Seriöst porträtt av en exceptionell man
FILMENNär Robin Williams begick självmord i augusti 2014 gick det som en chockvåg genom världen. Denna man som spred sådan glädje under hela sitt liv, avslutade det själv vid 63 års ålder. Det blev många och långa diskussioner bland allmänheten; om hans depression, om komikers depression, om det tabu som hindrar "vanligt folk" från att tala om sin egen depression. Man talade ofta om hur Williams spexade inför alla, men att han privat var en tyst och lugn person som ingen fick se. En person som till slut ville lämna allt.
I denna HBO-dokumentär får vi följa honom i hans liv, från början till slut. Djupa och ärliga intervjuer med Robin varvas med klipp från hans karriär och intervjuer med hans vänner. Så långt en vanlig tillbakablick på en kändis. Men äktheten är påtaglig, och sensationalismen saknas tacksamt helt. Inga snabba kast för att hålla fast vid tittarna, ingen kavalkad av hans mest kända scener och filmer, utan ett seriöst porträtt av en exceptionell människa.
För ett fan så finns här en del fantastiska och sällan skådade klipp från skolprojekt, teaterscenen och oanvända improvisationer från filminspelningar. Vi får se många privata foton, och ärliga intervjuer med fruar, barn och nära vänner som Billy Crystal och Eric Idle. Alltihop formar ett så nära komplett porträtt som man kan önska sig på två timmar. Och jag hade gärna sett två timmar till.
När slutet närmar sig, och vi får veta att Robin utvecklade Parkinsons som led vidare till demens, då bränner programmets första intervjufråga till lite extra: "Tänker du snabbare än vi andra?"
I denna HBO-dokumentär får vi följa honom i hans liv, från början till slut. Djupa och ärliga intervjuer med Robin varvas med klipp från hans karriär och intervjuer med hans vänner. Så långt en vanlig tillbakablick på en kändis. Men äktheten är påtaglig, och sensationalismen saknas tacksamt helt. Inga snabba kast för att hålla fast vid tittarna, ingen kavalkad av hans mest kända scener och filmer, utan ett seriöst porträtt av en exceptionell människa.
För ett fan så finns här en del fantastiska och sällan skådade klipp från skolprojekt, teaterscenen och oanvända improvisationer från filminspelningar. Vi får se många privata foton, och ärliga intervjuer med fruar, barn och nära vänner som Billy Crystal och Eric Idle. Alltihop formar ett så nära komplett porträtt som man kan önska sig på två timmar. Och jag hade gärna sett två timmar till.
När slutet närmar sig, och vi får veta att Robin utvecklade Parkinsons som led vidare till demens, då bränner programmets första intervjufråga till lite extra: "Tänker du snabbare än vi andra?"
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Regissören Marina Zenovich har tidigare gjort dokumentärer om bland annat Richard Pryor som jag är väldigt sugen på att se nu.
2. Som barn var jag väldigt förtjust i Robins första skådespelarjobb, serien "Mork & Mindy". Jag har dock märkt att serier jag gillade som barn oftast är ren dynga som vuxen, men jag tror att det här kan vara ett undantag och jag borde ge den en ny chans.
3. Jag brukar rekommendera en av Robins filmer som jag tror de flesta missat, "World’s Greatest Dad". Ett svart komedidrama regisserat av Bobcat Goldthwait från 2009, som tyvärr kan vara lite svår att få tag på.
2. Som barn var jag väldigt förtjust i Robins första skådespelarjobb, serien "Mork & Mindy". Jag har dock märkt att serier jag gillade som barn oftast är ren dynga som vuxen, men jag tror att det här kan vara ett undantag och jag borde ge den en ny chans.
3. Jag brukar rekommendera en av Robins filmer som jag tror de flesta missat, "World’s Greatest Dad". Ett svart komedidrama regisserat av Bobcat Goldthwait från 2009, som tyvärr kan vara lite svår att få tag på.
HENRIK ANDERSSON (2018-07-24)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA