Det spretiga tajtas till inför sluttampen
FILMENI och med säsong sex av "Game of Thrones" har vi sammanlagt fått 60 timmar av denna omfattande och karaktärsfyllda serie. Jag vågar inte gissa på hur många roller det finns i historien men det borde vara runt 25-30 som kan anses vara stora och betydelsefulla. Skulle man göra någon sorts snabbredigering och klippa ut var och varenda scen karaktär för karaktär skulle det totala antalet minuter per figur troligtvis förbluffa och förvåna. Har vi totalt sett två timmar Arya Stark (Maisie Williams) vid det här laget? Har The Red Woman varit med i en timme ens?
Med detta vill jag ha sagt ett par saker: Dels att trots att vi har fått sex säsonger har vi egentligen inte kommit speciellt långt, och dels att vissa karaktärer kan ses som betydelselösa i ett större perspektiv i ett avsnitt för att sedan visa sig vara otroligt betydelsefulla. Som Samwell Tarly (John Bradley) till exempel. Han dök upp som småfeg kompis till Jon Snow (Kit Harington) i säsong ett. Först i min recension av säsong tre nämner jag honom vid namn då han gjort något extraordinärt. Sen har jag inte gjort det igen förrän nu trots att det är väletablerad karaktär med en tydlig, egen storyline (kort sammanfattad är Sam på väg att bli en maester), och allt detta är bara en lång utläggning för att etablera att det är väldigt många karaktärer i "Game of Thrones" och det är svårt att veta vilka som blir viktiga i framtiden.
Därmed gör jag som jag brukar göra och utgår från den allt mer fåhövdade familjen Stark, och vi kan väl börja med den stora cliffhangern från förra säsongen: Dog Jon Snow? Ja, det gjorde han, men han väcks till liv från de döda tack vare The Red Woman/Melisandre (Carice van Houten). Snow är lyckligtvis ingen zombie utan ganska precis som förut vilket leder till att det blir en viss omstrukturering i leden bland The Night's Watch och Snow blir återigen ledaren, nu fast besluten om att ett hot från norr väntar och det är inte mänskligt. Att försöka övertala andra krigare att stå vid deras sida blir knepigt men när Snow faktiskt återförenas med sin halvsyster Sansa Stark (Sophie Turner) som tillsammans med Theon Greyjoy (Alfie Allen) flytt ur Ramsay Boltons (Iwan Rheon) våld blir det lite enklare. Återföreningen är första gången sedan seriens absolut första avsnitt som karaktärerna är tillsammans, men det innebär även att Snow får en livsfarlig motståndare i galenpannan Bolton.
Bran Stark (Isaac Hempstead Wright) har vi inte sett sedan säsong fyra och han är numera långt ifrån den lille pojken som invalidiserades i första säsongen. Bran har gjort sin egen resa vid sidan av allt det andra med den trogna Hodor (Kristian Nairn) och Meera Reed (Ellie Kendrick) vid sin sida. De har tagit sig till Three-eyed Raven (gestaltad av Max von Sydow) som börjar lära honom ett och annat genom visioner. Bland annat får Bran ta del av den stora gåtan kring Jon Snows ursprung och i en av seriens mest hjärtskärande sekvenser får vi även sanningen om Hodor. Dessvärre hinner Bran inte bli fullärd innan han tar över rollen som Three-eyed Raven och lyckas på kuppen väcka lite onödig uppmärksamhet.
Storasyster Arya lyckades i slutet av förra säsongen bli blind i sin kamp om att bli en namnlös och ansiktslös lönnmördare. Träningen fortlöper och Arya kämpar på men när det väl kommer till kritan blir det svårt för henne att glida över gränsen och lämna sin verkliga identitet bakom sig.
Från en familj till en annan - de tre syskonen Lannister fortsätter på varsitt håll. Medan Jaime (Nikolaj Coster-Waldau) åker iväg på uppdrag ruvar Cersei (Lena Headey) på en hämnd efter förnedringen sist. Här handlar det verkligen om att ingenting får stå i hennes väg, även om det gäller att spela ett slugt och listigt spel, och vem är bättre på det än Cersei? Det är väl bara lillebrodern Tyrion som är en bättre politisk spelare, vilket han får bevisa när han plötsligt blir ansvarig för ordningen i Meereen när Daenerys Targaryen (Emilia Clarke) temporärt är försvunnen. Daenerys har aldrig varit närmare en återkomst till Westeros än när säsongen går mot sitt slut, och nu med en hel del oväntade figurer vid sin sida. När vintern och det omänskliga slår in över Westeros från norr kommer Drakmodern från söder...
Säsong sex är ännu en bra omgång av "Game of Thrones" där det nu känns mer påtagligt att vi närmar oss slutet. Allting tajtas ihop efter att medvetet varit spretigt ända sedan slutet på säsong ett. Även om jag tycker att serien klarat av att sträcka ut sig i omgång efter omgång känner jag ändå en viss glädje av att det finns ett planerat slut, som det känns som att man snart kommer att kunna skymta i horisonten.
