Fint och personligt
FILMEN"Skriv om det du känner till" är ett vanligt tips till aspirerande författare och när Laura Chinn långfilmsdebuterar är det med en personlig film som är baserad på hennes eget liv. Chinn har skrivit kortfilmer och för tv tidigare men aldrig en långfilm och heller inte regisserat.
Filmen utspelar sig för ungefär 20 år sedan i Clearwater, Florida. Chinns alter ego tonåringen Doris (Nico Parker) har lagt många år av sin barndom på att ta hand om sin cancersjuka bror Max. Han har en hjärntumör som påverkar flera basala delar. Han är numera rullstolsburen, blind och kommunicerar inte. Faktum är att det inte är långt kvar och Max ska flytta in på hospicet Suncoast. Doris och Max mamma Kristine (Laura Linney) har blivit en förändrad person under Max sjukdomstid. Hennes fokus är till 100 procent på sonen, medan Doris får höra att hon är egoistisk och otacksam.
När Max flyttar in på Suncoast väljer mamman att också sova där, vilket plötsligt öppnar möjligheter för Doris. Hon tar sig ur den tysta mus-rollen hon har i klassen och erbjuder de tuffa och coola tjejerna och killarna att ha sina fester i hennes hus. Det är ju ingen vuxen där. Det är en frigörelseprocess där Doris får chansen att vara den tonåring hon inte fått vara, även om det sällan är lyckat att inte berätta sanningen. Mitt i alltihop får Doris en ny oväntad vän. Slumpmässigt stöter hon ihop med aktivisten Paul (Woody Harrelson) som protesterar utanför Suncoast. Han blir en bra och omtänksam vuxen och en motpol till mamman som bara blir värre och värre.
"Suncoast" är en fin film. Det märks verkligen att det finns något starkt personligt i botten. Om du som jag har förlorat närstående i cancer och slagits mot känslan av inte fått säga allt det som man ville ha sagt innan döden kommer, så är "Suncoast" en film som träffar väldigt rätt och som kommer att dra igång tankar och känslor. Det är fint och bra. Samtidigt är filmen en coming-of-age med alla de inslag sådana filmer brukar ha. Den del av berättelsen är kanske inte lika unik, men hopslaget blir "Suncoast" riktigt bra.
Filmen utspelar sig för ungefär 20 år sedan i Clearwater, Florida. Chinns alter ego tonåringen Doris (Nico Parker) har lagt många år av sin barndom på att ta hand om sin cancersjuka bror Max. Han har en hjärntumör som påverkar flera basala delar. Han är numera rullstolsburen, blind och kommunicerar inte. Faktum är att det inte är långt kvar och Max ska flytta in på hospicet Suncoast. Doris och Max mamma Kristine (Laura Linney) har blivit en förändrad person under Max sjukdomstid. Hennes fokus är till 100 procent på sonen, medan Doris får höra att hon är egoistisk och otacksam.
När Max flyttar in på Suncoast väljer mamman att också sova där, vilket plötsligt öppnar möjligheter för Doris. Hon tar sig ur den tysta mus-rollen hon har i klassen och erbjuder de tuffa och coola tjejerna och killarna att ha sina fester i hennes hus. Det är ju ingen vuxen där. Det är en frigörelseprocess där Doris får chansen att vara den tonåring hon inte fått vara, även om det sällan är lyckat att inte berätta sanningen. Mitt i alltihop får Doris en ny oväntad vän. Slumpmässigt stöter hon ihop med aktivisten Paul (Woody Harrelson) som protesterar utanför Suncoast. Han blir en bra och omtänksam vuxen och en motpol till mamman som bara blir värre och värre.
"Suncoast" är en fin film. Det märks verkligen att det finns något starkt personligt i botten. Om du som jag har förlorat närstående i cancer och slagits mot känslan av inte fått säga allt det som man ville ha sagt innan döden kommer, så är "Suncoast" en film som träffar väldigt rätt och som kommer att dra igång tankar och känslor. Det är fint och bra. Samtidigt är filmen en coming-of-age med alla de inslag sådana filmer brukar ha. Den del av berättelsen är kanske inte lika unik, men hopslaget blir "Suncoast" riktigt bra.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Jag kan inte låta bli att förundras över hur bra Woody Harrelson är - eller har blivit. Jag såg honom först som den korkade Woody i "Skål" och det var kanske inte någon indikation på vad det skulle bli av honom. Hur som helst: Han är alltid bra och i just denna film behöver han inte några stora gester för att säga mycket med sin gestaltning.
2. Harrelsons karaktär protesterar utanför Suncoast. Det handlar om ett uppmärksammat verkligt fall om Terri Schiavo, en Floridakvinna som efter en hjärtattack 1990 hamnade i ett vegetativt tillstånd. Hennes man bad 1998 om att få avbryta sondmatningen men hennes familj motsatte sig och det blev en utdragen process. I filmen ligger Terri på Suncoast och det är bara en tidsfråga innan sondmatningen avbryts.
3. Huvudrollsinnehavaren Nico Parker vann pris för "Breakthrough Performance" på Sundancefestivalen 2024.
2. Harrelsons karaktär protesterar utanför Suncoast. Det handlar om ett uppmärksammat verkligt fall om Terri Schiavo, en Floridakvinna som efter en hjärtattack 1990 hamnade i ett vegetativt tillstånd. Hennes man bad 1998 om att få avbryta sondmatningen men hennes familj motsatte sig och det blev en utdragen process. I filmen ligger Terri på Suncoast och det är bara en tidsfråga innan sondmatningen avbryts.
3. Huvudrollsinnehavaren Nico Parker vann pris för "Breakthrough Performance" på Sundancefestivalen 2024.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA