En lyckad uppföljare till två förlagor
FILMEN"The Shining" är en Stephen King-filmatisering som delar fansen i två läger. De som är av den åsikten att den skrivna förlagan är originalet som är det som ska adapteras känner inte riktigt igen sig i Stanley Kubricks filmatisering, som har tagit vissa friheter och helt enkelt ignorerat många av de underliggande teman som King hade i sin roman. Sen har vi de som skiljer på äpplen och päron och helt enkelt accepterar att Kubrick gjort en tolkning som resulterat i en riktig skräckfilmsklassiker som för väldigt många, och framför allt de som inte läst boken, helt enkelt är "The Shining".
Jag har trevat mellan de olika lägren men ändå låtit King-fanet i mig vinna striden och inte riktigt accepterat Kubricks version. Men det är onekligen en film som haft en extrem betydelse både för genren och för Stephen King-världen. Det går inte att bortse från filmens tyngd. Detta skapade därför ett visst problem för Mike Flanagan när han skulle filma "Doctor Sleep", Stephen Kings egen romanuppföljare från 2013, 36 år efter "The Shining"-bokens utgivning. Det gick förstås inte att blunda för att Kubrick hade gjort en filmatisering som King hatade men som större delen av världen älskade. Samtidigt var det avgörande detaljer i boken och filmen som skilde sig åt. Flanagan hade därför ett klurig uppgift. Hur kan man göra en uppföljare till både en bok och en film som skiljer sig åt?
Lyckligtvis är av de där filmskaparna som förstår King (han gjorde "Geralds lek" för Netflix häromåret) och har lyckats otroligt bra med sin uppgift. Väldigt elegant har han kommit på lösningar som är sanna till alla beståndsdelar.
Historien plockar upp tråden ett 30-tal år efter händelserna i "The Shining" och visar att Danny Torrence (Ewan McGregor) har gått i samma spritstinkande fotsteg som sin pappa. När han i baksmällan gör något moraliskt vidrigt får han den där uppenbarelsen som vänder blad i Danny-boken. Han byter miljö och börjar jobba på ett hospice där hans shining hjälper döende att ta livets sista steg, vilket ger honom smeknamnet Doktor Sömn. Han håller sig nykter och får nya vänner, inte minst den unga flickan Abra Stone (Kyliegh Curran) som bara kommunicerar mentalt med honom. Hon har också the shining och Danny ska snart bli varse om att det inte enbart var Overlook Hotel som livnärde sig på barns specialkrafter, det finns även människor som gör det.
Dessa människor är en kringresande grupp som närmast kan beskrivas som vampyrer, men i stället för blod livnär de sig på barn som Danny och Abra - de som har speciella krafter. Gruppen kallar sig The True Knot och leds av Rose the Hat (Rebecca Ferguson). När hon känner av Abras existens sätts flickans liv i fara och den enda som kan skydda henne är Danny även om det betyder att han måste möta alla sina gamla spöken på nytt.
Jag vet att jag var lite orolig när det blev klart att boken skulle filmas. "The Shining" är väldigt inpräntad i folks medvetande, men som jag redan konstaterat har Flanagan lyckats kombinera två förlagor på ett fullständigt lysande vis. Trion McGregor, Curran och Ferguson gör alla bra insatser, men det som gläder mig allra mest är att "Doctor Sleep" med alla sina visuella passningar till "The Shining" gör att jag uppskattar Kubricks film mer. Någon gång ska jag bänka mig och se båda filmerna back to back och verkligen njuta.
Jag har trevat mellan de olika lägren men ändå låtit King-fanet i mig vinna striden och inte riktigt accepterat Kubricks version. Men det är onekligen en film som haft en extrem betydelse både för genren och för Stephen King-världen. Det går inte att bortse från filmens tyngd. Detta skapade därför ett visst problem för Mike Flanagan när han skulle filma "Doctor Sleep", Stephen Kings egen romanuppföljare från 2013, 36 år efter "The Shining"-bokens utgivning. Det gick förstås inte att blunda för att Kubrick hade gjort en filmatisering som King hatade men som större delen av världen älskade. Samtidigt var det avgörande detaljer i boken och filmen som skilde sig åt. Flanagan hade därför ett klurig uppgift. Hur kan man göra en uppföljare till både en bok och en film som skiljer sig åt?
Lyckligtvis är av de där filmskaparna som förstår King (han gjorde "Geralds lek" för Netflix häromåret) och har lyckats otroligt bra med sin uppgift. Väldigt elegant har han kommit på lösningar som är sanna till alla beståndsdelar.