Via Brans visioner har vi dessutom fått lite mer tyngd till mytologin och ser hur pusselbitarna ska läggas för att passa ihop. Jag kan i dagsläget inte föreställa mig hur serien kommer att sluta, men jag har stora förhoppningar om att skaparna kommer att knyta ihop säcken på ett snyggt sätt. Lyckligtvis är det ett par år med "Game of Thrones" kvar och det är bara att hoppas på att de kan klara av att hålla kvaliteten under sluttampen samtidigt som jag gärna vill bli överraskad på något vis innan dess.
Med detta vill jag ha sagt ett par saker: Dels att trots att vi har fått sex säsonger har vi egentligen inte kommit speciellt långt, och dels att vissa karaktärer kan ses som betydelselösa i ett större perspektiv i ett avsnitt för att sedan visa sig vara otroligt betydelsefulla. Som Samwell Tarly (John Bradley) till exempel. Han dök upp som småfeg kompis till Jon Snow (Kit Harington) i säsong ett. Först i min recension av säsong tre nämner jag honom vid namn då han gjort något extraordinärt. Sen har jag inte gjort det igen förrän nu trots att det är väletablerad karaktär med en tydlig, egen storyline (kort sammanfattad är Sam på väg att bli en maester), och allt detta är bara en lång utläggning för att etablera att det är väldigt många karaktärer i "Game of Thrones" och det är svårt att veta vilka som blir viktiga i framtiden.
Därmed gör jag som jag brukar göra och utgår från den allt mer fåhövdade familjen Stark, och vi kan väl börja med den stora cliffhangern från förra säsongen: Dog Jon Snow? Ja, det gjorde han, men han väcks till liv från de döda tack vare The Red Woman/Melisandre (Carice van Houten). Snow är lyckligtvis ingen zombie utan ganska precis som förut vilket leder till att det blir en viss omstrukturering i leden bland The Night's Watch och Snow blir återigen ledaren, nu fast besluten om att ett hot från norr väntar och det är inte mänskligt. Att försöka övertala andra krigare att stå vid deras sida blir knepigt men när Snow faktiskt återförenas med sin halvsyster Sansa Stark (Sophie Turner) som tillsammans med Theon Greyjoy (Alfie Allen) flytt ur Ramsay Boltons (Iwan Rheon) våld blir det lite enklare. Återföreningen är första gången sedan seriens absolut första avsnitt som karaktärerna är tillsammans, men det innebär även att Snow får en livsfarlig motståndare i galenpannan Bolton.
Bran Stark (Isaac Hempstead Wright) har vi inte sett sedan säsong fyra och han är numera långt ifrån den lille pojken som invalidiserades i första säsongen. Bran har gjort sin egen resa vid sidan av allt det andra med den trogna Hodor (Kristian Nairn) och Meera Reed (Ellie Kendrick) vid sin sida. De har tagit sig till Three-eyed Raven (gestaltad av Max von Sydow) som börjar lära honom ett och annat genom visioner. Bland annat får Bran ta del av den stora gåtan kring Jon Snows ursprung och i en av seriens mest hjärtskärande sekvenser får vi även sanningen om Hodor. Dessvärre hinner Bran inte bli fullärd innan han tar över rollen som Three-eyed Raven och lyckas på kuppen väcka lite onödig uppmärksamhet.
Storasyster Arya lyckades i slutet av förra säsongen bli blind i sin kamp om att bli en namnlös och ansiktslös lönnmördare. Träningen fortlöper och Arya kämpar på men när det väl kommer till kritan blir det svårt för henne att glida över gränsen och lämna sin verkliga identitet bakom sig.
Från en familj till en annan - de tre syskonen Lannister fortsätter på varsitt håll. Medan Jaime (Nikolaj Coster-Waldau) åker iväg på uppdrag ruvar Cersei (Lena Headey) på en hämnd efter förnedringen sist. Här handlar det verkligen om att ingenting får stå i hennes väg, även om det gäller att spela ett slugt och listigt spel, och vem är bättre på det än Cersei? Det är väl bara lillebrodern Tyrion som är en bättre politisk spelare, vilket han får bevisa när han plötsligt blir ansvarig för ordningen i Meereen när Daenerys Targaryen (Emilia Clarke) temporärt är försvunnen. Daenerys har aldrig varit närmare en återkomst till Westeros än när säsongen går mot sitt slut, och nu med en hel del oväntade figurer vid sin sida. När vintern och det omänskliga slår in över Westeros från norr kommer Drakmodern från söder...
Säsong sex är ännu en bra omgång av "Game of Thrones" där det nu känns mer påtagligt att vi närmar oss slutet. Allting tajtas ihop efter att medvetet varit spretigt ända sedan slutet på säsong ett. Även om jag tycker att serien klarat av att sträcka ut sig i omgång efter omgång känner jag ändå en viss glädje av att det finns ett planerat slut, som det känns som att man snart kommer att kunna skymta i horisonten.
Via Brans visioner har vi dessutom fått lite mer tyngd till mytologin och ser hur pusselbitarna ska läggas för att passa ihop. Jag kan i dagsläget inte föreställa mig hur serien kommer att sluta, men jag har stora förhoppningar om att skaparna kommer att knyta ihop säcken på ett snyggt sätt. Lyckligtvis är det ett par år med "Game of Thrones" kvar och det är bara att hoppas på att de kan klara av att hålla kvaliteten under sluttampen samtidigt som jag gärna vill bli överraskad på något vis innan dess.
EXTRAMATERIALET
Sedan den absolut första "Game of Thrones"-boxen 2012 har serien varit rena paradexemplet på utmärkt extramaterial, speciellt i syfte att informera och utbilda sina tittare. Med andra ord finns de numera standardmässiga inslagen "In-episode guide" där man parallellt med tittningen kan trycka fram information om de karaktärer, platser med mera man precis ser - perfekt om man plötsligt börjar fundera "Vem fan är det där nu igen?", samt de tjusigt animerade historiska inslagen från mytologin. Inget av detta är något jag själv förkovrar mig i men jag älskar att det finns där.
Mitt fokus lägger jag på de tre featuretter som placerats på skiva två och fyra. På skiva två ligger en featurette om Dothraki-världens återkomst till serien. Det var ju under säsong 1 som Dothraki-folket med Kaal Drago i spetsen var en viktig del av handlingen. Nu får de anledning att ta upp tråden igen och skaparna pratar om hur de förfinat kulturen kring folket och så vidare. Intressant som alltid.
Säsongens stora batalj återfinns i avsnittet "The Battle of the Bastards" som ett fältslag av både "Sagan om ringen" och "Braveheart"-klass. Ett avsnitt som krävde oerhört mycket bakomarbete och det får vi ta del av under en halvtimme.
Sist men inte minst får vi vara med under dag då "Game of Thrones" tre (!) inspelningsenheter råkade vara på samma plats, nämligen i studion Paint Hall i Belfast. Här får man verkligen en känsla av omfattningen på produktionen.
Utöver detta finns det lite bortklippta scener och inte mindre än 13 kommentarspår att lyssna på.
Mitt fokus lägger jag på de tre featuretter som placerats på skiva två och fyra. På skiva två ligger en featurette om Dothraki-världens återkomst till serien. Det var ju under säsong 1 som Dothraki-folket med Kaal Drago i spetsen var en viktig del av handlingen. Nu får de anledning att ta upp tråden igen och skaparna pratar om hur de förfinat kulturen kring folket och så vidare. Intressant som alltid.
Säsongens stora batalj återfinns i avsnittet "The Battle of the Bastards" som ett fältslag av både "Sagan om ringen" och "Braveheart"-klass. Ett avsnitt som krävde oerhört mycket bakomarbete och det får vi ta del av under en halvtimme.
Sist men inte minst får vi vara med under dag då "Game of Thrones" tre (!) inspelningsenheter råkade vara på samma plats, nämligen i studion Paint Hall i Belfast. Här får man verkligen en känsla av omfattningen på produktionen.
Utöver detta finns det lite bortklippta scener och inte mindre än 13 kommentarspår att lyssna på.
TRE SAKER
1. Skaparna av serien hade tidigt en idé om att klara av att berätta sin historia på 70-75 timmar och verkar nu ha beslutat sig för att det är 13 timmar kvar. Dessa kommer att spridas ut över två säsonger där säsong sju har bekräftats innehålla sju avsnitt. Produktionen av dessa kommer att starta lite senare än vanligt då "vintern" har kommit till "Game of Thrones" och det helt enkelt behövs ett kärvare klimat.
2. George R.R. Martin har fortfarande inte klämt ur sig en enda bok sedan säsong ett visades. Enligt hans plan är det två romaner kvar, men huruvida böckerna och serien följer samma historia numera vet jag inte.
3. Mötet mellan Jon Snow och Sansa Stark är inte den enda återföreningen inom familjen vi får ta del av. Det är några till varav en tagit riktigt lång tid på sig att ske...
2. George R.R. Martin har fortfarande inte klämt ur sig en enda bok sedan säsong ett visades. Enligt hans plan är det två romaner kvar, men huruvida böckerna och serien följer samma historia numera vet jag inte.
3. Mötet mellan Jon Snow och Sansa Stark är inte den enda återföreningen inom familjen vi får ta del av. Det är några till varav en tagit riktigt lång tid på sig att ske...
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
