Snygg men lite platt nyversion
FILMEN"Pinocchio" var Disneys andra animerade långfilm när den kom 1940, men den var förstås ingen originalhistoria utan baserad på Carlo Collodis "Pinocchios äventyr" (1881-83) som legat till grund för otaliga filmatiseringar. Men när Disney nu åter igen ger sig på historien om träpojken är det så klart en nyversion av sin egen film det handlar om. Det är alltså nästa del i den pågående trenden med liveactionvarianter av Disneyklassiker, men helt liveaction är det inte. Det är snarare en blandfilm och vem är då bättre lämpad att regissera än Robert Zemeckis? Han gjorde ju "Vem satte dit Roger Rabbit" 1988 som i dag visuellt kanske inte riktigt håller måttet men som ändå får ses som en banbrytande film. I dag är blandningen av riktigt och animerat betydligt vanligare och visuellt håller "Pinocchio" måttet, men lider av vissa andra problem.
Jag har faktiskt inte sett 1940-versionen och saknar därför både nostalgiska band och detaljkunskap kring storyn, men vad jag har förstått upplevs den nya filmen som att den missar många viktiga poänger från originalet. Det är ju trist om det är så.
I filmen träffar vi klock- och leksaksmakaren Geppetto (Tom Hanks) som verkar vara en tämligen ensam man med bara några husdjur som närmaste sällskap och dessutom en usel affärsman. Hans butik/hem är fyllt av gökur som han inte vill sälja. Det finns dessutom ett mörker kring honom, en djup sorg. Vi förstår att han en gång förlorade sin son i ung ålder och nu har han skapat en trädocka i sonens ära. Han döper den till Pinocchio och när han ser en stjärna fall önskar han att dockan ska bli levande. Så blir det också (med röst av Benjamin Evan Ainsworth) och av en blå fe får Pinocchio veta att om han agerar modigt, sant och osjälviskt kan han bli en riktig pojke.
Men för att kunna upptäcka världen måste han ha vägledning, ett guidande samvete och det kommer i form av Benjamin Syrsa (röst av Joseph Gordon-Levitt), som även figurerar som filmens berättare. Men han kan inte riktigt vara till hjälp hela tiden och snabbt är det luriga figurer som rycker i Pinocchio och gör hans resa i världen oerhört farofylld.
Jag har svårt att känna mig engagerad i filmen ganska omgående och får dela upp filmen i flera sessioner, trots att den inte är överdrivet lång. Det är något som inte funkar helt smidigt med den. Jag upplever filmen som väldigt episodartad på ett sätt som inte känns helt följsamt. Det är mycket möjligt att det är så i Collodis originaltext och jag är tämligen säker på att det är exakt så i den gamla Disneyfilmen, så formen är inte överraskande bara lite hackig.
Det man inte kan klaga på är filmens utseende som är väldigt välgjort. Genom att behålla utseendet på Pinocchio så som vi lärt känna honom i Disneysammanhang har man vunnit många poänger och miljöerna i filmen är väldigt snygga. I en del av filmen hamnar vi i någon sorts mardrömsvariant av en nöjespark och det är oerhört tjusigt gestaltat. Så tummen upp för det, men i sin helhet blir nya "Pinocchio" lite mer av en axelryckning. Tyvärr. "Vem är då bättre lämpad att regissera än Robert Zemeckis?" undrade jag i inledningen. Tja, kanske någon annan.
Jag har faktiskt inte sett 1940-versionen och saknar därför både nostalgiska band och detaljkunskap kring storyn, men vad jag har förstått upplevs den nya filmen som att den missar många viktiga poänger från originalet. Det är ju trist om det är så.
I filmen träffar vi klock- och leksaksmakaren Geppetto (Tom Hanks) som verkar vara en tämligen ensam man med bara några husdjur som närmaste sällskap och dessutom en usel affärsman. Hans butik/hem är fyllt av gökur som han inte vill sälja. Det finns dessutom ett mörker kring honom, en djup sorg. Vi förstår att han en gång förlorade sin son i ung ålder och nu har han skapat en trädocka i sonens ära. Han döper den till Pinocchio och när han ser en stjärna fall önskar han att dockan ska bli levande. Så blir det också (med röst av Benjamin Evan Ainsworth) och av en blå fe får Pinocchio veta att om han agerar modigt, sant och osjälviskt kan han bli en riktig pojke.
Men för att kunna upptäcka världen måste han ha vägledning, ett guidande samvete och det kommer i form av Benjamin Syrsa (röst av Joseph Gordon-Levitt), som även figurerar som filmens berättare. Men han kan inte riktigt vara till hjälp hela tiden och snabbt är det luriga figurer som rycker i Pinocchio och gör hans resa i världen oerhört farofylld.
Jag har svårt att känna mig engagerad i filmen ganska omgående och får dela upp filmen i flera sessioner, trots att den inte är överdrivet lång. Det är något som inte funkar helt smidigt med den. Jag upplever filmen som väldigt episodartad på ett sätt som inte känns helt följsamt. Det är mycket möjligt att det är så i Collodis originaltext och jag är tämligen säker på att det är exakt så i den gamla Disneyfilmen, så formen är inte överraskande bara lite hackig.
Det man inte kan klaga på är filmens utseende som är väldigt välgjort. Genom att behålla utseendet på Pinocchio så som vi lärt känna honom i Disneysammanhang har man vunnit många poänger och miljöerna i filmen är väldigt snygga. I en del av filmen hamnar vi i någon sorts mardrömsvariant av en nöjespark och det är oerhört tjusigt gestaltat. Så tummen upp för det, men i sin helhet blir nya "Pinocchio" lite mer av en axelryckning. Tyvärr. "Vem är då bättre lämpad att regissera än Robert Zemeckis?" undrade jag i inledningen. Tja, kanske någon annan.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det är otroligt många påskägg med referenser till alla möjliga olika Disneyfilmer bland gökarna i Geppettos gökur. Här finns både Woody från "Toy Story", Maleficent och ovan nämnda Roger Rabbit bara för att nämna några få.
2. För mig är det nästan helt omöjligt att höra att det är Joseph Gordon-Levitt som gör rösten till Benjamin Syrsa. Han gör en sorts imitation av äldre tiders skådespelare som fungerar fint, men det är som sagt svårt att förstå att det är Gordon-Levitt som pratar.
3. Det har ju gjorts många varianter av Pinocchio under åren och många fler lär det bli. En redan nu innan nyår, helanimerad i regi av Guillermo del Toro. Den ska bli intressant att se.
2. För mig är det nästan helt omöjligt att höra att det är Joseph Gordon-Levitt som gör rösten till Benjamin Syrsa. Han gör en sorts imitation av äldre tiders skådespelare som fungerar fint, men det är som sagt svårt att förstå att det är Gordon-Levitt som pratar.
3. Det har ju gjorts många varianter av Pinocchio under åren och många fler lär det bli. En redan nu innan nyår, helanimerad i regi av Guillermo del Toro. Den ska bli intressant att se.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
