Schackpjäserna ställs rätt i blixtfart
FILMENEfter sex säsonger och sextio timmar där historierna från Westeros emellanåt tagit sin tid att berättas läggs det in en rejäl växel i den sjunde och näst sista omgången. Seriens skapare D. B. Weiss och David Benioff sa efter säsong 6 att de hade tretton timmar/avsnitt kvar, vilket fördelas på sju avsnitt i denna säsong och sex i den åttonde och avslutande.
Den här gången känns det uppenbart att tio avsnitts material pressats ned till sju, för jäklar vad det går undan! Å ena sidan är det en välkommen tempoökning men å andra sidan gör det att det tullas en smula på trovärdigheten, inte minst när det gäller avstånd och tid. Plötsligt går resor blixtsnabbt och avstånd som hade tagit 2-3 avsnitt av avverka tidigare går nu på ett halvt och vid flera tillfällen åberopas det bekväma berättargreppet Deus ex Machina för att det ska gå som manusförfattarna vill. Jag säger bara Farbror Benjen i avsnitt sex... Detta gör att säsongen blir lite ojämn. Vissa avsnitt är bland de bästa i hela serien, medan somliga partier i enstaka avsnitt känns som amatörmässig fanfiction bara för att man ska komma vidare.
Men det allmänna intrycket är dock att säsong 7 är en av de starkaste hittills. Detta för att slutet börjar dra ihop sig på ett påtagligt vis. Redan i förra säsongen kändes det som de spretiga trådarna började närma sig samma mitt. Karaktärer som varit från varandra träffades på nytt och inte minst inom familjen Stark blev det några återföreningar, och fler blir det denna gång när alla fyra samlas i Winterfell, om än inte riktigt samtidigt. Jon Snow (Kit Harington) finner sig i att vara King of the North men poängterar gång efter gång att det stora hotet numera kommer från andra sidan The Wall och resten av Westeros måste enas i denna kamp. Halvsyster Sansa Stark (Sophie Turner) står vid hans sida men håller inte riktigt med honom och när han lämnar den norra delen av riket blir det hon som får agera Lady of Winterfell och dessutom den i familjen som välkomnar de två sista medlemmarna när de ansluter. Först Bran (Isaac Hempstead Wright) som numera är mer The Three-eyed Raven än sig själv och sedan Arya (Maisie Williams) som å sin sida är en fullskalig lönnmördare enligt den utbildning hon fått under åren. Återföreningen skaver lite på grund av att Petyr "Littlefinger" Baelish (Aidan Gillen) lägger näsan i blöt som alltid.
Jon Snows resa tar honom söderut till Dragonstone där Daenerys Targaryen (Emilia Clarke) når Westros med sina drakar, sina styrkor och sina närmaste, där Tyrion Lannister (Peter Dinklage) och eunucken Varys (Conleth Hill) agerar rådgivare. Jon kallas dit av Tyrion, men har även separat fått veta av sina gamla vän Samwell Tarly (John Bradley) att Dragonstone vilar på ett stort lager av Drakglas, materian som kan döda White Walkers från andra sidan muren. Daenerys vill förstås att Jon ska erkänna henne som sin drottning och är inte initialt speciellt intresserad av att hjälpa till i striden mot det norra hotet när hon först och främst vill hävda sin rätt till tronen. Viljorna går isär men så småningom ska de komma närmare varandra.
I King's Landing sitter Cersei Lannister (Lena Headey) tryggt på tronen och är inte rädd för varken Drakdrottningen eller sagor om varelser i norr och jobbar i stället på att återuppbygga familjens namn och kraft, bland annat genom att utplåna alla gamla fiender som sårat dem under den senaste tiden. Tvillingbror Jaime (Nikolaj Coster-Waldau) är ute på fälten och blir vittne till Daenerys styrkors effektivitet och inte minst till hennes drakars hänsynslösa kraft och är betydligt mer oroad för utfallet av kriget än vad Cersei är och när det väl kommer till kritan är det oklart vilken sida han kommer att stå på.
Säsongen har sina maffiga bataljer längs med vägen men leder fram till förutsättningarna för de avslutande striderna där allting verkligen står på spel. Spelplanen har krympt och schackpjäserna har ställts rätt. Vem vinner och vem försvinner?
Ja, säsong 7 är spännande in i det sista och som sagt en oerhört snabbt berättad historia. Jag gillar den verkligen och det är riktigt kul att se karaktärer som aldrig tidigare setts äntligen mötas och nya relationer bildas. Att Jon Snow och Daenerys träffas var kanske något som kändes helt osannolikt under de första säsongerna när Jon Snow till och med framstod som en sekundär karaktär, men mötet är allt annat än ologiskt och man undrar var alliansen kommer att ta vägen, speciellt som Jon Snows hemliga bakgrund avslöjas under denna säsong - för tittaren i alla fall. Det skänker ett extra lager av spänning till finalen.
Det är väldigt märkbart hur säcken håller på att knytas ihop. Karaktärer vi nästan glömt bort återkommer, det refereras till repliker och sekvenser från de tidigaste säsongerna nästan som om de är anekdoter och allt känns genomtänkt och snyggt. Det fram till nu episka och omfattande världen krymper till något greppbart, vilket illustreras av att de två stridande lägren har jättelika kartor som de använder för sina strategier. Även detta känns som ett sätt för seriens skapare att föra tittaren närmare kärnan. Om inget allvarligt urflippat sker i den åttonde omgången kommer "Game of Thrones" att gå i mål på ett otroligt tjusigt vis utifrån de förutsättningar vi har nu.
Inför den avslutande säsongen kommer jag att se om de 67 första avsnitten och det ska bli intressant att få lite perspektiv över både hur serien utvecklats rent innehållsmässigt men även hur form och kvalitet hanterats. Det finns viss risk för att de tidigaste avsnitten känns pajiga, men med tanke på var vi är i dag känns det som allt annat än ett problem.
Den här gången känns det uppenbart att tio avsnitts material pressats ned till sju, för jäklar vad det går undan! Å ena sidan är det en välkommen tempoökning men å andra sidan gör det att det tullas en smula på trovärdigheten, inte minst när det gäller avstånd och tid. Plötsligt går resor blixtsnabbt och avstånd som hade tagit 2-3 avsnitt av avverka tidigare går nu på ett halvt och vid flera tillfällen åberopas det bekväma berättargreppet Deus ex Machina för att det ska gå som manusförfattarna vill. Jag säger bara Farbror Benjen i avsnitt sex... Detta gör att säsongen blir lite ojämn. Vissa avsnitt är bland de bästa i hela serien, medan somliga partier i enstaka avsnitt känns som amatörmässig fanfiction bara för att man ska komma vidare.
Men det allmänna intrycket är dock att säsong 7 är en av de starkaste hittills. Detta för att slutet börjar dra ihop sig på ett påtagligt vis. Redan i förra säsongen kändes det som de spretiga trådarna började närma sig samma mitt. Karaktärer som varit från varandra träffades på nytt och inte minst inom familjen Stark blev det några återföreningar, och fler blir det denna gång när alla fyra samlas i Winterfell, om än inte riktigt samtidigt. Jon Snow (Kit Harington) finner sig i att vara King of the North men poängterar gång efter gång att det stora hotet numera kommer från andra sidan The Wall och resten av Westeros måste enas i denna kamp. Halvsyster Sansa Stark (Sophie Turner) står vid hans sida men håller inte riktigt med honom och när han lämnar den norra delen av riket blir det hon som får agera Lady of Winterfell och dessutom den i familjen som välkomnar de två sista medlemmarna när de ansluter. Först Bran (Isaac Hempstead Wright) som numera är mer The Three-eyed Raven än sig själv och sedan Arya (Maisie Williams) som å sin sida är en fullskalig lönnmördare enligt den utbildning hon fått under åren. Återföreningen skaver lite på grund av att Petyr "Littlefinger" Baelish (Aidan Gillen) lägger näsan i blöt som alltid.
