Gripande men inte tillräckligt bra
FILMENAlla människor bär på en historia, i alla fall tycker Steve Lopez (Robert Downey Jr.) det. Som populär kolumnist för LA Times letar han alltid efter de verkliga personerna, de som har något att berätta. En dag korsas hans väg med Nathaniel Ayers (Jamie Foxx) en utliggare som slagit sig ned vid Beethovenstatyn i Los Angeles. Skillnaden mot alla andra uteliggare är att Nathaniel spelar på en fjol. Det finns bara två strängar på den men det låter ändå vackert.
När Steve pratar med honom svarar han bara osammanhängande, men han säger att han gått på den välkända musikskolan Juilliard. Steve kollar upp det hela, men får till svar att ingen med namnet Nathaniel Ayers gått ut där, men han gick där utan att fullfölja utbildningen. Steve rotar mer och kommer över en story om en talangfull cellist som blev uteliggare när hans huvud inte orkade med ett normalt liv.
Sakta dras Steve in i Nathaniels liv. Hans kolumn får en gammal dam att skicka en cello och Steve försöker göra Nathaniels liv drägligare, inte helt utan problem och förhinder. Snart står det klart att Nathaniel är mer beroende av Steve än vad Steve egentligen vill, samtidigt som han inte kan lämna denna speciella person åt sitt öde.
Storyn om solisten Nathaniel Ayers är givetvis sann. Både han och Steve Lopez finns på riktigt och deras gemensamma historia ligger till grund för den här filmen, som i sin tur är baserad på Steve Lopez bok med samma namn.
Jag skulle vilja tycka mer om "Solisten" än vad jag faktiskt gör, får å ena sidan är det en välspelad och gripande historia, men å andra sidan griper den inte riktigt tag i mig så mycket som jag hade önskat. Det är en märklig vänskap som blommar upp och filmen ger också en obehaglig insyn i Los Angeles hemlösa. Problemet är att märkliga vänskaper och insyner i samhällets baksidor har gjorts tidigare på film och i många fall betydligt bättre.
Det känns som det saknas något i filmen, och det verkar även som filmskaparna tyckte det då på ett lite trevande sätt försöker ge Steve Lopez något sorts mellankoliskt privatliv där han är frånskild och kanske lite av en ensamvarg. Den här biten är helt påhittad eftersom den verklige Steve Lopez är lyckligt gift och det funkar inte riktigt här. Dessutom finns två urinrelaterade sekvenser som på sitt sätt är väldigt komiska, men de passar inte riktigt in. Det är möjligt att dessa är plockade ur Steves kolumner, men de gör inget till filmen förutom att förvirra den ytterligare.
Det är dock ett bra drama och både Robert Downey Jr. och Jamie Foxx storspelar, vilket de nästan alltid gör, men jag kan inte komma ifrån att det verkligen känns som någonting saknas i helheten.
När Steve pratar med honom svarar han bara osammanhängande, men han säger att han gått på den välkända musikskolan Juilliard. Steve kollar upp det hela, men får till svar att ingen med namnet Nathaniel Ayers gått ut där, men han gick där utan att fullfölja utbildningen. Steve rotar mer och kommer över en story om en talangfull cellist som blev uteliggare när hans huvud inte orkade med ett normalt liv.
Sakta dras Steve in i Nathaniels liv. Hans kolumn får en gammal dam att skicka en cello och Steve försöker göra Nathaniels liv drägligare, inte helt utan problem och förhinder. Snart står det klart att Nathaniel är mer beroende av Steve än vad Steve egentligen vill, samtidigt som han inte kan lämna denna speciella person åt sitt öde.
Storyn om solisten Nathaniel Ayers är givetvis sann. Både han och Steve Lopez finns på riktigt och deras gemensamma historia ligger till grund för den här filmen, som i sin tur är baserad på Steve Lopez bok med samma namn.
Jag skulle vilja tycka mer om "Solisten" än vad jag faktiskt gör, får å ena sidan är det en välspelad och gripande historia, men å andra sidan griper den inte riktigt tag i mig så mycket som jag hade önskat. Det är en märklig vänskap som blommar upp och filmen ger också en obehaglig insyn i Los Angeles hemlösa. Problemet är att märkliga vänskaper och insyner i samhällets baksidor har gjorts tidigare på film och i många fall betydligt bättre.
Det känns som det saknas något i filmen, och det verkar även som filmskaparna tyckte det då på ett lite trevande sätt försöker ge Steve Lopez något sorts mellankoliskt privatliv där han är frånskild och kanske lite av en ensamvarg. Den här biten är helt påhittad eftersom den verklige Steve Lopez är lyckligt gift och det funkar inte riktigt här. Dessutom finns två urinrelaterade sekvenser som på sitt sätt är väldigt komiska, men de passar inte riktigt in. Det är möjligt att dessa är plockade ur Steves kolumner, men de gör inget till filmen förutom att förvirra den ytterligare.
Det är dock ett bra drama och både Robert Downey Jr. och Jamie Foxx storspelar, vilket de nästan alltid gör, men jag kan inte komma ifrån att det verkligen känns som någonting saknas i helheten.
EXTRAMATERIALET
Bland extramaterialet finns ett kommentarspår och en handfull borttagna scener, men det som intresserar mig mest är de två dokumentärerna. Den första är en rätt normal making of, som dock är lite mer intressant än vanligt med tanke på att allting bygger på verkliga händelser. Givetvis finns Steve Lopez och Nathaniel Ayers med i dokumentären.
Den andra, betydligt kortare dokumentären, består egentligen mest av att en av producenterna pratar om musikskolan Juilliard och berättar en rörande anekdot om när den erkända cellisten Yo-Yo Ma - som gick på skolan samtidigt som Nathaniel, bjuder in honom backstage efter en konsert. Synd att den sekvensen inte fanns filmad.
Den andra, betydligt kortare dokumentären, består egentligen mest av att en av producenterna pratar om musikskolan Juilliard och berättar en rörande anekdot om när den erkända cellisten Yo-Yo Ma - som gick på skolan samtidigt som Nathaniel, bjuder in honom backstage efter en konsert. Synd att den sekvensen inte fanns filmad.
TRE SAKER
1. På YouTube finns många klipp med de verkliga personerna, som det här, där Beethovens födelsedags firas.
2. Ju fler verkliga klipp på Nathaniel jag ser ju mer undrar jag om de inte tagit i lite i gestaltningen i filmen. Den verkliga personen verkar betydligt mer skärpt än den som skildras i filmen, men å andra sidan kan han ju blivit bättre sen den period som filmats.
3. Under hela filmen tänker jag på "Vänner för livet", som i mitt tycke är en bättre skildring av en märklig vänskap.
2. Ju fler verkliga klipp på Nathaniel jag ser ju mer undrar jag om de inte tagit i lite i gestaltningen i filmen. Den verkliga personen verkar betydligt mer skärpt än den som skildras i filmen, men å andra sidan kan han ju blivit bättre sen den period som filmats.
3. Under hela filmen tänker jag på "Vänner för livet", som i mitt tycke är en bättre skildring av en märklig vänskap.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Jamie Foxx (16)
Jamie Foxx (16)
