Bra stämning men en ansträngd gäspning
FILMENDet är inte bara böcker och serietidningar som kan adapteras till att bli filmer, det gäller även dataspel. Nu hur turen kommit till "Five Nights at Freddy's", ett spel som kom för snart tio år sedan och ynglat av sig i flera uppföljare med ett universum som utvecklats vidare i böcker och serietidningar med mera. Fankulturen kring spelet är stort. Själv har jag inte spelat det, men det handlar ungefär om att man spelar en nattvakt på en restaurang där stora animatroniska djur får liv på nätterna och blir mordiska. Så det gäller att överleva efter bästa förmåga.
Filmen har givetvis detta upplägg också - typ - men har även en sorts bakgrundshistoria till nattvakten som på ett tämligen ansträngt vis knyts ihop med spelets upplägg. Jag kan känna att bakgrundshistorien är bra men hade varit ännu bättre som en separat film helt utan koppling till spelet.
Huvudpersonen är Mike (Josh Hutcherson) vars personliga bagage är ett trauma från barndomen då han blev vittne till hur hans lillebror blev bortrövad under en utflykt. Varken brodern eller förövaren hittades och Mikes familj ruskades om ordentligt. Nu som vuxen har han hittat ett sätt att drömma samma dröm varje natt där han återupplever det där ögonblicket gång efter gång för att försöka accessa glömda detaljer i minnet som kan få honom att veta vad som faktiskt hände. Det gör att Mike är en ganska skör person som inte blir långvarig på sina arbetsplatser.
Trots att han är vuxen och i 30-årsåldern så har han en väldigt ung syster, Abby (Piper Rubio), som han har vårdnaden om, mot deras faster Janes (Mary Stuart Masterson) önskan. När Mike som arbetslös får ett erbjudande om en nattvaktstjänst av handläggaren Steve (Matthew Lillard), tackar han initialt nej eftersom han "måste" sova och drömma på nätterna, men när han riskerar att bli av med vårdnaden av Abby tar han jobbet i alla fall och får tillbringa nätterna på den sedan 80-talet nerlagda pizzerian Freddy's där de stora dockorna väntar.
Sen drar allt igång. Mikes drömmar påverkas av jobbet och han får besök av en ung poliskvinna (Elizabeth Lail) som verkar veta mycket om restaurangen och Abbys fantasikompisar har likheter med de animatroniska figurerna. Dessutom går ett par inbrottstjuvar ett blodigt öde till mötes. Trådarna knyts ihop och Mike blir allt mer indragen i mysteriet kring den nerlagda restaurangen.
Som jag redan skrivit blir det rätt ansträngt och ja, fånigt när manusförfattarna Scott Cawthon, Seth Cuddeback och Emma Tammi (som även regisserat) ska få ihop alla trådar. Det är inte helt logiskt och heller inte speciellt bra om jag ska vara ärlig. Det är väl något i hela konceptet med animatroniska figurer som kommer till liv som är lite svårsmält, men det är ju den typen av inslag som man får tugga i sig i skräcksammanhang för att kunna se en film över huvud taget. Till filmens fördel kan jag tycka att det ändå är en ganska bra stämning i sekvenserna med figurerna, speciellt när det är gjort med praktiska effekter och inte dataanimationer.
Men i det stora hela är "Five Nights at Freddy's" en gäspning.
Filmen har givetvis detta upplägg också - typ - men har även en sorts bakgrundshistoria till nattvakten som på ett tämligen ansträngt vis knyts ihop med spelets upplägg. Jag kan känna att bakgrundshistorien är bra men hade varit ännu bättre som en separat film helt utan koppling till spelet.
Huvudpersonen är Mike (Josh Hutcherson) vars personliga bagage är ett trauma från barndomen då han blev vittne till hur hans lillebror blev bortrövad under en utflykt. Varken brodern eller förövaren hittades och Mikes familj ruskades om ordentligt. Nu som vuxen har han hittat ett sätt att drömma samma dröm varje natt där han återupplever det där ögonblicket gång efter gång för att försöka accessa glömda detaljer i minnet som kan få honom att veta vad som faktiskt hände. Det gör att Mike är en ganska skör person som inte blir långvarig på sina arbetsplatser.
Trots att han är vuxen och i 30-årsåldern så har han en väldigt ung syster, Abby (Piper Rubio), som han har vårdnaden om, mot deras faster Janes (Mary Stuart Masterson) önskan. När Mike som arbetslös får ett erbjudande om en nattvaktstjänst av handläggaren Steve (Matthew Lillard), tackar han initialt nej eftersom han "måste" sova och drömma på nätterna, men när han riskerar att bli av med vårdnaden av Abby tar han jobbet i alla fall och får tillbringa nätterna på den sedan 80-talet nerlagda pizzerian Freddy's där de stora dockorna väntar.
Sen drar allt igång. Mikes drömmar påverkas av jobbet och han får besök av en ung poliskvinna (Elizabeth Lail) som verkar veta mycket om restaurangen och Abbys fantasikompisar har likheter med de animatroniska figurerna. Dessutom går ett par inbrottstjuvar ett blodigt öde till mötes. Trådarna knyts ihop och Mike blir allt mer indragen i mysteriet kring den nerlagda restaurangen.
Som jag redan skrivit blir det rätt ansträngt och ja, fånigt när manusförfattarna Scott Cawthon, Seth Cuddeback och Emma Tammi (som även regisserat) ska få ihop alla trådar. Det är inte helt logiskt och heller inte speciellt bra om jag ska vara ärlig. Det är väl något i hela konceptet med animatroniska figurer som kommer till liv som är lite svårsmält, men det är ju den typen av inslag som man får tugga i sig i skräcksammanhang för att kunna se en film över huvud taget. Till filmens fördel kan jag tycka att det ändå är en ganska bra stämning i sekvenserna med figurerna, speciellt när det är gjort med praktiska effekter och inte dataanimationer.
Men i det stora hela är "Five Nights at Freddy's" en gäspning.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Trots ganska mellanmjölkiga recensioner gick filmen bra på bio och minst två uppföljare verkar vara planerade. Hurra...
2. Filmen innehåller några cameos från folk som vanligtvis tycker till om tv-spel, exempelvis YouTubern Matthew Robert Patrick, elle "MatPat".
3. Härom året kom "Willy’s Wonderland" där en knäpptyst Nicolas Cage slogs mot mordiska animatroniska figurer i en restaurang. En film som uppenbarligen plockat inspiration från "Five Nights at Freddy's".
2. Filmen innehåller några cameos från folk som vanligtvis tycker till om tv-spel, exempelvis YouTubern Matthew Robert Patrick, elle "MatPat".
3. Härom året kom "Willy’s Wonderland" där en knäpptyst Nicolas Cage slogs mot mordiska animatroniska figurer i en restaurang. En film som uppenbarligen plockat inspiration från "Five Nights at Freddy's".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
