Småputtrigt med realistisk dialog
FILMENDax Shepard har jag sett i lite olika komedier under de senaste åren, där han oftast spelat någon osympatisk typ. Ett bra exempel är i "Baby Mama". Shepard är en av de där skådespelarna som inte riktigt nöjer sig med att stå framför kameran, och "Hit & Run" är således den andra filmen han skrivit och regisserat tillsammans med David Palmer. Den första hette "Brother's Justice" (2010) som jag inte har sett.
Shepard gör givetvis själv huvudrollen som Charles Bronson (!) som förstås är ett taget namn. Några år tidigare var Charles - eller Yul Perkins som han egentligen heter - vittne till ett mord i Los Angeles och lever därför numera under skyddad identitet ute på landsbygden. Han lever tillsammans med flickvännen Annie (Kristen Bell) sedan ett par år tillbaka och hon vet vissa delar, men inte allt. Det är när hon erbjuds ett jobb i Los Angeles som det blir komplicerat.
Charles väljer att riskera allt genom att skjutsa Annie till Los Angeles i sin finfina Lincoln Continental, men då blir hennes ex Gil (Michael Rosenbaum) nervös och försöker med alla medel stoppa flytten. Bland annat lyckas han lista ut Charles riktiga namn och dessutom hitta gangstern Alex (Bradley Cooper) som är ute efter Charles. Plötsligt har Charles och Annie ett galet ex, en galen gangster och dessutom en olycksbenägen marshal (Tom Arnold) efter sig och vägen till Los Angeles blir allt annat än rak, speciellt när Charles till slut berättar om sitt förflutna för Annie.
Actionsekvenserna i filmen handlar mest om rafflande bilkörning och lite lätt våld, och komedin är lite småputtrig utan att direkt krylla av gapskrattsskämt. Under filmens gång upplever jag att Shepard och Bell har en speciellt kemi med en väldigt realistisk dialog och efteråt läser jag att de är ett par i verkligheten. Det märks och det skulle inte förvåna mig om en del av dialogen växt fram ur verkliga samtal. Det finns en del "bögskämt" i filmen, vilket inte alls är ovanligt i filmer av det här slaget, men samtidigt balanseras de upp av att Bells karaktär ifrågasätter vissa ordval. Ytterligare en detalj som känns plockad ur verkligheten.
Som film sett är det en axelryckning. Inte speciellt originell eller utstickande på något sätt, men samtidigt en film som roar lätt för stunden. Dock tycker jag att den är välgjord och stundtals riktigt välskriven. Bradley Coopers karaktär är välutvecklad och introduceras på ett underhållande sätt som innehåller en minst sagt speciell diskussion om hundmat. Det är lite synd att karaktären inte figurerar mer i filmen för Cooper gör honom bra.
Shepard gör givetvis själv huvudrollen som Charles Bronson (!) som förstås är ett taget namn. Några år tidigare var Charles - eller Yul Perkins som han egentligen heter - vittne till ett mord i Los Angeles och lever därför numera under skyddad identitet ute på landsbygden. Han lever tillsammans med flickvännen Annie (Kristen Bell) sedan ett par år tillbaka och hon vet vissa delar, men inte allt. Det är när hon erbjuds ett jobb i Los Angeles som det blir komplicerat.
Charles väljer att riskera allt genom att skjutsa Annie till Los Angeles i sin finfina Lincoln Continental, men då blir hennes ex Gil (Michael Rosenbaum) nervös och försöker med alla medel stoppa flytten. Bland annat lyckas han lista ut Charles riktiga namn och dessutom hitta gangstern Alex (Bradley Cooper) som är ute efter Charles. Plötsligt har Charles och Annie ett galet ex, en galen gangster och dessutom en olycksbenägen marshal (Tom Arnold) efter sig och vägen till Los Angeles blir allt annat än rak, speciellt när Charles till slut berättar om sitt förflutna för Annie.
Actionsekvenserna i filmen handlar mest om rafflande bilkörning och lite lätt våld, och komedin är lite småputtrig utan att direkt krylla av gapskrattsskämt. Under filmens gång upplever jag att Shepard och Bell har en speciellt kemi med en väldigt realistisk dialog och efteråt läser jag att de är ett par i verkligheten. Det märks och det skulle inte förvåna mig om en del av dialogen växt fram ur verkliga samtal. Det finns en del "bögskämt" i filmen, vilket inte alls är ovanligt i filmer av det här slaget, men samtidigt balanseras de upp av att Bells karaktär ifrågasätter vissa ordval. Ytterligare en detalj som känns plockad ur verkligheten.
Som film sett är det en axelryckning. Inte speciellt originell eller utstickande på något sätt, men samtidigt en film som roar lätt för stunden. Dock tycker jag att den är välgjord och stundtals riktigt välskriven. Bradley Coopers karaktär är välutvecklad och introduceras på ett underhållande sätt som innehåller en minst sagt speciell diskussion om hundmat. Det är lite synd att karaktären inte figurerar mer i filmen för Cooper gör honom bra.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Dax Shepard är en stor bilentusiast och de flesta bilarna i filmen är från hans egen samling. Dessutom gör han stuntkörningen själv.
2. Hälften av filmens tvåmiljonerdollarsbudget gick åt för att få rättigheterna till musiken som används i filmen. Galet, och kanske ett resultat av skivbolagens sviktande inkomster på grund av den illegala nedladdningen.
3. Jag har ännu inte riktigt bestämt mig för om Tom Arnold spelar över så det sjunger om det, eller om överspelet faktiskt passar hans karaktär...
2. Hälften av filmens tvåmiljonerdollarsbudget gick åt för att få rättigheterna till musiken som används i filmen. Galet, och kanske ett resultat av skivbolagens sviktande inkomster på grund av den illegala nedladdningen.
3. Jag har ännu inte riktigt bestämt mig för om Tom Arnold spelar över så det sjunger om det, eller om överspelet faktiskt passar hans karaktär...
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Kristen Bell (21)
Kristen Bell (21)
