En värdigt gjord prequel utan förlaga
FILMENJag vill minnas att jag fick "Kalle och chokladfabriken" av Roald Dahl i julklapp som barn men medan jag skriver det börjar jag tvivla på sanningshalten i det. Var är den boken i så fall? Det jag ville komma till är att jag eventuellt kanske är relativt säker på att jag läste den innan jag såg filmatiseringen från 1971 där Gene Wilder var först ut att gestalta choklad- och snaskkungen Willy Wonka på film - en gestaltning som direkt cementerades i filmhistorien och en film som definitivt hör ihop med denna som är en sorts prequel utan en skriven förlaga. Ett delikat och känsligt läge eftersom Roald Dahls eftermäle förvaltas än i dag och det går inte att göra vad som helst med hans berättelser och karaktärer.
Men "Wonka" är ett varsamt och fristående tillägg till mytologin som fint väver ihop sig med den stil som Roald Dahl och filmskaparna 1971 fick till - säger jag utan att vara någon sorts expert. Faktum är att jag inte hade en aning om att "Wonka" inte var baserad på en skriven bakgrundshistoria av Roald Dahl när jag satte på filmen, men det var väldigt lätt att tro det, så där har Paul King och Simon Farnaby fått till det - speciellt King som hittat på storyn och regisserat filmen.
Jag vill även minnas att Wonka i Wilders tappning var en lite otäck figur som kändes halvond. Wonka som Timothée Chalamet gör honom är ung och oförstörd och odelat positiv och god, vilket förstås passar bra i denna historia.
Magikern, uppfinnaren och chokladmakaren Wonka anländer till en icke namngiven Europeisk stad med enbart tio silverdaler i fickan vilka snabbt försvinner och han tvingas ta in på ett pensionat på nåder. Pensionatets ägare fru Skrubba (Olivia Colman) och Blekare (Tom Davis) är lite skumma och ska snart visa sig vara ännu skummare. Wonka tar sig till det mytomspunna Galéries Gourmet där världens tre bästa chokladmakare finns och demonstrerar sina godsaker. Det blir en succé, förutom hos de tre chokladmakarna Sölstock (Paterson Joseph), Kastvind (Mathew Baynton) och Nosfiken (Matt Lucas) som protesterar öppet och den korrumperade polischefen (Keegan-Michael Key) konfiskerar Wonkas inkomster.
Tillbaka på pensionatet visar det sig att Wonka blivit lurad och hamnar mer eller mindre i ett straffläger hos Skrubba och Blekare tillsammans med några andra som lurats - Abakus Nuffra (Jim Carter), Lottie Ring (Rakhee Thakrar), Klara Röhr (Natasha Rothwell) och Larry Garve (Rich Fulcher) - samt föräldralösa Nudel (Calah Lane) som blir Wonkas vän. Wonka är driftig och har hela tiden planer på hur han ska kunna bjuda på sin choklad och engagerar alla sina nya vänner i dem, men får hela tiden jobba i motvind när chokladkartellen verkligen inte vill ha konkurrens. Och så är det förstås den där lilla orangea mannen med grönt hår (Hugh Grant) som kommer och stjäl hans choklad stup i kvarten.
"Wonka" är färgsprakande och fantasifull film med musikalinslag. Jag har redan skrivit att den verkligen tar rygg på Roald Dahls berättelse och filmatiseringen från 1971 och i och med att det finns gott om passningar till den senare så känns släktskapet mellan filmerna naturligt och bra. Allting är välgjort och storyn håller. Jag är lite osäker på om barn verkligen uppskattar den, men en svensk dubbning ligger med för de föräldrar som vill chansa. I det stora hela en underhållande och tjusigt gjord film. Det skulle inte direkt förvåna mig om den fick en uppföljare...
Men "Wonka" är ett varsamt och fristående tillägg till mytologin som fint väver ihop sig med den stil som Roald Dahl och filmskaparna 1971 fick till - säger jag utan att vara någon sorts expert. Faktum är att jag inte hade en aning om att "Wonka" inte var baserad på en skriven bakgrundshistoria av Roald Dahl när jag satte på filmen, men det var väldigt lätt att tro det, så där har Paul King och Simon Farnaby fått till det - speciellt King som hittat på storyn och regisserat filmen.
