Dastmalchian bäst i utökad King-skräckis
FILMENI mars 1973 publicerade Stephen King novellen "The Boogeyman" i herrtidningen Cavalier. Fem år senare ingick den i samlingen "Night Shift" som sju år senare gavs ut på svenska som "Dödsbädden" och novellen hade då fått den kittlande svenska titeln "Monstret i garderoben". Novellen är kort och innehåller egentligen bara en scen där en man som heter Lester Billings söker upp psykologen Dr Harper och berättar om hur hans barn dödats av en varelse som gömmer sig i garderoben.
Hur gör man en lång film av enbart denna scen? Ja, det gör man inte. Den här sekvensen ingår delvis i berättelsen men är över på några minuter, vilket är tråkigt värre då det är det bästa i filmen speciellt eftersom David Dastmalchian magiskt gestaltar den plågade Lester Billings. Andemeningen av scenen blir att "förbannelsen" med Monstret i garderoben (jag tänker kalla det för det!) förs över till Dr Will Harpers (Chris Messina) familj enligt ett ganska typiskt grepp i skräckgenren.
Stephen King-filmatiseringar är ett ganska känsligt ämne för mig, men jag är förstås inte så du att jag anser att "de" har förstört "The Boogeyman". Novellstoryn är ju där (typ) och så har en omgivande story byggts runt den. Men att marknadsföra filmen med "från Stephen Kings hjärna" är att ta i så att fogarna spricker.
Hur som helst: Förbannelsen går vidare till familjen Harper som är en familj som är i sorg då Wills fru och barnens mamma nyligen omkommit i en bilolycka. Will som arbetar med att guida andra människor genom svåra stunder och djupa grubblerier har nog inte givit sig själv tid att reflektera, sörja och bearbeta känslorna. Tonårsdottern Sadie (Sophie Thatcher) har sedan tidigare lite av en outsiderstatus i skolan och det blir förstås inte bättre av att hon nu omringas av folk som inte vet vad de ska säga eller säger okänsliga saker. Och hennes lillasyster Sawyer (Vivien Lyra Blair) är väldigt mörkrädd och tror att det gömmer sig monster i mörkret, under sängen eller i garderoben.
Det är förstås Sawyer som först börjar se Monstret i garderoben, men det är Sadie som är den som försöker komma underfund med vad det är familjen står emot.
"The Boogeyman" blir en godkänd skräckis som egentligen inte bjuder på några större överraskningar. Jump scares kommer där man tror att de ska komma och för en luttrad skräckkonsument blir det inte speciellt otäckt. Det jag gillar lite extra är faktiskt de mer normala och dramatiska inslagen när filmen hanterar något så allvarligt som sorg och jag tycker att filmskaparna ändå lyckats fånga hur olika det är för människor.
Sen gillar jag även den, vad ska jag säga, slutgiltiga formen av monstret som faktiskt knyter an lite till knorren i Kings novell. Just där tycker jag ändå att "The Boogeyman" hittar något som sticker ut i skräckfilmsgenren.
Hur gör man en lång film av enbart denna scen? Ja, det gör man inte. Den här sekvensen ingår delvis i berättelsen men är över på några minuter, vilket är tråkigt värre då det är det bästa i filmen speciellt eftersom David Dastmalchian magiskt gestaltar den plågade Lester Billings. Andemeningen av scenen blir att "förbannelsen" med Monstret i garderoben (jag tänker kalla det för det!) förs över till Dr Will Harpers (Chris Messina) familj enligt ett ganska typiskt grepp i skräckgenren.
Stephen King-filmatiseringar är ett ganska känsligt ämne för mig, men jag är förstås inte så du att jag anser att "de" har förstört "The Boogeyman". Novellstoryn är ju där (typ) och så har en omgivande story byggts runt den. Men att marknadsföra filmen med "från Stephen Kings hjärna" är att ta i så att fogarna spricker.
Hur som helst: Förbannelsen går vidare till familjen Harper som är en familj som är i sorg då Wills fru och barnens mamma nyligen omkommit i en bilolycka. Will som arbetar med att guida andra människor genom svåra stunder och djupa grubblerier har nog inte givit sig själv tid att reflektera, sörja och bearbeta känslorna. Tonårsdottern Sadie (Sophie Thatcher) har sedan tidigare lite av en outsiderstatus i skolan och det blir förstås inte bättre av att hon nu omringas av folk som inte vet vad de ska säga eller säger okänsliga saker. Och hennes lillasyster Sawyer (Vivien Lyra Blair) är väldigt mörkrädd och tror att det gömmer sig monster i mörkret, under sängen eller i garderoben.
Det är förstås Sawyer som först börjar se Monstret i garderoben, men det är Sadie som är den som försöker komma underfund med vad det är familjen står emot.
"The Boogeyman" blir en godkänd skräckis som egentligen inte bjuder på några större överraskningar. Jump scares kommer där man tror att de ska komma och för en luttrad skräckkonsument blir det inte speciellt otäckt. Det jag gillar lite extra är faktiskt de mer normala och dramatiska inslagen när filmen hanterar något så allvarligt som sorg och jag tycker att filmskaparna ändå lyckats fånga hur olika det är för människor.
Sen gillar jag även den, vad ska jag säga, slutgiltiga formen av monstret som faktiskt knyter an lite till knorren i Kings novell. Just där tycker jag ändå att "The Boogeyman" hittar något som sticker ut i skräckfilmsgenren.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Ursprungligen var "The Boogeyman" tänkt att bli en streamingfilm för Hulu men efter lyckade testvisningar uppgraderades filmen till att bli en biofilm som även gick upp på svenska biografer.
2. De fick även klippa om filmen lite efter testvisningarna då publiken blev så skrämd att de missade viktig dialog. Verkligen?
3. Novellen filmades redan 1982 som en halvtimmeslång kortfilm som har gått att se i VHS:n "Stephen King's Night Shift Collection". Den finns att se på YouTube. Det finns även en mängd andra skräckfilmer som också heter ungefär "The Boogeyman" eftersom det är etablerat begrepp som King inte hittat på.
2. De fick även klippa om filmen lite efter testvisningarna då publiken blev så skrämd att de missade viktig dialog. Verkligen?
3. Novellen filmades redan 1982 som en halvtimmeslång kortfilm som har gått att se i VHS:n "Stephen King's Night Shift Collection". Den finns att se på YouTube. Det finns även en mängd andra skräckfilmer som också heter ungefär "The Boogeyman" eftersom det är etablerat begrepp som King inte hittat på.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
