Spännande och välgjord
FILMEN"Stöld" bygger på Ann-Helén Laestadius roman med samma namn, en bok som jag varit väldigt sugen på att läsa men inte hunnit med än. Jag har därför ingen aning om hur filmen förhåller sig till boken, men i filmat utförande har "Stöld" blivit en dramathriller som skiljer sig från den svenska genomsnittsfilmen.
Vår huvudperson är samen Elsa som är renskötare precis som resten av sin familj. I nioårsåldern får hon sitt eget renmärken och får fånga sin första kalv och karva in märket. Hon ger kalven namnet Nástegállu och älskar den gränslöst. En dag ser hon hur en man som absolut inte hör till samebyn skär halsen av Nástegállu, skär bort örat och försvinner i väg med kroppen. Mannen ser Elsa och markerar att han ska skära halsen av henne om hon säger något.
Det är inte första gången samebyn drabbas av renstölder och alla polisanmälningar leder ingenstans. Elsa vågar inte säga hela sanningen trots att hon vet vem mannen var. Samebyn har misstänkt Robert Isaksson (Martin Wallström) länge men inte kunnat bevisa något och det är just han Elsa har sett.
Tio år senare är Elsa (Elin Kristina Oskal) en ung vuxen som fortfarande jobbar med renskötsel parallellt med att hon är lärare i skolan. Problemet med renstölder har inte försvunnit och dessutom är stämningen mellan samerna och svenskarna tryckt. Arbetslösheten är stor i området och möjligheterna att starta en gruva finns, men det skulle inkräkta på renarnas betesområden och är därmed inget bra alternativ för samerna. Svenskarna tycker förstås annorlunda. Situationen är komplicerad och spänningarna ökar mellan grupperna och även inom den. Elsa är tydlig med sina åsikter och samebyns ledare tycker inte om det. Samtidigt eskalerar stölderna.
Det här är en mycket bra film som utgår från verkliga händelser. Till att börja med är ämnet intressant och fascinerande och berättelsens upplägg är spännande. Jag gillar även att den filmats med nästan uteslutande samiska skådespelare vilket gör att den känns mer genuin. Det stora undantaget är Martin Wallström som dock nästan är oigenkännlig till utseendet och smälter in i det övriga skådespelarstallet på ett naturligt sätt. Han gör en bra insats som filmens skurk med tämligen okända Oskar övertygar och många av de andra samiska skådespelarna är bra. Vidare utnyttjar filmen landskapets och naturens storslagenhet på ett perfekt sätt. Fotot är mycket vackert samtidigt som miljön bidrar till historiens spänningsinslag.
Som jag redan konstaterat är detta en utmärkt svensk dramathriller som skiljer sig från det som vanligtvis produceras inom genren i Sverige. Varmt rekommenderad.
Vår huvudperson är samen Elsa som är renskötare precis som resten av sin familj. I nioårsåldern får hon sitt eget renmärken och får fånga sin första kalv och karva in märket. Hon ger kalven namnet Nástegállu och älskar den gränslöst. En dag ser hon hur en man som absolut inte hör till samebyn skär halsen av Nástegállu, skär bort örat och försvinner i väg med kroppen. Mannen ser Elsa och markerar att han ska skära halsen av henne om hon säger något.
Det är inte första gången samebyn drabbas av renstölder och alla polisanmälningar leder ingenstans. Elsa vågar inte säga hela sanningen trots att hon vet vem mannen var. Samebyn har misstänkt Robert Isaksson (Martin Wallström) länge men inte kunnat bevisa något och det är just han Elsa har sett.
Tio år senare är Elsa (Elin Kristina Oskal) en ung vuxen som fortfarande jobbar med renskötsel parallellt med att hon är lärare i skolan. Problemet med renstölder har inte försvunnit och dessutom är stämningen mellan samerna och svenskarna tryckt. Arbetslösheten är stor i området och möjligheterna att starta en gruva finns, men det skulle inkräkta på renarnas betesområden och är därmed inget bra alternativ för samerna. Svenskarna tycker förstås annorlunda. Situationen är komplicerad och spänningarna ökar mellan grupperna och även inom den. Elsa är tydlig med sina åsikter och samebyns ledare tycker inte om det. Samtidigt eskalerar stölderna.
Det här är en mycket bra film som utgår från verkliga händelser. Till att börja med är ämnet intressant och fascinerande och berättelsens upplägg är spännande. Jag gillar även att den filmats med nästan uteslutande samiska skådespelare vilket gör att den känns mer genuin. Det stora undantaget är Martin Wallström som dock nästan är oigenkännlig till utseendet och smälter in i det övriga skådespelarstallet på ett naturligt sätt. Han gör en bra insats som filmens skurk med tämligen okända Oskar övertygar och många av de andra samiska skådespelarna är bra. Vidare utnyttjar filmen landskapets och naturens storslagenhet på ett perfekt sätt. Fotot är mycket vackert samtidigt som miljön bidrar till historiens spänningsinslag.
Som jag redan konstaterat är detta en utmärkt svensk dramathriller som skiljer sig från det som vanligtvis produceras inom genren i Sverige. Varmt rekommenderad.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen är regisserad av långfilmsdebuterande Elle Márjá Eira efter manus av Peter Birro.
2. Ann-Helén Laestadius roman utsågs till Årets bok 2021.
3. Hon har fortsatt i samma värld med boken "Straff". Den utspelar sig på 50-talet.
2. Ann-Helén Laestadius roman utsågs till Årets bok 2021.
3. Hon har fortsatt i samma värld med boken "Straff". Den utspelar sig på 50-talet.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
