer så småningom att rekryteras av Knox, vilket gör honom till en fiende för både Section 20 och framför allt för Stonebridge, som förstås vill hämnas.
Där har vi de båda hämndmotiven som motiverar undertiteln. Säsongen utspelar sig uteslutande i Afrika med mest fokus på Sydafrika, men även i Niger och Zimbabwe där Knox letar människor att samarbeta med. Gång efter annan hamnar Section 20 i riktigt farliga situationer och många skott avlossas och många människor stryker med. På grund av de ganska frekventa actionsekvenserna med väldigt mycket pang-pang är det lätt att det blir lite väl mycket av det goda, i alla fall om man binge-tittar.
Precis som i de tidigare säsongerna är avsnitten grupperade parvis vilket är ett upplägg som fungerar riktigt fint. Dock tycker jag fortfarande inte att vi kommer speciellt nära karaktärerna, även om det blir lite mer personliga inslag denna gång. Stonebridge går ju igenom något djupt tragiskt i och med både missfallet och mordet på hans fru, och Scott bär på ett mörker från sitt förflutna som kommer upp till ytan under säsongens gång. Men några djupare karaktärsstudier handlar det ju inte om.
Efter tre säsonger kan jag inte riktigt påstå att serien kvalat in bland mina favoriter, men det hindrar den inte från att vara välgjord och kvalitetsfylld på sitt eget sätt.
EXTRAMATERIALET
Kommentarspår med några av de inblandade finns att klicka igång.
TRE SAKER
1. Precis som i förra säsongen är det löjligt mycket sex i serien, och i princip uteslutande med Damien Scott i den ena rollen. Det är väldigt mycket pang på och med alla tänkbara och otänkbara partners. Det blir lite fjantigt, men å andra sidan är det en liten "sexsiluett" i vinjetten när Sullivan Stapletons namn skrivs ut, så att Scotts sexäventyr skulle försvinna till nästa säsong ser jag som rätt osannolikt.
2. Stonebridge och Scott tjafsar om hur man ska göra en nedräkning för att båda ska göra samma sak samtidigt. 1-2-3 eller 3-2-1-0 och så vidare. De nämner "Dödlig vapen" i samband med detta, vilken hade ungefär samma tjafs. I det här fallet visar det sig att allt tjafs faktiskt får betydelse i ett kritiskt läge i säsongen.
3. Precis som sist blir det manfall i den inre kretsen.
2. Stonebridge och Scott tjafsar om hur man ska göra en nedräkning för att båda ska göra samma sak samtidigt. 1-2-3 eller 3-2-1-0 och så vidare. De nämner "Dödlig vapen" i samband med detta, vilken hade ungefär samma tjafs. I det här fallet visar det sig att allt tjafs faktiskt får betydelse i ett kritiskt läge i säsongen.
3. Precis som sist blir det manfall i den inre kretsen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA