Kungen är död! Länge leve kungarna!
FILMENAtt sammanfatta en säsong av "Game of Thrones" är inte det enklaste. Det är en myriad av karaktärer och intriger som passerar genom de tio avsnitten, och det är nästan som vi skulle behöva utökat serverutrymme för att få med allt. Jag väljer att utgå från familjen Stark (eller Huset Stark, kanske jag ska säga) som ändå får ses som seriens centrala punkt. I slutet av säsong 1 splittrades familjen till följd av patriarken Neds död, och nu är de i princip spridda över hela Westeros.
Uppe i Norr för Robb Stark (Richard Madden) ett smart och segrande krig mot Huset Lannister. Han kallas Kungen i Norden, men till skillnad från alla de andra självutnämna kungarna i Westeros har han - i alla fall inte än så länge - inga ambitioner att bli kung över Westeros utan bara säkra Nordens framtid. Kriget mellan de olika kungarna är säsongens stora tema.
Hans mor Catelyn (Michelle Fairley) är den enda ur sin familj han träffar. Hon fungerar som en medlare, men gör ett stort strategiskt misstag när hon tänker med hjärtat i stället för hjärnan i hopp om att få tillbaka sina två döttrar. Den yngsta dottern Arya (Maisie Williams) är förklädd till pojke på väg mot The Wall, men hon hamnar till slut i det ruinaktiga fästet Harrenhal där hon sedermera blir någon form av assistent till ingen mindre än Huset Lannisters överhuvud Tywin (Charles Dance)! Hon får också en mystisk vän i Jaqen H'ghar (Tom Wlaschiha) som blir totalt avgörande för hennes framtid.
Kvar i King's Landning är äldre systern Sasha (Sophie Turner), bortlovad till den totalt psykopatiska Kung Joffrey Baratheon (Jack Gleeson) - som bara blir allt vidrigare och vidrigare - och hopplöst fast som åsnan mellan hötapparna. Till sist har vi då den paralyserade och rekordunga lorden av Winterfell, Bran (Isaac Hempstead-Wright) och yngsta Starkbarnet Rickon (som än så länge inte har någon funktion alls i serien), som får tampas med Theon Greyjoy (Alfie Allen). Theon fostrades av Starkfamiljen men han nu tappat förståndet alldeles när han försöker bevisa för sin egen familj att han är en av dem - bland annat genom att ta över Winterfell.
Familjens oäkting Jon Snow (Kit Harington) är på sitt eget äventyr på andra sidan The Wall där det faktiskt finns ytterligare en kung, samt både mänskliga och omänskliga faror som drar allt närmare södern.
Som synes är det väldigt splittrat och det tar inte slut där. Tittar man förbi familjen Stark känns det som det mest spännande i serien kretsar kring drakmodern Daenerys Targaryen (Emilia Clarke) som är långt, långt bort från alla andra, men med ambitionen och ta sig tillbaka till Westeros för att återta tronen som är hennes. Daenerys äventyr är en höjdpunkt varje gång vi får ta del av det, men det känns samtidigt som det är väldigt långt kvar tills hon hamnar i stridens hetta.
Där finns i stället seriens stora hjälte, dvärgen Tyrion Lannister (Peter Dinklage), smartare än alla andra och som verkligen kan spela spelet. Nu har han blivit Kungens hand och blir den - trots att han ständigt motarbetas av sin syster Cersei (Lena Headey) - som drar upp strategierna för säsongens stora batalj, men får samtidigt lära sig att otack är världens lön.
De som inte har sett "Game of Thrones" tidigare men som mot förmodan läser denna recension, ser nog bara en massa obegripliga namn och platser. Visst - det är många karaktärer och platser och komplicerade plottar i serien (och då har jag inte ens nämnt några av de nya karaktärerna i säsongen), men så är det också en väldigt rik och välutvecklad serie som det är otroligt härligt att bara gotta ned sig i under nästan tio timmar. Serien har blivit en riktig fullträff och det känns som den bara kan bli bättre och bättre ju mer den får utvecklas.
Kvoten av blodigt våld och naket fylls snabbt precis som sist, och den ökande närvaron av magi och övernaturliga inslag ser jag som en positiv utveckling.
Uppe i Norr för Robb Stark (Richard Madden) ett smart och segrande krig mot Huset Lannister. Han kallas Kungen i Norden, men till skillnad från alla de andra självutnämna kungarna i Westeros har han - i alla fall inte än så länge - inga ambitioner att bli kung över Westeros utan bara säkra Nordens framtid. Kriget mellan de olika kungarna är säsongens stora tema.
Hans mor Catelyn (Michelle Fairley) är den enda ur sin familj han träffar. Hon fungerar som en medlare, men gör ett stort strategiskt misstag när hon tänker med hjärtat i stället för hjärnan i hopp om att få tillbaka sina två döttrar. Den yngsta dottern Arya (Maisie Williams) är förklädd till pojke på väg mot The Wall, men hon hamnar till slut i det ruinaktiga fästet Harrenhal där hon sedermera blir någon form av assistent till ingen mindre än Huset Lannisters överhuvud Tywin (Charles Dance)! Hon får också en mystisk vän i Jaqen H'ghar (Tom Wlaschiha) som blir totalt avgörande för hennes framtid.
Kvar i King's Landning är äldre systern Sasha (Sophie Turner), bortlovad till den totalt psykopatiska Kung Joffrey Baratheon (Jack Gleeson) - som bara blir allt vidrigare och vidrigare - och hopplöst fast som åsnan mellan hötapparna. Till sist har vi då den paralyserade och rekordunga lorden av Winterfell, Bran (Isaac Hempstead-Wright) och yngsta Starkbarnet Rickon (som än så länge inte har någon funktion alls i serien), som får tampas med Theon Greyjoy (Alfie Allen). Theon fostrades av Starkfamiljen men han nu tappat förståndet alldeles när han försöker bevisa för sin egen familj att han är en av dem - bland annat genom att ta över Winterfell.
Familjens oäkting Jon Snow (Kit Harington) är på sitt eget äventyr på andra sidan The Wall där det faktiskt finns ytterligare en kung, samt både mänskliga och omänskliga faror som drar allt närmare södern.
Som synes är det väldigt splittrat och det tar inte slut där. Tittar man förbi familjen Stark känns det som det mest spännande i serien kretsar kring drakmodern Daenerys Targaryen (Emilia Clarke) som är långt, långt bort från alla andra, men med ambitionen och ta sig tillbaka till Westeros för att återta tronen som är hennes. Daenerys äventyr är en höjdpunkt varje gång vi får ta del av det, men det känns samtidigt som det är väldigt långt kvar tills hon hamnar i stridens hetta.
Där finns i stället seriens stora hjälte, dvärgen Tyrion Lannister (Peter Dinklage), smartare än alla andra och som verkligen kan spela spelet. Nu har han blivit Kungens hand och blir den - trots att han ständigt motarbetas av sin syster Cersei (Lena Headey) - som drar upp strategierna för säsongens stora batalj, men får samtidigt lära sig att otack är världens lön.
De som inte har sett "Game of Thrones" tidigare men som mot förmodan läser denna recension, ser nog bara en massa obegripliga namn och platser. Visst - det är många karaktärer och platser och komplicerade plottar i serien (och då har jag inte ens nämnt några av de nya karaktärerna i säsongen), men så är det också en väldigt rik och välutvecklad serie som det är otroligt härligt att bara gotta ned sig i under nästan tio timmar. Serien har blivit en riktig fullträff och det känns som den bara kan bli bättre och bättre ju mer den får utvecklas.
Kvoten av blodigt våld och naket fylls snabbt precis som sist, och den ökande närvaron av magi och övernaturliga inslag ser jag som en positiv utveckling.
EXTRAMATERIALET
Precis som sist är en säsongsbox av "Game of Thrones" rena julafton för den som vill fördjupa sig i serien och dess mytologi. Det kräver dock sin tid, så därför har jag bara nosat lite på godsakerna. Man kan slå på en "In-episode guide" som pytsar ut information medan man tittar på avsnitten, vilket kan kombineras med kommentarspår om man känner sig extra mottaglig för information. Är man specifikt intresserad av "Kriget mellan de fem kungarna" finns en interaktiv funktion där man kan följa de olika kungarnas strategier tillsammans med bakgrundsinformation och allt möjligt. Vill man i stället gräva djupare i mytologin finns precis som sist animerade snuttar om historiska händelser och folkloren.
Riktigt maffigt.
Utöver detta är det kanske lite snålt på traditionellt extramaterial (om det inte gömmer sig i de "drakägg" som ska finnas bland skivorna), men samtidigt är det som finns fullt tillfredsställande. En halvtimme om slaget vid Blackwater Bay ger faktiskt en helhetsbild över produktionen med scenbyggen, stunts, make-up, specialeffekter och så vidare.
I ett rundabordssamtal pratar seriens skapare tillsammans med några av skådespelarna och det blir ett riktigt bra samtal och ett ganska trevligt inslag som bryter av lite.
Avslutningsvis finns en kortare film om de olika religionerna i serien, som sakligt gås igenom av författaren George R.R. Martin. Påhittig typ.
Riktigt maffigt.
Utöver detta är det kanske lite snålt på traditionellt extramaterial (om det inte gömmer sig i de "drakägg" som ska finnas bland skivorna), men samtidigt är det som finns fullt tillfredsställande. En halvtimme om slaget vid Blackwater Bay ger faktiskt en helhetsbild över produktionen med scenbyggen, stunts, make-up, specialeffekter och så vidare.
I ett rundabordssamtal pratar seriens skapare tillsammans med några av skådespelarna och det blir ett riktigt bra samtal och ett ganska trevligt inslag som bryter av lite.
Avslutningsvis finns en kortare film om de olika religionerna i serien, som sakligt gås igenom av författaren George R.R. Martin. Påhittig typ.
TRE SAKER
1. Det tål att nämnas igen att "A Game of Thrones" var namnet på den första boken i serien, vilken den första säsongen baserades på. Den andra säsongen baseras följaktligen på den andra boken "A Clash of Kings". Nästa säsong kommer enligt uppgift avhandla hälften av den tredje boken "A Storm of Swords", vilket i slutändan innebär att det blir fler säsonger än antalet böcker i serien.
2. Jag blandar engelska och svenska när jag nämner platser och titlar i serien. Jag tycker att engelska är att föredra, men ibland känns det bättre att använda de svenska översättningarna.
3. George R.R. Martin som skrivit bokserien har skrivit manus till ett av avsnitten. Han har tv-vana sedan tidigare då han bland annat har en handfull avsnitt av 90-talsklassikern "Skönheten och odjuret" på meritlistan.
2. Jag blandar engelska och svenska när jag nämner platser och titlar i serien. Jag tycker att engelska är att föredra, men ibland känns det bättre att använda de svenska översättningarna.
3. George R.R. Martin som skrivit bokserien har skrivit manus till ett av avsnitten. Han har tv-vana sedan tidigare då han bland annat har en handfull avsnitt av 90-talsklassikern "Skönheten och odjuret" på meritlistan.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Peter Dinklage (13)
Peter Dinklage (13)
