Polisserie som ger blandade känslor

FILMEN

Familjen Reagan är tillbaka i denna den andra säsongen av "Blue Bloods", och när jag ser serien inser jag att detta är den tredje generationens polisserie. Det började med "Spanarna på Hill Street", sen "På spaning i New York" och fortsätter nu med "Blue Bloods". Upplägget på dessa serier är väldigt lika. Vi följer ett gäng poliser. I de två tidigare serierna är fokus visserligen väldigt mycket på själva poliserna och deras avdelning medan utgångspunkten här är familjen Reagan. Åldermannen Henry som varit polis, polischef och nu är pensionerad. Hans son Frank som också han varit polis och nu är polischef. Franks två söner Danny (som är kommissarie) och Jamie (som är patrullerande polis) och hans dotter Erin som är åklagare. Sen har både Erin och Danny barn i sin tur med de är mest med som utfyllnad under söndagsmiddagarna.

Huvudrollen har dock Danny Reagan som spelas av Donnie Wahlberg och han gör rollen perfekt. Hans partner Jackie Curatola matchar honom utmärkt och det är de som i varje avsnitt har åtminstone ett fall. Lillebror Jamie får oftast ha lite mindre äventyr även om en av de historier som spänner över i stort sett hela säsongen är hur han infiltrerar maffian. Men han är ändå en biroll jämfört med Danny. Erin påverkar oftast Dannys fall i och med att han kontaktar henne i rollen som åklagare och hon hamnar ofta i en roll där hon blir bollplank åt pappa Frank. Ålderman Henry ger sina kloka råd vid söndagsmiddagarna som de alla slaviskt deltar i.

Och det är lite här som serien fallerar. Den är allt för tillrättalagd. Alla gör alltid det rätta och ingen går utan för lagens gränser och är de på väg dyker Frank upp där som en gränsvakt. Det närmaste man kommer under den här säsongen till att någon i gänget agerar illa är när Erins dotter Nicky inte ställer upp för en kompis i skolan som blir retad. Detta rättas dock snabbt till. Och det är synd att serien är så tillrättalagd för jag som gillar serier som "Spanarna på Hill Street" och "På Spaning i New York" gillar verkligen fallen som beskrivs, jag gillar när Danny och Jackie är ute och jagar bovar, jag gillar när Jamie infiltrerar maffian men sen när alla samlas på söndagar och byter klyschor med varandra och alltid, och jag menar verkligen alltid, reder ut alla problem vill jag helst snabbspola.

Så, "Blue Bloods" är en bra serie men ibland är den förbaskat irriterande i all sin godhet och puttenuttiga familjelycka. Fram för lite mer ond bråd död och lite mer elaka personer!


EXTRAMATERIALET

Vi får borttagna scener från i stort sett alla avsnitt blandat med en mängd dokumentärer om inspelningen av serien, karaktärerna och intervjuer med riktiga poliser som berättar hur man får till autenticiteten i serien. Vi får även se en del bloopers som visserligen är roliga men mest handlar om att Donnie Wahlberg kan dansa… Vi får även kommentarspår.


TRE SAKER

1. Detta är en av få serier som jag följer som har över 20 avsnitt per säsong. Den här gången var det 22.

2. Vid i stort sett varje avsnitt får man se familjen äta söndagsmiddag.

3. Tur att Donnie Wahlberg la musiken på hyllan och började skådespela i stället. Han är mycket bättre på det.


HANS-ÅKE LILJA (2013-02-06)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Relaterade recensioner (5)
20 senaste recensionerna i kategorin drama
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Drama, TV-serie
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 6
Utkomstår: 2014
Bolag: Paramount
Ljud: Dolby Digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 1.78:1
Extramaterial:
Meet the maestro, Commentaries, On the set with Donnie & Will, A Higher Standard: The story of the Reagans, Gag Reel and Deleted Scenes
RECENSERAT DENNA DAG (9/12):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN NOVEMBER
12 SENASTE
KRIGSFILMERNA