Obehaglig stämning i råkall skogsmiljö
FILMENDet är något speciellt med filmer som har ett väldigt begränsat karaktärsstall. i "Jakt" handlar det om enbart tre karaktärer, tre män som far i väg för att jaga en långhelg. Alex (Ardalan Esmaili) är filmens huvudperson. Han har nyligen tagit jägarexamen och har blivit medbjuden på sin första jag av sin kollega Greger (Magnus Krepper). Färden går till en stuga någonstans i skogen där Gregers barndomskompis Henrik (Jens Hultén) har jaktmarker.
Alex är i underläge redan från början. Han är en gröngöling, har köpt kläder på fel ställe och kan ingenting om de traditioner och ritualer som de övriga männen bär på. Men han fogar sig och faller in i spelet. Han försöker anpassa sig när de erfarna vännerna berättar om sin filosofi och vad jagandet har för betydelse. Men stämningen är konstig och psykiskt påfrestande. Han mår illa av jakten, dödandet, blodet.
Men så kommer det en punkt när skogen blir tyst. Djuren syns inte mer men behovet av jakt finns kvar. Men vad ska man skjuta på om det inte finns några djur? Jo, sig själva.
Det är en påtaglig jobbig stämning i filmen. Ett molande obehag som förstärks av miljön, fotot och musiken, men som bottnar i ett mänskligt beteende hos Greger och framför allt Henrik som är svårt att få grepp om. Har de onda avsikter redan från första början eller lockas man till att tro det som tittare? Och hur påverkas Alex av dagarna med jakten? Har han insett tjusningen eller inte? Det är svårt att säga. Filmen kommer inte med några solklara förklaringar utan smyger sig fram som en ond feberdröm i en råkall skogsmiljö.
Jag är inte helt övertygad, men obehaget i filmen har en påtaglig effekt på mig. Ingen film att fredagsmysa till.
Alex är i underläge redan från början. Han är en gröngöling, har köpt kläder på fel ställe och kan ingenting om de traditioner och ritualer som de övriga männen bär på. Men han fogar sig och faller in i spelet. Han försöker anpassa sig när de erfarna vännerna berättar om sin filosofi och vad jagandet har för betydelse. Men stämningen är konstig och psykiskt påfrestande. Han mår illa av jakten, dödandet, blodet.
Men så kommer det en punkt när skogen blir tyst. Djuren syns inte mer men behovet av jakt finns kvar. Men vad ska man skjuta på om det inte finns några djur? Jo, sig själva.
Det är en påtaglig jobbig stämning i filmen. Ett molande obehag som förstärks av miljön, fotot och musiken, men som bottnar i ett mänskligt beteende hos Greger och framför allt Henrik som är svårt att få grepp om. Har de onda avsikter redan från första början eller lockas man till att tro det som tittare? Och hur påverkas Alex av dagarna med jakten? Har han insett tjusningen eller inte? Det är svårt att säga. Filmen kommer inte med några solklara förklaringar utan smyger sig fram som en ond feberdröm i en råkall skogsmiljö.
Jag är inte helt övertygad, men obehaget i filmen har en påtaglig effekt på mig. Ingen film att fredagsmysa till.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen är regisserad av Sarah Gyllenstierna och skriven av henne och Mats Wägeus.
2. Gyllenstierna, född 1971, inledde sin karriär i Hollywood på 90-talet där hon bland annat ingick i crewet på Spike Lee-filmerna "Jungle Fever" (1991), "Malcolm X" (1992) och "He's Got Game" (1998).
3. Trots den långa erfarenheten är detta hennes långfilmsdebut som regissör.
2. Gyllenstierna, född 1971, inledde sin karriär i Hollywood på 90-talet där hon bland annat ingick i crewet på Spike Lee-filmerna "Jungle Fever" (1991), "Malcolm X" (1992) och "He's Got Game" (1998).
3. Trots den långa erfarenheten är detta hennes långfilmsdebut som regissör.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
