Mer givande innan den blev film
FILMENHur hänger "Machete", "Hobo with a Shotgun" och "Thanksgiving" ihop? Jo samtliga började som fejktrailers i Quentin Tarantinos och Robert Rodriguez "Grindhouse"-projekt. Jag minns det som ett väldigt kul grepp på 00-talet och speciellt roligt sen när riktiga filmer baserade på dessa trailers började trilla ut. Nu, drygt 15 år senare, har Eli Roth äntligen fått till "Thanksgiving", vars trailer rafsades ihop när han spelade in "Hostel: Part II" i Serbien.
Man kan med stor sanning säga att "Thanksgiving" är typisk slasherfilm och en ganska splattrig sådan. Mördandet är lustigt och brutalt och det känns i det stora inte som en seriös film. Den är inte "Grindhouse"-trasig bildmässig eller kopplad till en äldre tidsperiod, utan en modern film med bra bild.
Historien utspelar sig Plymouth, Massachusetts där hela traditionen med Thanksgivning uppstod. Därför har firandet extremt stor betydelse i staden. Många klär ut sig till pilgrimer och har på sig en John Carver-mask för att hylla pilgrimen från Mayflower som blev traktens första guvernör. Men helgen sammanfaller numera med Black Friday och ett år spårar det ut fullständigt i en av stadens butiker. Det blir en massaker med flera dödsfall och något som skakar om bygden.
Ett år senare är det infekterad stämning inför Thanksgivning och det blir inte bättre när en hänsynslös mördare dyker upp och jagar några av dem som var extra närvarande under Black Friday-massakern och våra huvudpersoner är ett gäng ungdomar som plötsligt blir taggade i mördarens Instagramposter där han visar upp ett dukat bord med deras namn på placeringskorten. Men för varje bild blir bilden allt hemskare och det är bara en tidsfråga innan mördaren får tag på dem.
Som sagt, en typisk slasher med allt vad det innebär. Vem som är mördaren är hyfsat lätt att lista ut men desto svårare är det att acceptera hens motiv eller snarare hens överdrivna hämndaktion som leder till diaboliskt uttänkta mord och våldsattacker. Men det ligger väl lite i subgenrens natur.
På något vis var det lättare att acceptera den här typen av skräckfilmer när de gjordes på 80-talet. Nu blir mest fånigt och jag får den här uppenbara känslan av att fejktrailern räckte. Det hade inte behövts göras en hel film av den, för trailern var ett roligt skämt och filmen är inte det. Visst, jag småler lite medan jag ser filmen, men efteråt funderar jag på om det var värt det.
Man kan med stor sanning säga att "Thanksgiving" är typisk slasherfilm och en ganska splattrig sådan. Mördandet är lustigt och brutalt och det känns i det stora inte som en seriös film. Den är inte "Grindhouse"-trasig bildmässig eller kopplad till en äldre tidsperiod, utan en modern film med bra bild.
Historien utspelar sig Plymouth, Massachusetts där hela traditionen med Thanksgivning uppstod. Därför har firandet extremt stor betydelse i staden. Många klär ut sig till pilgrimer och har på sig en John Carver-mask för att hylla pilgrimen från Mayflower som blev traktens första guvernör. Men helgen sammanfaller numera med Black Friday och ett år spårar det ut fullständigt i en av stadens butiker. Det blir en massaker med flera dödsfall och något som skakar om bygden.
Ett år senare är det infekterad stämning inför Thanksgivning och det blir inte bättre när en hänsynslös mördare dyker upp och jagar några av dem som var extra närvarande under Black Friday-massakern och våra huvudpersoner är ett gäng ungdomar som plötsligt blir taggade i mördarens Instagramposter där han visar upp ett dukat bord med deras namn på placeringskorten. Men för varje bild blir bilden allt hemskare och det är bara en tidsfråga innan mördaren får tag på dem.
Som sagt, en typisk slasher med allt vad det innebär. Vem som är mördaren är hyfsat lätt att lista ut men desto svårare är det att acceptera hens motiv eller snarare hens överdrivna hämndaktion som leder till diaboliskt uttänkta mord och våldsattacker. Men det ligger väl lite i subgenrens natur.
På något vis var det lättare att acceptera den här typen av skräckfilmer när de gjordes på 80-talet. Nu blir mest fånigt och jag får den här uppenbara känslan av att fejktrailern räckte. Det hade inte behövts göras en hel film av den, för trailern var ett roligt skämt och filmen är inte det. Visst, jag småler lite medan jag ser filmen, men efteråt funderar jag på om det var värt det.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Fejktrailern från 2007 finns fortfarande att se på YouTube.
2. När man ser den i dag så känner man igen tre-fyra scener som är med i den nya filmen och i sin helhet känns det som en trailer som passar till historien. Men 2007 fanns det en plott till filmen som inte riktigt stämmer överens med hur den är nu. Eli Roth har sagt i en intervju: "Vi sa 'Låt oss låtsas att "Thanksgiving" var en film från 1980 som var så kränkande att alla kopior förstördes, alla manus brändes, regissören försvann och alla i crewet bytte namn. En person sparade trailern och laddade upp den till det mörkaste hörnet på nätet och det blev filmen. Så det här är 2023-rebooten.' När vi hade sagt det kände vi oss fria från det gamla upplägget."
3. I filmen figurerar en katt i en scen. Denna katt heter i verkligheten Tonic och var även med i "Jurtjyrkogården".
2. När man ser den i dag så känner man igen tre-fyra scener som är med i den nya filmen och i sin helhet känns det som en trailer som passar till historien. Men 2007 fanns det en plott till filmen som inte riktigt stämmer överens med hur den är nu. Eli Roth har sagt i en intervju: "Vi sa 'Låt oss låtsas att "Thanksgiving" var en film från 1980 som var så kränkande att alla kopior förstördes, alla manus brändes, regissören försvann och alla i crewet bytte namn. En person sparade trailern och laddade upp den till det mörkaste hörnet på nätet och det blev filmen. Så det här är 2023-rebooten.' När vi hade sagt det kände vi oss fria från det gamla upplägget."
3. I filmen figurerar en katt i en scen. Denna katt heter i verkligheten Tonic och var även med i "Jurtjyrkogården".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