Jag vill även minnas att Wonka i Wilders tappning var en lite otäck figur som kändes halvond. Wonka som Timothée Chalamet gör honom är ung och oförstörd och odelat positiv och god, vilket förstås passar bra i denna historia.
Magikern, uppfinnaren och chokladmakaren Wonka anländer till en icke namngiven Europeisk stad med enbart tio silverdaler i fickan vilka snabbt försvinner och han tvingas ta in på ett pensionat på nåder. Pensionatets ägare fru Skrubba (Olivia Colman) och Blekare (Tom Davis) är lite skumma och ska snart visa sig vara ännu skummare. Wonka tar sig till det mytomspunna Galéries Gourmet där världens tre bästa chokladmakare finns och demonstrerar sina godsaker. Det blir en succé, förutom hos de tre chokladmakarna Sölstock (Paterson Joseph), Kastvind (Mathew Baynton) och Nosfiken (Matt Lucas) som protesterar öppet och den korrumperade polischefen (Keegan-Michael Key) konfiskerar Wonkas inkomster.
Tillbaka på pensionatet visar det sig att Wonka blivit lurad och hamnar mer eller mindre i ett straffläger hos Skrubba och Blekare tillsammans med några andra som lurats - Abakus Nuffra (Jim Carter), Lottie Ring (Rakhee Thakrar), Klara Röhr (Natasha Rothwell) och Larry Garve (Rich Fulcher) - samt föräldralösa Nudel (Calah Lane) som blir Wonkas vän. Wonka är driftig och har hela tiden planer på hur han ska kunna bjuda på sin choklad och engagerar alla sina nya vänner i dem, men får hela tiden jobba i motvind när chokladkartellen verkligen inte vill ha konkurrens. Och så är det förstås den där lilla orangea mannen med grönt hår (Hugh Grant) som kommer och stjäl hans choklad stup i kvarten.
"Wonka" är färgsprakande och fantasifull film med musikalinslag. Jag har redan skrivit att den verkligen tar rygg på Roald Dahls berättelse och filmatiseringen från 1971 och i och med att det finns gott om passningar till den senare så känns släktskapet mellan filmerna naturligt och bra. Allting är välgjort och storyn håller. Jag är lite osäker på om barn verkligen uppskattar den, men en svensk dubbning ligger med för de föräldrar som vill chansa. I det stora hela en underhållande och tjusigt gjord film. Det skulle inte direkt förvåna mig om den fick en uppföljare...
EXTRAMATERIALET
Runt 40 minuter extramaterial ligger med fördelat på fem featuretter. Den första är mest heltäckande med huvudsakligt fokus på regissören Paul King och alla karaktärer. Sen är det featuretter om musiken, designen, kläderna och slutligen godsakerna i filmen där chokladmakaren Gabriella Cugno demonstrerar hur hon skapade Wonka-inspirerade chokladpraliner. Säga vad man vill, men det är ett riktigt hantverk hon visar upp!
Generellt sett ett bra extramaterial som kompletteras med snabb access till filmens musikalinslag.
Generellt sett ett bra extramaterial som kompletteras med snabb access till filmens musikalinslag.
TRE SAKER
1. Filmen ska utspela sig någon gång i slutet av 40-talet. Om då 1971-filmen utspelar sig när den kom, är Timothée Chalamets ålder i fas med Gene Wilders 1971.
2. Tydligen stod det mellan Chalamet och Tom Holland om vem som skulle göra huvudrollen. De har tidigare "slagits" om rollen som Peter Parker/Spider-Man, vilken Holland fick. Den här gången gick Chalamet segrande ur striden.
3. Några musikaliska inslag är direkt hämnade från 1971-filmen, exempelvis Oompa Loompa-sången. Även utseendet på Hugh Grants orangea man är som de såg ut 1971, men han är betydligt mindre i storlek och i linje med Roald Dahls beskrivning om att de når upp till knät på en människa.
2. Tydligen stod det mellan Chalamet och Tom Holland om vem som skulle göra huvudrollen. De har tidigare "slagits" om rollen som Peter Parker/Spider-Man, vilken Holland fick. Den här gången gick Chalamet segrande ur striden.
3. Några musikaliska inslag är direkt hämnade från 1971-filmen, exempelvis Oompa Loompa-sången. Även utseendet på Hugh Grants orangea man är som de såg ut 1971, men han är betydligt mindre i storlek och i linje med Roald Dahls beskrivning om att de når upp till knät på en människa.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA