Vackert, sorgligt och inspirerande

FILMEN

Jag vill inte påstå att "Seven Pounds" har en twist, men det är en sådan där film där alla bitar kommer på plats först i finalen och under historiens gång är man helt ovetande om tyngden i karaktärernas motiv - speciellt i huvudpersonens fall - tills man kommer fram till slutet där det blir rena ketchupeffekteten.

Det är ett tilltalande upplägg som omväxling, men samtidigt gör det mitt jobb som recensent väldigt komplicerat, då jag vill att alla som läser den här recensionen och sedan väljer att se filmen ska få samma sorts upplevelse som jag fick när jag såg den. Därför får ni ha överseende med att mitt referat av handlingen är något begränsat.

Men det här är utgångsläget: Will Smith spelar Ben Thomas, en man oerhört tyngd av sorg och skuld. Någonting har hänt honom som fått honom att omvärdera allting i livet. En kombinerad uppgivenhet med ett behov av att ge någonting tillbaka, närmare bestämt sju goda gärningar. Smith gör ett starkt porträtt som fortsätter att etablera honom som en av de nu riktigt stora skådespelarna som klarar av allting; komedi, action och skapligt tungt drama med samma finess och trovärdighet.

Ben kartlägger ett antal människor som på något sätt är i behov av hjälp. En kvinna som dras med en misshandlade pojkvän, en blind man och en kvinna med hjärtproblem till exempel. Den sistnämnda spelas av Rosario Dawson och får större roll i dramat än vad Ben tänkt. Flashbackscener berättar om en annan kvinna som inte längre finns kvar, någon som verkar ha stor roll i Bens situation, men vad för sorts roll spelar Dawsons karaktär i helheten nu?

Nu har jag inte berättat speciellt mycket om handlingen, men jag kan nog inte säga mer. Resten får ni se själva för "Seven Pounds" är en mycket sevärd historia. Ett drama som både är vackert och sorgligt på samma gång, ett som lämnar utrymme för eftertanke och även inspiration.

Rosario Dawson såg jag först i filmen "Kids" där hon var i yngre tonåren men redan då såg jag hennes kvaliteter och efter att ha följt hennes karriär genom rätt många olika typer av roller så känns rollen i "Seven Pounds" som mer eller mindre specialskriven för henne. Hon kommer definitivt få fler tyngre roller efter detta och egentligen är det bara en tidsfråga innan hon kammar hem en Oscarsnominering åtminstone.

Men det är Smith, så klart, som drar det stora lasset. Det är lite läskigt när man blickar tillbaka och faktiskt inser att det är självaste "Fresh Prince" som utvecklats till den man som har en så imponerande bredd på sitt skådespel, och "Seven Pounds" är som ni förstår inget undantag från Smiths tämligen höga standard.


EXTRAMATERIALET

De bortklippta scenerna är så korta att de i princip är över när man tryckt på play-knappen. Inte så mycket att orda om med andra ord. Däremot är de fyra minidokumentärerna desto längre och mer givande. Den första heter "Seven views on Seven Pounds" och ger lite olika inblickar på filmen. Mest intressant är det som manusförfattaren Grant Nieporte - som faktiskt långfilmsdebuterar med "Seven Pounds" efter en bakgrund med några få avsnitt till bland annat "Sabrina tonårshäxan" - berättar om inspirationen till själva historien.

I nästa lilla dokumentär går man igenom några av skådespelarna enligt en tämligen vanlig mall. Här är det roligaste att höra Michael Ealy (som spelar Will Smiths bror i filmen) när han berättar om hur han skulle egga upp sig inför en scen genom att luftboxas lite för att direkt se att Smith gjorde exakt likadant.

De två avslutande dokumentärerna är lite fördjupande kunskap om dels en speciell sorts manet som är med i filmen och om gamla tryckmaskiner som också har viss betydelse i storyn.

Det finns även ett kommentarspår med den Rom-bördiga regissören Gabriele Muccino som jag efter dokumentärerna hoppar över. Han pratar nämligen riktigt svårlyssnad Super Mario-engelska.


TRE SAKER

1. Merparten av teamet som gjort "Seven Pounds", till exempel Will Smith och regissören Gabriele Muccino, gjorde även "Jakten på lycka".

2. Will Smith i all ära, men omslaget måste väl ändå ses som ganska trist och fantasilöst. Ett mer abstrakt omslag, till exempel föreställande maneten som är med i filmen, hade varit mycket mer spännande.

3. Apropå omslaget - förpackningen är någon sorts "eco box" i mjukare plast och stora utstansade hål (ett recyclemärke på framsidan och något annat på baksidan). Även om jag applåderar miljötänkandet så är resultatet enbart att fodralet känns trasigt när man tar på det i ihopfällt utförande.


ANDERS JAKOBSON (2009-07-08)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

20 senaste recensionerna i kategorin drama
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Drama
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2009
Bolag: Sony
Ljud: Dolby digital 5.1
Bild: Anamorfisk widescreen 2.40:1
Extramaterial:
Borttagna scener, Minidokumentärer, Kommentarspår med regissören
Fler recensioner i med skådespelarna i filmen:
Köp filmen hos:
Delning:

NIO TIPS FRÅN DECEMBER
12 SENASTE
SCI-FI-FILMERNA