Fullskaligt och blodigt krig i finalen
FILMENI 39 avsnitt har legenden om Spartacus skildrats i en av de mest brutala tv-serier som gjorts. "Spartacus" är verkligen ingenting för den klenmagade för här stänker blodet som aldrig tidigare, och när det i det sista tioavsnittskapitlet handlar om ett fullskaligt krig är det knappast så att blodfontänerna och lemlästningarna minskar. Snarare tvärtom.
Om man som jag ser flera avsnitt i stöten blir man ganska avtrubbad, men med lite klarare blick är det frågan om serien inte är för brutal? Nåja - de som sett de tidigare säsongerna känner även till nivån som satts och vet vad som väntar.
Spartacus (Liam McIntyre) styrka av före detta slavar och imperiets motståndare har vuxit sig stor och sprider oro och död runt omkring i Romarriket. Med Crixus (Manu Bennett) och Gannicus (Dustin Clare) vid sin sida finns det bara en agenda och ett mål: att störta Rom till vilket pris som helst. Styrkan är i det närmaste ostoppbar och senaten har inget val än att vända sig till den rikaste mannen i riket, Marcus Licinius Crassus (Simon Merrells), som anses vara den enda som kan tänkas få stopp på upproret. Samtidigt som Spartacus stryka tar över en hel stad, ser Marcus till att placera en infiltratör bland sina motståndare. Den som får denna delikata uppgift är ingen annan än Gaius Julius Ceasar (Todd Lasance). Marcus son Tiberius (Christian Antidormi) ser detta som ett personligt nederlag eftersom han hoppats på sin chans och Tiberius relation till Ceasar blir aldrig bra. Efter att ha fått sin chans på ett annat vis och givetvis gjort sin far besviken och fått reprimander blir även relationen mellan far och son infekterad och leder till den typ av maktmotiverat tjafs vi sett i tidigare säsonger.
Även inom Spartacus led är det viss oro. Hans ledarskap ifrågasätts, men det ska gång på gång visa sig att hans strategier ger frukt även om han är lite dålig på att vara totalt öppen med dem. Trots de bristningar som finns är det fortfarande Spartacus som har styrkan och hjärnan att leda sitt folk under och mellan slagen. Marcus visar sig dock bli en svår motståndare och Spartacus tvingas lämna staden och bege sig ut mitt in i armarna på en annan svår motståndare: vintern. Men allting leder förstås till en slutgörlig uppgörelse där allt Spartacus tror på, allt han slåss för, ställs emot fienden.
Det blir faktiskt lite sentimentalt när säsongen går mot sitt slut. Det är ju även slutet på serien och man vet att karaktärer man investerat tid i inte kommer att överleva den. Bokstavligt talat. Det är lite besvärligt på sitt sätt, speciellt när Ceasar slängs in som en jobbig motståndare. Med historien som facit vet man att karaktären inte kommer att spilla sitt blod på samma sätt som andra random romare i serien. Under de två första säsongerna - jag exkluderar miniserien "Gods of the Arena" - var Spartacus största motståndare och anledningen till hans raseri legaten Glaber men han försvann ju ur serien, och där kommer Marcus Licinius Crassus in som ett bra substitut och dessutom nödvändigt för att Spartacus motstånd ska få ett ansikte.
Formmässigt är det ungefär likadant som tidigare - blodiga slag i slowmotion varvas med "heta" sexscener och mycket prat. Det är extremt många brandtal i säsongen och både Spartacus och Crixus skulle kunna tjäna fina extrapengar som motivationstalare.
Skämt åsido - "Spartacus" har med sina 39 avsnitt gjort ett avtryck. Serien har kanske inte gjorts med samma skärpa som om HBO, Showtime eller AMC hade varit avsändare, men i sin helhet har den varit fullt godkänd och bra.
Om man som jag ser flera avsnitt i stöten blir man ganska avtrubbad, men med lite klarare blick är det frågan om serien inte är för brutal? Nåja - de som sett de tidigare säsongerna känner även till nivån som satts och vet vad som väntar.
Spartacus (Liam McIntyre) styrka av före detta slavar och imperiets motståndare har vuxit sig stor och sprider oro och död runt omkring i Romarriket. Med Crixus (Manu Bennett) och Gannicus (Dustin Clare) vid sin sida finns det bara en agenda och ett mål: att störta Rom till vilket pris som helst. Styrkan är i det närmaste ostoppbar och senaten har inget val än att vända sig till den rikaste mannen i riket, Marcus Licinius Crassus (Simon Merrells), som anses vara den enda som kan tänkas få stopp på upproret. Samtidigt som Spartacus stryka tar över en hel stad, ser Marcus till att placera en infiltratör bland sina motståndare. Den som får denna delikata uppgift är ingen annan än Gaius Julius Ceasar (Todd Lasance). Marcus son Tiberius (Christian Antidormi) ser detta som ett personligt nederlag eftersom han hoppats på sin chans och Tiberius relation till Ceasar blir aldrig bra. Efter att ha fått sin chans på ett annat vis och givetvis gjort sin far besviken och fått reprimander blir även relationen mellan far och son infekterad och leder till den typ av maktmotiverat tjafs vi sett i tidigare säsonger.
