Fattigmansversion av semesterklassikern
FILMENDen fjärde filmen i "Dagbok för alla mina fans"-serien är en så kallad soft reboot. De tre första filmerna gjordes mellan 2010 och 2012 och i samband med den sista var det tydligt att serien inte skulle fortsätta av den enkla anledningen att barnskådespelarna blivit för gamla. Klokt, och det öppnade för en omstart där nya skådespelare kan gå in i rollerna och göra några filmer och sedan lämna över till nya och så vidare. Det finns böcker att filma så det räcker och blir över.
Tråkigt nog är denna omstart enbart till seriens nackdel. Även om de första filmerna inte var några höjdare så har man som tittare ändå kopplat ihop skådespelarna med rollerna. Det blir inte riktigt samma familj eftersom man även bytt ut föräldrarna i familjen Heffley, från Rachael Harris och Steve Zahn till Alicia Silverstone och Tom Everett Scott. Jag kan väl tycka att Harris och Zahn kunde fortsatt att göra sina roller för att få en kontinuitet i serien, ungefär som Chevy Chase och Beverly D'Angelo gjorde i "Ett päron till farsa"-filmerna trots att barnen byttes ut och skiftade i ålder från film till film.
Just "Ett päron till farsa" finns det anledning att nämna då den här filmen är en klassisk bilsemesterkomedi där familjen Heffley på traditionellt amerikanskt vis ska ta sig någonstans under flera dagars resa.
Men vi backar lite. Huvudpersonen är Greg (Jason Drucker) som är i 11-12-årsåldern, och hela serien utgår från att han vill bli känd. Det blir han inledningsvis i filmen då han blir viralt spridd som "Blöjhanden" efter att han fastnat i en blöja i ett bollhav inför mängder av filmande mobilkameror. Inte riktigt vad han önskat och i stället planerar han att figurera i YouTube-idolen Mac Digby:s dataspelsvideos och lyckligtvis ska Mac medverka på en mässa inte långt från slutmålet på den familjeresa mamma Susan bestämt. Vad Susan också bestämt är ett enhetsförbud under hela resan så alla mobiltelefoner, paddor och annat stoppas ned i en påse och i stället får Greg och hans tonåriga storebror Rodrick (Charlie Wright) plåga sig igenom timmar av fjantiga billekar och tokiga stopp längs vägen.
Dessvärre är "Dagbok för alla mina fans: Det långa loppet" en usel och tråkig film. Skådespelet är överdrivet och filmen fylld av så många klaff-fel vid kamerabyten att jag nästan tror att det är gjort med flit. Det är det inte, utan filmen blir en fattigmansversion av "Ett päron till farsa" med stopp på skabbiga hotell, lantliga marknader, incidenter med andra resanden längs med vägen samt mängder av jobbiga familjesituationer. Filmerna i den här serien har förlitat sig på att det är roligt om det är lite äckligt, så här skämtas det om kroppsvätskor, smuts och liknande och det blir förstås inte alls roligt.
Jag brukar återkomma till att jag inte hör till målgruppen för serien och det är tydligt, men i de tidigare filmerna har det emellanåt funnits något att plocka med sig som behållning. Det finns det inte här och om jag fick bestämma skulle den här filmserien avslutas för gott nu.
Tråkigt nog är denna omstart enbart till seriens nackdel. Även om de första filmerna inte var några höjdare så har man som tittare ändå kopplat ihop skådespelarna med rollerna. Det blir inte riktigt samma familj eftersom man även bytt ut föräldrarna i familjen Heffley, från Rachael Harris och Steve Zahn till Alicia Silverstone och Tom Everett Scott. Jag kan väl tycka att Harris och Zahn kunde fortsatt att göra sina roller för att få en kontinuitet i serien, ungefär som Chevy Chase och Beverly D'Angelo gjorde i "Ett päron till farsa"-filmerna trots att barnen byttes ut och skiftade i ålder från film till film.
