Inte så sleazig
FILMENEtt stort problem med att göra en kostymfilm på en tight budget är att allt ser så jäkla billigt ut. I "The Sinful Nuns of St Valentine" från 1974 spelar det inte så stor roll att man haft tillgång till en del autentiska miljöer, då allt från kostymer och studiobyggen till ljussättning känns uppenbart fejkat. Tänk "Kvinnofängelset" kombinerat med spanska inkivsitionen så fattar ni.
Handlingen utspelas till största del i det titulära spanska klostret, där den sårade ynglingen Esteban (Paolo Malco) söker skydd undan inkvisitionens fanatiska präster. Han har blivit falskeligen anklagad för mord och kätteri, och det verkar som varenda religiös dåre i södra europa är ute efter honom. Anledningen till hans situation är en Romeo och Julia-historia som han har på gång med Lucita (Jenny Tamburi), en ung nunna var liv snart ska ta en oväntad vändning när även hon blir insnärjd i en mordkomplott.
St Valentine styrs av en galen och sadistisk abedissa (Francoise Prévost) som totalt snöat in på mord och bisarrt sex, varför Esteban måste gömmas undan även för henne. Detta med konsekvensen att vår hjälte spenderar filmens första hälft i Ivanhoe-läge, slickande sina sår. När Lucita sätts dit för mord på sin cellkamrat och transporteras till Sevilla för att brännas på bål blir det dock fart på honom. Resten av storyn är en kamp mot klockan, där Esteban tvingas samarbeta med Lucitas arroganta och lömska far för att rädda den unga mön undan lågorna.
Mellan alla viktiga punkter i handlingen försöker man vräka på med en del sleaze, även om det aldrig blir så mycket av den varan som man kan tro. Nunnorna ägnar sig åt vissa perversiteter, men det mesta är smakfullt skildrat och tonen är genomgående seriös. Filmens sleazefaktor når sin kulmen när klostret muras igen av en nitisk inkvisitor, och dess invånare i ett svårartat fall av lappsjuka börjar slita av sig själva och varandra kläderna och lite allmänt bete sig som mentalpatienter. Denna scen är naturligtvis omotiverat långrandig.
Annars lider "The Sinful Nuns of St Valentine" av samma brister som många andra exploitation-rullar. Karaktärerna saknar all form av djup, skådespeleriet är sjaskigt, dialogen torr och storyn förutsägbar och inte så värst spännande. Inte heller de halvhjärtade sleaze-elementen är tillräckliga för att ge filmen någon wow!-faktor.
Handlingen utspelas till största del i det titulära spanska klostret, där den sårade ynglingen Esteban (Paolo Malco) söker skydd undan inkvisitionens fanatiska präster. Han har blivit falskeligen anklagad för mord och kätteri, och det verkar som varenda religiös dåre i södra europa är ute efter honom. Anledningen till hans situation är en Romeo och Julia-historia som han har på gång med Lucita (Jenny Tamburi), en ung nunna var liv snart ska ta en oväntad vändning när även hon blir insnärjd i en mordkomplott.
St Valentine styrs av en galen och sadistisk abedissa (Francoise Prévost) som totalt snöat in på mord och bisarrt sex, varför Esteban måste gömmas undan även för henne. Detta med konsekvensen att vår hjälte spenderar filmens första hälft i Ivanhoe-läge, slickande sina sår. När Lucita sätts dit för mord på sin cellkamrat och transporteras till Sevilla för att brännas på bål blir det dock fart på honom. Resten av storyn är en kamp mot klockan, där Esteban tvingas samarbeta med Lucitas arroganta och lömska far för att rädda den unga mön undan lågorna.
Mellan alla viktiga punkter i handlingen försöker man vräka på med en del sleaze, även om det aldrig blir så mycket av den varan som man kan tro. Nunnorna ägnar sig åt vissa perversiteter, men det mesta är smakfullt skildrat och tonen är genomgående seriös. Filmens sleazefaktor når sin kulmen när klostret muras igen av en nitisk inkvisitor, och dess invånare i ett svårartat fall av lappsjuka börjar slita av sig själva och varandra kläderna och lite allmänt bete sig som mentalpatienter. Denna scen är naturligtvis omotiverat långrandig.
Annars lider "The Sinful Nuns of St Valentine" av samma brister som många andra exploitation-rullar. Karaktärerna saknar all form av djup, skådespeleriet är sjaskigt, dialogen torr och storyn förutsägbar och inte så värst spännande. Inte heller de halvhjärtade sleaze-elementen är tillräckliga för att ge filmen någon wow!-faktor.
EXTRAMATERIALET
En filmografi om regissören Sergio Grieco och ett bildgalleri.
TRE SAKER
1. Filmen blev initialt förbjuden i det katolska Italien.
2. Paolo Malco är totalt okarismatisk i huvudrollen.
3. Bilden i denna utgåva är så vitt jag kan se inte anamorfisk, trots att så anges på fodralet.
2. Paolo Malco är totalt okarismatisk i huvudrollen.
3. Bilden i denna utgåva är så vitt jag kan se inte anamorfisk, trots att så anges på fodralet.
JOEL FORNBRANT (2009-02-20)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