Historien plockar upp tråden ett 30-tal år efter händelserna i "The Shining" och visar att Danny Torrence (Ewan McGregor) har gått i samma spritstinkande fotsteg som sin pappa. När han i baksmällan gör något moraliskt vidrigt får han den där uppenbarelsen som vänder blad i Danny-boken. Han byter miljö och börjar jobba på ett hospice där hans shining hjälper döende att ta livets sista steg, vilket ger honom smeknamnet Doktor Sömn. Han håller sig nykter och får nya vänner, inte minst den unga flickan Abra Stone (Kyliegh Curran) som bara kommunicerar mentalt med honom. Hon har också the shining och Danny ska snart bli varse om att det inte enbart var Overlook Hotel som livnärde sig på barns specialkrafter, det finns även människor som gör det.
Dessa människor är en kringresande grupp som närmast kan beskrivas som vampyrer, men i stället för blod livnär de sig på barn som Danny och Abra - de som har speciella krafter. Gruppen kallar sig The True Knot och leds av Rose the Hat (Rebecca Ferguson). När hon känner av Abras existens sätts flickans liv i fara och den enda som kan skydda henne är Danny även om det betyder att han måste möta alla sina gamla spöken på nytt.
Jag vet att jag var lite orolig när det blev klart att boken skulle filmas. "The Shining" är väldigt inpräntad i folks medvetande, men som jag redan konstaterat har Flanagan lyckats kombinera två förlagor på ett fullständigt lysande vis. Trion McGregor, Curran och Ferguson gör alla bra insatser, men det som gläder mig allra mest är att "Doctor Sleep" med alla sina visuella passningar till "The Shining" gör att jag uppskattar Kubricks film mer. Någon gång ska jag bänka mig och se båda filmerna back to back och verkligen njuta.
EXTRAMATERIALET
Filmen kommer i två versioner. Dels den som gick på bio och dels en director's cut som är ungefär en halvtimme längre. Jag såg den längre hemma och kan faktiskt inte riktigt avgöra vad som är helt nytt utöver de titelkort som delar in filmen i ett antal kapitel. Med andra ord är det en director's cut som förlänger filmen tämligen sömlöst.
Tre bakomfilmer utgör det "riktiga" extramaterialet. I en kortare film berättar Stephen King och Mike Flanagan om hur historierna och filmerna "The Shining" och "Doctor Sleep" hör ihop och hur Flanagan fick bära sig åt för att lösa den delikata uppgiften att filma boken, men justera adaptionen för att även följa upp Kubricks film.
De två lite längre filmerna handlar om filmens tillkomst där den andra av dem är vikt åt Overlook Hotel och hur det återskapades till filmen. Kul!
Tre bakomfilmer utgör det "riktiga" extramaterialet. I en kortare film berättar Stephen King och Mike Flanagan om hur historierna och filmerna "The Shining" och "Doctor Sleep" hör ihop och hur Flanagan fick bära sig åt för att lösa den delikata uppgiften att filma boken, men justera adaptionen för att även följa upp Kubricks film.
De två lite längre filmerna handlar om filmens tillkomst där den andra av dem är vikt åt Overlook Hotel och hur det återskapades till filmen. Kul!
TRE SAKER
1. Mike Flanagan vet att den snabbaste vägen till Stephen King-fansens hjärtan är att slänga in "The Dark Tower"-referenser. Mest tydligast är en replik från Dick Halloran, ett annat är talet 19 som figurerar som spelarnummer på en baseballkille The True Knot rövar bort. Sedan finns det ytterligare några mer obskyra referenser. Well played, Flanagan!
2. I den första scenen Rebecca Ferguson gör som Rose the Hat lurar hon till sig ett litet barn med hjälp av magi. Den är väldigt lik scenen från "Det" där Pennywise (Bill Skarsgård) lurar till sig Georgie. I och med att nästa stora King-elaking i filmat format, Randall Flagg i nyfilmatiseringen av "The Stand/Pestens tid", kommer att spelas av Alexander Skarsgård så landar vi alltså i ett läge där flera svenska skådespelare gestaltar ikoniska King-elakingar på väldigt kort tid. En rätt kul tanke.
3. Jag hoppas att Mike Flanagan får möjlighet att adaptera fler Stephen King-historier i framtiden. Han har verkligen helt rätt känsla för grundmaterialet.
2. I den första scenen Rebecca Ferguson gör som Rose the Hat lurar hon till sig ett litet barn med hjälp av magi. Den är väldigt lik scenen från "Det" där Pennywise (Bill Skarsgård) lurar till sig Georgie. I och med att nästa stora King-elaking i filmat format, Randall Flagg i nyfilmatiseringen av "The Stand/Pestens tid", kommer att spelas av Alexander Skarsgård så landar vi alltså i ett läge där flera svenska skådespelare gestaltar ikoniska King-elakingar på väldigt kort tid. En rätt kul tanke.
3. Jag hoppas att Mike Flanagan får möjlighet att adaptera fler Stephen King-historier i framtiden. Han har verkligen helt rätt känsla för grundmaterialet.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