Just "Ett päron till farsa" finns det anledning att nämna då den här filmen är en klassisk bilsemesterkomedi där familjen Heffley på traditionellt amerikanskt vis ska ta sig någonstans under flera dagars resa.
Men vi backar lite. Huvudpersonen är Greg (Jason Drucker) som är i 11-12-årsåldern, och hela serien utgår från att han vill bli känd. Det blir han inledningsvis i filmen då han blir viralt spridd som "Blöjhanden" efter att han fastnat i en blöja i ett bollhav inför mängder av filmande mobilkameror. Inte riktigt vad han önskat och i stället planerar han att figurera i YouTube-idolen Mac Digby:s dataspelsvideos och lyckligtvis ska Mac medverka på en mässa inte långt från slutmålet på den familjeresa mamma Susan bestämt. Vad Susan också bestämt är ett enhetsförbud under hela resan så alla mobiltelefoner, paddor och annat stoppas ned i en påse och i stället får Greg och hans tonåriga storebror Rodrick (Charlie Wright) plåga sig igenom timmar av fjantiga billekar och tokiga stopp längs vägen.
Dessvärre är "Dagbok för alla mina fans: Det långa loppet" en usel och tråkig film. Skådespelet är överdrivet och filmen fylld av så många klaff-fel vid kamerabyten att jag nästan tror att det är gjort med flit. Det är det inte, utan filmen blir en fattigmansversion av "Ett päron till farsa" med stopp på skabbiga hotell, lantliga marknader, incidenter med andra resanden längs med vägen samt mängder av jobbiga familjesituationer. Filmerna i den här serien har förlitat sig på att det är roligt om det är lite äckligt, så här skämtas det om kroppsvätskor, smuts och liknande och det blir förstås inte alls roligt.
Jag brukar återkomma till att jag inte hör till målgruppen för serien och det är tydligt, men i de tidigare filmerna har det emellanåt funnits något att plocka med sig som behållning. Det finns det inte här och om jag fick bestämma skulle den här filmserien avslutas för gott nu.
EXTRAMATERIALET
Det som ger mig mest behållning bland extramaterialet innefattar seriens skapare Jeff Kinney som i ett inslag visar hur man ritar karaktärerna (böckerna är rikligt illustrerade och filmerna innehåller animationer) vilket roar mig, och i ett annat inslag blickas det tillbaka på de tio år som bokserien funnits och hur den har blivit populär bland barn i rätt ålder. Kinney verkar mycket sympatisk och det är inte hans fel att filmerna blivit som de blivit...
...eller är det? Kinney är inblandad i manusskrivandet och berättar att boken skrevs med ambitionen om att bli film, även om bokens och filmens historia skiljer sig åt på flera punkter.
Nåja, övrigt bland extramaterialet innefattar några tittar på ett par specifika scener där praktiska och datagjorda effekter använts samt hur staten Georgia fått illustrera ett mini-USA i filmen. Utöver det lite tips och lekar för bilresan samt bloopers och borttaget material.
...eller är det? Kinney är inblandad i manusskrivandet och berättar att boken skrevs med ambitionen om att bli film, även om bokens och filmens historia skiljer sig åt på flera punkter.
Nåja, övrigt bland extramaterialet innefattar några tittar på ett par specifika scener där praktiska och datagjorda effekter använts samt hur staten Georgia fått illustrera ett mini-USA i filmen. Utöver det lite tips och lekar för bilresan samt bloopers och borttaget material.
TRE SAKER
1. "Det långa loppet" är den nionde boken i serien, så filmerna har inte adapterat böckerna slaviskt.
2. Filmen innehåller en onödigt detaljerad spoof på den berömda duschscenen i "Psycho". Obegripligt för de flesta barnen skulle jag tro.
3. Än så länge har ingen femte film annonserat. Hoppas, hoppas...
2. Filmen innehåller en onödigt detaljerad spoof på den berömda duschscenen i "Psycho". Obegripligt för de flesta barnen skulle jag tro.
3. Än så länge har ingen femte film annonserat. Hoppas, hoppas...
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA