Musikalisk tolkning av kär barnbok
FILMENVarje barn som föds är ett mirakel, i alla fall om man ska tro den läkare som hjälper Matilda (Alisha Weir) in i världen. Tyvärr har hennes föräldrar inte samma åsikt. För dem är Matilda ett misstag, och om de nu skulle ha ett barn hade det varit bättre med en pojke. Från en väldigt ung ålder börjar Matilda därför att läsa och försvinner in berättelsernas fantastiska värld för att undfly verkligheten, allting med stöd av bibliotekarien Mrs Phelps (Sindhu Vee).
En dag kommer Matilda hem från biblioteket och finner sina föräldrar arga. En skolinspektör är på besök då de glömt att skicka Matilda till skolan, vilket de skyller på Matilda själv. Tillsammans med skolinspektören är läraren Miss Honey (Lashana Lynch). Hon lovar Matilda att skolan är fylld av böcker att läsa, vilket gör att Matilda kommer till skolan en timme innan den öppnar nästa dag. I väntan på skolan börjar hon berätta en historia hon själv hittat på för Mrs Phelps. Varje dag återvänder hon till biblioteket för att fortsätta berätta historien.
Skolan visar sig dock inte vara fullt så fantastisk som Matilda trott. Rektor Agatha Trunchbull (Emma Thompson) driver skolan som ett fängelse och det värsta hon vet är personer som inte rättar sig in i ledet. När Miss Honey därför upptäcker att Matilda är ett geni som redan kan matte på de vuxnas nivå, samt har läst flera tunga böcker, som "Brott och straff", på endast en vecka, tar Trunchbull det som att Matilda är en bråkmakare man behöver ha koll på.
"Roald Dahl’s Matilda The Musical" har berättats på många olika sätt tidigare. Första gången vi fick bekanta oss med den speciella lilla flickan var i Roald Dahls bok, som senare blev till film. Denna film baseras på boken, men inte på samma sätt som den första filmen. 2010 gjordes nämligen en musikal baserad på Roald Dahls bok som blev väldigt prisad, bland annat med en Olivier för Bästa nya musikal. Det är denna musikal som den nya filmen baseras på. Många av låtarna är desamma som i scenmusikalen, men vissa låtar har tagits bort eller ändrats. Det finns även en låt som lagts till. Detta har gjorts fantastiskt bra för att passa filmmediet, men samtidigt behålla magin av musikalen. Att det blivit så bra är högst troligen för att man har tagit in samma regissör, manusförfattare och låtskrivare som till scenmusikalen. I stället för att ta in ett nytt team som fått göra sin grej har dessa fått en möjlighet att berätta samma musikal, men för ett nytt medium. Normalt brukar filmmusikaler innehålla betydligt färre sånger än scenen, men här har teamet vågat behålla flera låtar, vilket jag ser som ett stort plus!
Det enda negativa jag kan säga är att låten "When I Grow Up" kanske hade kunnat strykas. Även om det är ett fint nummer så tillför den inte jättemycket. I stället blir den lite konstig som följd av det som hänt i scenen innan. I scenmusikalen finns det en logik i att låten kommer där den gör då det precis varit paus, men i filmen behövs inte det.
Ett annat genidrag i denna film är Emma Thompson. Hon briljerar som den hemska rektorn Trunchbull. I barnfilmer som denna är antagonisten ofta elak, men inte på ett så hemskt sätt. Trunchbull är dock hemsk på riktigt. Bland annat tvingar hon en liten pojke äta en hel tårta som straff för att han ätit hennes chokladkaka. Hon låser också in barnen i en låda med spikar för att de ska lära sig att vara snälla, och tar med dem till en fruktansvärd hinderbana när de varit olydiga. Allt hon gör är fruktansvärt, även om det varit mot vuxna. Emma Thompson lyckas fånga den hemskheten, men samtidigt bibehålla en nivå som också blir komisk för de barn som tittar.
Självklart måste jag också nämna Alisha Weir som känns nästintill född till att spela Matilda, samt Lashana Lynch som gör Miss Honey perfekt som den rädda läraren med ett stort hjärta för barnen. Det enda jag hade önskat hade varit att just Miss Honey fick en större upprättelse mot Trunchbull.
"Roald Dahl’s Matilda The Musical" är magisk berättelse för alla åldrar, även om den kanske kan vara lite läskig för de allra minsta. Dock behöver man vara beredd på att det är en musikal med mycket musik, även om jag personligen tycker att just det förhöjer denna berättelse och gör den ännu mer magisk.
En dag kommer Matilda hem från biblioteket och finner sina föräldrar arga. En skolinspektör är på besök då de glömt att skicka Matilda till skolan, vilket de skyller på Matilda själv. Tillsammans med skolinspektören är läraren Miss Honey (Lashana Lynch). Hon lovar Matilda att skolan är fylld av böcker att läsa, vilket gör att Matilda kommer till skolan en timme innan den öppnar nästa dag. I väntan på skolan börjar hon berätta en historia hon själv hittat på för Mrs Phelps. Varje dag återvänder hon till biblioteket för att fortsätta berätta historien.