Även inom Spartacus led är det viss oro. Hans ledarskap ifrågasätts, men det ska gång på gång visa sig att hans strategier ger frukt även om han är lite dålig på att vara totalt öppen med dem. Trots de bristningar som finns är det fortfarande Spartacus som har styrkan och hjärnan att leda sitt folk under och mellan slagen. Marcus visar sig dock bli en svår motståndare och Spartacus tvingas lämna staden och bege sig ut mitt in i armarna på en annan svår motståndare: vintern. Men allting leder förstås till en slutgörlig uppgörelse där allt Spartacus tror på, allt han slåss för, ställs emot fienden.
Det blir faktiskt lite sentimentalt när säsongen går mot sitt slut. Det är ju även slutet på serien och man vet att karaktärer man investerat tid i inte kommer att överleva den. Bokstavligt talat. Det är lite besvärligt på sitt sätt, speciellt när Ceasar slängs in som en jobbig motståndare. Med historien som facit vet man att karaktären inte kommer att spilla sitt blod på samma sätt som andra random romare i serien. Under de två första säsongerna - jag exkluderar miniserien "Gods of the Arena" - var Spartacus största motståndare och anledningen till hans raseri legaten Glaber men han försvann ju ur serien, och där kommer Marcus Licinius Crassus in som ett bra substitut och dessutom nödvändigt för att Spartacus motstånd ska få ett ansikte.
Formmässigt är det ungefär likadant som tidigare - blodiga slag i slowmotion varvas med "heta" sexscener och mycket prat. Det är extremt många brandtal i säsongen och både Spartacus och Crixus skulle kunna tjäna fina extrapengar som motivationstalare.
Skämt åsido - "Spartacus" har med sina 39 avsnitt gjort ett avtryck. Serien har kanske inte gjorts med samma skärpa som om HBO, Showtime eller AMC hade varit avsändare, men i sin helhet har den varit fullt godkänd och bra.
EXTRAMATERIALET
Så här när serien går i mål hade det suttit fint med någon sorts sammanfattande slutknorr bland extramaterialet, men det får vi inte. Allt extramaterial känns som det är gjort inför sista säsongen, där allting inleds med en liten tiominuterstillbakablick på de tre föregående säsongerna, med kommentarer och minnen från skådespelarna.
Resten av extramaterialet är korta featuretetter i femminuterslängden om träning, om att det är slutet, om specialeffekter och lite om seriens skapare. Kort och godkänt, men inte riktigt det jag vill se. Den här sortens information har man som tittare redan tagit del av i tidigare boxar.
Sen finns det borttaget och förlängt material som sträcker sig över en dryg halvtimme.
Resten av extramaterialet är korta featuretetter i femminuterslängden om träning, om att det är slutet, om specialeffekter och lite om seriens skapare. Kort och godkänt, men inte riktigt det jag vill se. Den här sortens information har man som tittare redan tagit del av i tidigare boxar.
Sen finns det borttaget och förlängt material som sträcker sig över en dryg halvtimme.
TRE SAKER
1. Man ska kanske inte kritisera en serie som "Spartacus" för att den bänder lite på sanningen, eftersom de verkliga händelserna inte finns dokumenterade i extrem detalj. Mycket i serien är dock återgivet som det var i verkligheten, men vad som definitivt är påhittat är att Julius Ceasar var inblandad i kriget mot Spartacus.
2. En sak som jag definitivt kommer att ta med mig från serien är dess språk. Dels de lite mer primitivt uppbyggda meningarna där småord som "a", "the", "my" etc uteslutits, och dels alla fantastiska svordomar som folk vräker ur sig. Jupiter's cock!
3. Det sista avsnittets eftertexter är ett collage av alla karaktärer som figurerat i serien och avslutas på ett väldigt fint sätt.
2. En sak som jag definitivt kommer att ta med mig från serien är dess språk. Dels de lite mer primitivt uppbyggda meningarna där småord som "a", "the", "my" etc uteslutits, och dels alla fantastiska svordomar som folk vräker ur sig. Jupiter's cock!
3. Det sista avsnittets eftertexter är ett collage av alla karaktärer som figurerat i serien och avslutas på ett väldigt fint sätt.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Liam McIntyre (3)
Liam McIntyre (3)
