Sexism och greenscreen
FILMENJag förstår att man vill etablera illusionen av en usel kvinnosyn i 40-talets militära värld genom att ge gubbslemmiga repliker till de militära män som chockas av att ett kjoltyg kommer in i stridsplanet och påstår sig vara ditkommenderad. Sexuella anspelningar och antydningar regnar tätt och den ena kommentaren är grövre än den andra. Jag förstår det, men manusförfattaren och regissören Roseanne Liang vill verkligen att poängen ska komma fram och pressar in orimliga mängder av detta i dialogerna. Bollen är hemma, vi behöver inte bli påminda i varannan replik!
Kvinnan är Maude Garrett (Chloë Grace Moretz) som kliver på ett amerikanskt andravärldskrigsstridplan på Auckland, Nya Zeelands flygplats, med enbart en hemlig låda i handen. Ganska snart hamnar hon ensam vid kulsprutan och kan överhöra de sexistiska kommentarerna. Eftersom hon är kvinna är det förstås ingen som tror på henne när hon rapporterar att hon ser både japanska fiendeplan och något slags råttliknande monster under planet. Men snart ska alla bli varse och det ska komma fram att Garrett inte är den hon faktiskt är. Och vad är det i lådan?
Ja, det här är alltså någon sorts märklig blandning av krigs-, action- och skräckfilm. Den första timmen av filmen är mer eller mindre en enmanshow för Moretz. Hon passerar som hastigast männen och hamnar sedan i sin lilla kupa. Sedan blir det övertydlig greenscreenaction när hon försvarar stridsplanet mot det ena och det andra. Sen ändrar filmen karaktär lite och tar sig en smula, men det hjälper bara föga. Min generella åsikt är att det är en tramsig och tämligen usel film vars enda positiva egenskap är att den går i mål efter 75 minuter.
Kvinnan är Maude Garrett (Chloë Grace Moretz) som kliver på ett amerikanskt andravärldskrigsstridplan på Auckland, Nya Zeelands flygplats, med enbart en hemlig låda i handen. Ganska snart hamnar hon ensam vid kulsprutan och kan överhöra de sexistiska kommentarerna. Eftersom hon är kvinna är det förstås ingen som tror på henne när hon rapporterar att hon ser både japanska fiendeplan och något slags råttliknande monster under planet. Men snart ska alla bli varse och det ska komma fram att Garrett inte är den hon faktiskt är. Och vad är det i lådan?
Ja, det här är alltså någon sorts märklig blandning av krigs-, action- och skräckfilm. Den första timmen av filmen är mer eller mindre en enmanshow för Moretz. Hon passerar som hastigast männen och hamnar sedan i sin lilla kupa. Sedan blir det övertydlig greenscreenaction när hon försvarar stridsplanet mot det ena och det andra. Sen ändrar filmen karaktär lite och tar sig en smula, men det hjälper bara föga. Min generella åsikt är att det är en tramsig och tämligen usel film vars enda positiva egenskap är att den går i mål efter 75 minuter.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Även Max Landis har varit iblandad i skrivandet av filmen.
2. Någon hänsyn till perioden har inte tagits när det gäller filmmusiken som är mer eller mindre modern.
3. Under eftertexterna ser vi autentiska bilder från andra världskriget som gör det tydligt att även kvinnor var stridspiloter och deltog i kriget. Det är väl det filmen vill säga, men hade det inte gått att göra på ett roligare sätt? Jag tror det.
2. Någon hänsyn till perioden har inte tagits när det gäller filmmusiken som är mer eller mindre modern.
3. Under eftertexterna ser vi autentiska bilder från andra världskriget som gör det tydligt att även kvinnor var stridspiloter och deltog i kriget. Det är väl det filmen vill säga, men hade det inte gått att göra på ett roligare sätt? Jag tror det.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
