Lysande skildring av en komplex situation
FILMENDet hör inte till vanligheterna att jag ser film från Iran. Jag kan inte komma ihåg att det hänt tidigare. Nu har jag i alla fall sett en och det är jag mycket glad över.
Prisbelönta "Nader och Simin - En separation" är en film väl värd sin internationella framgång. Ett mycket välspelat drama som ger en närgången inblick i en separation och som avhandlar de moraliska tvivlen mellan att tala sanning eller välja att ljuga för den goda sakens skull.
Som en grund finns Nader och Simins skilsmässa. Simin (Leila Hatami) vill emigrera till USA tillsammans med elvaåriga dottern Termeh (Sarina Farhadi), men Nader (Peyman Moadi) vill inte det. Hans pappa har fått Alzheimers och nu är det han som ansvarar för honom. Enligt lag måste båda föräldrarna vara överens om dottern ska få flytta till USA, och nu är de inte det och alltså kan inte Simin resa heller. Hon väljer ändå att flytta ifrån sin familj.
Nader klarar dock inte av att sköta pappan helt själv utan anställer den gravida Razieh (Sareh Bayat) som dagtid ser till pappan tillsammans med sin lilla dotter. Dock så inträffar några olika händelser som landar i en bökig rättsuppgörelse där ord står mot ord och gränserna mellan sanningar och lögner suddas ut.
Filmen är inte direkt komplicerad, men skildrar en väldigt komplex situation. Det blir en riktig härva som nästan kan gå hur som helst, där vi får en inblick i iransk lag och ordning som skiljer sig mot vad vi är vana att se. Filmen skildrar även hur barn kommer i kläm. Först och främst Termeh som redan från börjar hamnar mellan föräldrarnas viljor, men sedan får lida konsekvenser för något hon inte gjort och även stå och väga mellan den brutala sanningen och de vita lögnerna. En liknande sits hamnar den betydligt yngre dottern till Razieh i även hon.
Skådespelet är väldigt stabilt och väl avvägt. Av förklarliga skäl har jag ingen aning om vilka dessa skådespelare är, men det går inte att ta miste på deras kompetens och den tyngd de ger sina karaktärer. Jag trodde det persiska språket skulle bli en bromskloss, men man dras väldigt snabbt in i dramat och det är egentligen inte konstigare än om filmen hade varit på finska, tyska eller något annat språk jag in kan.
Ska du bara se en iransk film i ditt liv, så låt det i så fall bli denna. Se den hur som helst, en lysande film på alla sätt och vis.
Prisbelönta "Nader och Simin - En separation" är en film väl värd sin internationella framgång. Ett mycket välspelat drama som ger en närgången inblick i en separation och som avhandlar de moraliska tvivlen mellan att tala sanning eller välja att ljuga för den goda sakens skull.
Som en grund finns Nader och Simins skilsmässa. Simin (Leila Hatami) vill emigrera till USA tillsammans med elvaåriga dottern Termeh (Sarina Farhadi), men Nader (Peyman Moadi) vill inte det. Hans pappa har fått Alzheimers och nu är det han som ansvarar för honom. Enligt lag måste båda föräldrarna vara överens om dottern ska få flytta till USA, och nu är de inte det och alltså kan inte Simin resa heller. Hon väljer ändå att flytta ifrån sin familj.
Nader klarar dock inte av att sköta pappan helt själv utan anställer den gravida Razieh (Sareh Bayat) som dagtid ser till pappan tillsammans med sin lilla dotter. Dock så inträffar några olika händelser som landar i en bökig rättsuppgörelse där ord står mot ord och gränserna mellan sanningar och lögner suddas ut.
Filmen är inte direkt komplicerad, men skildrar en väldigt komplex situation. Det blir en riktig härva som nästan kan gå hur som helst, där vi får en inblick i iransk lag och ordning som skiljer sig mot vad vi är vana att se. Filmen skildrar även hur barn kommer i kläm. Först och främst Termeh som redan från börjar hamnar mellan föräldrarnas viljor, men sedan får lida konsekvenser för något hon inte gjort och även stå och väga mellan den brutala sanningen och de vita lögnerna. En liknande sits hamnar den betydligt yngre dottern till Razieh i även hon.
Skådespelet är väldigt stabilt och väl avvägt. Av förklarliga skäl har jag ingen aning om vilka dessa skådespelare är, men det går inte att ta miste på deras kompetens och den tyngd de ger sina karaktärer. Jag trodde det persiska språket skulle bli en bromskloss, men man dras väldigt snabbt in i dramat och det är egentligen inte konstigare än om filmen hade varit på finska, tyska eller något annat språk jag in kan.
Ska du bara se en iransk film i ditt liv, så låt det i så fall bli denna. Se den hur som helst, en lysande film på alla sätt och vis.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det gör lite ont i mig när filmens spartanska menybild stavar titeln fel. "Nader och Simin - en seperation", står det". Ajajaj...
2. Det har formligen rasat priser över filmen, bland annat en Guldbagge, en Golden Globe och en Oscar för bästa utländska film. Filmen var även Oscarsnominerad för bästa originalmanus.
3. En fullständigt orealistisk, men ändå tänkbar idé till en spin-off: Termeh som privatdeckare! Tjejen är överdjävlig på att snappa upp detaljer och dra slutsatser som en riktigt luttrad utredare...
2. Det har formligen rasat priser över filmen, bland annat en Guldbagge, en Golden Globe och en Oscar för bästa utländska film. Filmen var även Oscarsnominerad för bästa originalmanus.
3. En fullständigt orealistisk, men ändå tänkbar idé till en spin-off: Termeh som privatdeckare! Tjejen är överdjävlig på att snappa upp detaljer och dra slutsatser som en riktigt luttrad utredare...
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