Jon Snows resa tar honom söderut till Dragonstone där Daenerys Targaryen (Emilia Clarke) når Westros med sina drakar, sina styrkor och sina närmaste, där Tyrion Lannister (Peter Dinklage) och eunucken Varys (Conleth Hill) agerar rådgivare. Jon kallas dit av Tyrion, men har även separat fått veta av sina gamla vän Samwell Tarly (John Bradley) att Dragonstone vilar på ett stort lager av Drakglas, materian som kan döda White Walkers från andra sidan muren. Daenerys vill förstås att Jon ska erkänna henne som sin drottning och är inte initialt speciellt intresserad av att hjälpa till i striden mot det norra hotet när hon först och främst vill hävda sin rätt till tronen. Viljorna går isär men så småningom ska de komma närmare varandra.
I King's Landing sitter Cersei Lannister (Lena Headey) tryggt på tronen och är inte rädd för varken Drakdrottningen eller sagor om varelser i norr och jobbar i stället på att återuppbygga familjens namn och kraft, bland annat genom att utplåna alla gamla fiender som sårat dem under den senaste tiden. Tvillingbror Jaime (Nikolaj Coster-Waldau) är ute på fälten och blir vittne till Daenerys styrkors effektivitet och inte minst till hennes drakars hänsynslösa kraft och är betydligt mer oroad för utfallet av kriget än vad Cersei är och när det väl kommer till kritan är det oklart vilken sida han kommer att stå på.
Säsongen har sina maffiga bataljer längs med vägen men leder fram till förutsättningarna för de avslutande striderna där allting verkligen står på spel. Spelplanen har krympt och schackpjäserna har ställts rätt. Vem vinner och vem försvinner?
Ja, säsong 7 är spännande in i det sista och som sagt en oerhört snabbt berättad historia. Jag gillar den verkligen och det är riktigt kul att se karaktärer som aldrig tidigare setts äntligen mötas och nya relationer bildas. Att Jon Snow och Daenerys träffas var kanske något som kändes helt osannolikt under de första säsongerna när Jon Snow till och med framstod som en sekundär karaktär, men mötet är allt annat än ologiskt och man undrar var alliansen kommer att ta vägen, speciellt som Jon Snows hemliga bakgrund avslöjas under denna säsong - för tittaren i alla fall. Det skänker ett extra lager av spänning till finalen.
Det är väldigt märkbart hur säcken håller på att knytas ihop. Karaktärer vi nästan glömt bort återkommer, det refereras till repliker och sekvenser från de tidigaste säsongerna nästan som om de är anekdoter och allt känns genomtänkt och snyggt. Det fram till nu episka och omfattande världen krymper till något greppbart, vilket illustreras av att de två stridande lägren har jättelika kartor som de använder för sina strategier. Även detta känns som ett sätt för seriens skapare att föra tittaren närmare kärnan. Om inget allvarligt urflippat sker i den åttonde omgången kommer "Game of Thrones" att gå i mål på ett otroligt tjusigt vis utifrån de förutsättningar vi har nu.
Inför den avslutande säsongen kommer jag att se om de 67 första avsnitten och det ska bli intressant att få lite perspektiv över både hur serien utvecklats rent innehållsmässigt men även hur form och kvalitet hanterats. Det finns viss risk för att de tidigaste avsnitten känns pajiga, men med tanke på var vi är i dag känns det som allt annat än ett problem.
EXTRAMATERIALET
Seriens blu-ray-boxar har alltid varit en fröjd att ta del av, både innehållsmässigt och utseendemässigt. Den här boxen har en genomskinligt fodral med all text som ni ser på bilden här intill på framsidan och illusionen av ett stilla snöfall på baksidan. Snyggt, och plockar man av det finner man ett hårt, svart fodral med Night King på framsidan och hotfulla texten WINTER IS HERE svagt på baksidan, och inuti detta det traditionella fodralet med säsongens tre skivor.
På samtliga skivor ryms funktionen "In-Episode Guide" där man med enkla knapptryckningar på fjärrkontrollen kan få fram information om personerna i scenen man ser, var de är och vad det finns för relevanta historier kring sammanhanget. Väldigt smart om man vill fördjupa sig. Det finns även kommentarspår och båda funktionerna går givetvis att kombinera. Jag lyssnar lite på kommentarerna till första avsnittet och blir bra sugen på att höra mer, men tiden finns inte riktigt just nu.
På tredje skivan ligger en tvådelad timslång featurette om seriens "Art Department", det vill säga de som designar och bygger alla kulisser och liknande. Otroligt intressant och det känns bra att veta att väldigt mycket fortfarande byggs på riktigt när hela serien egentligen skulle kunna ha varit green screen till 100 procent.
En halvtimmes featurette går igenom de viktigaste sekvenserna i säsongen och gräver lite djupare kring dessa ut olika synvinklar. Även detta är intressant och som traditionsenlig fördjupning går det även att utöka kunskapen om seriens mytologi genom att titta på animerade historiska berättelser. Här fick jag till exempel direkt lära mig vad de stora halskedjorna alla Maesters har på sig betyder. Bara en sådan sak.
På samtliga skivor ryms funktionen "In-Episode Guide" där man med enkla knapptryckningar på fjärrkontrollen kan få fram information om personerna i scenen man ser, var de är och vad det finns för relevanta historier kring sammanhanget. Väldigt smart om man vill fördjupa sig. Det finns även kommentarspår och båda funktionerna går givetvis att kombinera. Jag lyssnar lite på kommentarerna till första avsnittet och blir bra sugen på att höra mer, men tiden finns inte riktigt just nu.
På tredje skivan ligger en tvådelad timslång featurette om seriens "Art Department", det vill säga de som designar och bygger alla kulisser och liknande. Otroligt intressant och det känns bra att veta att väldigt mycket fortfarande byggs på riktigt när hela serien egentligen skulle kunna ha varit green screen till 100 procent.
En halvtimmes featurette går igenom de viktigaste sekvenserna i säsongen och gräver lite djupare kring dessa ut olika synvinklar. Även detta är intressant och som traditionsenlig fördjupning går det även att utöka kunskapen om seriens mytologi genom att titta på animerade historiska berättelser. Här fick jag till exempel direkt lära mig vad de stora halskedjorna alla Maesters har på sig betyder. Bara en sådan sak.
TRE SAKER
1. I vanlig ordning har George R.R. Martin inte pressat ur sig sin näst sista bok i serien än, men den kommer kanske 2018. Jag vet inte riktigt hur väl tv-serien följer böckerna men jag hoppas för alla fans av böckerna att Martins väg till historiens avslutande skiljer sig så det blir värt att läsa dem.
2. I dagsläget är det inte känt när den åttonde och sista säsongen ska visas. Tidigare har det gått ett år mellan säsongerna, men den här gången kan det ta längre tid. Med andra ord kan det stå 2019 i kalendern när de sex sista avsnitten ska visas. Det pratas även om att avsnitten ska vara längre än normalt så det kan alltså bli sex långfilmslånga avsnitt som final.
3. HBO har anlitat ett antal manusförfattare att utveckla spin-off-serier tillsammans med Martin. Så även om "Game of Thrones" tar slut snart, kommer världen att leva vidare på ett eller annat vis.
2. I dagsläget är det inte känt när den åttonde och sista säsongen ska visas. Tidigare har det gått ett år mellan säsongerna, men den här gången kan det ta längre tid. Med andra ord kan det stå 2019 i kalendern när de sex sista avsnitten ska visas. Det pratas även om att avsnitten ska vara längre än normalt så det kan alltså bli sex långfilmslånga avsnitt som final.
3. HBO har anlitat ett antal manusförfattare att utveckla spin-off-serier tillsammans med Martin. Så även om "Game of Thrones" tar slut snart, kommer världen att leva vidare på ett eller annat vis.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