Skolan visar sig dock inte vara fullt så fantastisk som Matilda trott. Rektor Agatha Trunchbull (Emma Thompson) driver skolan som ett fängelse och det värsta hon vet är personer som inte rättar sig in i ledet. När Miss Honey därför upptäcker att Matilda är ett geni som redan kan matte på de vuxnas nivå, samt har läst flera tunga böcker, som "Brott och straff", på endast en vecka, tar Trunchbull det som att Matilda är en bråkmakare man behöver ha koll på.
"Roald Dahl’s Matilda The Musical" har berättats på många olika sätt tidigare. Första gången vi fick bekanta oss med den speciella lilla flickan var i Roald Dahls bok, som senare blev till film. Denna film baseras på boken, men inte på samma sätt som den första filmen. 2010 gjordes nämligen en musikal baserad på Roald Dahls bok som blev väldigt prisad, bland annat med en Olivier för Bästa nya musikal. Det är denna musikal som den nya filmen baseras på. Många av låtarna är desamma som i scenmusikalen, men vissa låtar har tagits bort eller ändrats. Det finns även en låt som lagts till. Detta har gjorts fantastiskt bra för att passa filmmediet, men samtidigt behålla magin av musikalen. Att det blivit så bra är högst troligen för att man har tagit in samma regissör, manusförfattare och låtskrivare som till scenmusikalen. I stället för att ta in ett nytt team som fått göra sin grej har dessa fått en möjlighet att berätta samma musikal, men för ett nytt medium. Normalt brukar filmmusikaler innehålla betydligt färre sånger än scenen, men här har teamet vågat behålla flera låtar, vilket jag ser som ett stort plus!
Det enda negativa jag kan säga är att låten "When I Grow Up" kanske hade kunnat strykas. Även om det är ett fint nummer så tillför den inte jättemycket. I stället blir den lite konstig som följd av det som hänt i scenen innan. I scenmusikalen finns det en logik i att låten kommer där den gör då det precis varit paus, men i filmen behövs inte det.
Ett annat genidrag i denna film är Emma Thompson. Hon briljerar som den hemska rektorn Trunchbull. I barnfilmer som denna är antagonisten ofta elak, men inte på ett så hemskt sätt. Trunchbull är dock hemsk på riktigt. Bland annat tvingar hon en liten pojke äta en hel tårta som straff för att han ätit hennes chokladkaka. Hon låser också in barnen i en låda med spikar för att de ska lära sig att vara snälla, och tar med dem till en fruktansvärd hinderbana när de varit olydiga. Allt hon gör är fruktansvärt, även om det varit mot vuxna. Emma Thompson lyckas fånga den hemskheten, men samtidigt bibehålla en nivå som också blir komisk för de barn som tittar.
Självklart måste jag också nämna Alisha Weir som känns nästintill född till att spela Matilda, samt Lashana Lynch som gör Miss Honey perfekt som den rädda läraren med ett stort hjärta för barnen. Det enda jag hade önskat hade varit att just Miss Honey fick en större upprättelse mot Trunchbull.
"Roald Dahl’s Matilda The Musical" är magisk berättelse för alla åldrar, även om den kanske kan vara lite läskig för de allra minsta. Dock behöver man vara beredd på att det är en musikal med mycket musik, även om jag personligen tycker att just det förhöjer denna berättelse och gör den ännu mer magisk.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. I scenmusikalen spelas Trunchbull oftast av en man, och tanken från början var att så även skulle vara fallet i filmen. Till slut föll dock valet på Emma Thompson, vilket jag personligen anser var ett genidrag.
2. I låten "Revolting Children" sjunger de "We sing revolting songs, using revolting rhymes". Detta är en hänvisning till Roald Dahls bok "Revolting rhymes".
3. Utöver ovan nämnda hänvisning till Roald Dahls andra verk finns det ytterligare små hänvisningar tillbaka till honom, bland annat till böckerna "Big Friendly Giant" och "The Giraffe, and the Pelly and Me". Exakt hur kan jag dock inte skriva utan att spoila filmen.
2. I låten "Revolting Children" sjunger de "We sing revolting songs, using revolting rhymes". Detta är en hänvisning till Roald Dahls bok "Revolting rhymes".
3. Utöver ovan nämnda hänvisning till Roald Dahls andra verk finns det ytterligare små hänvisningar tillbaka till honom, bland annat till böckerna "Big Friendly Giant" och "The Giraffe, and the Pelly and Me". Exakt hur kan jag dock inte skriva utan att spoila filmen.
EMMA ÅKERLIND (2023-01-02)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
