Icke trovärdig norsk-svensk röra
FILMENEn norsk miniserie om svenskt midsommarfirande, med jordgubbstårta och allmänt frossande i naturskön miljö och en sol som stannar upp extra länge - kan det bli annat än megamys? Ja, det kan det. Serien har blivit en topplistesuccé hos Netflix men tyvärr är det ingen garant för kvalitet.
Den femdelade serien, som tar ungefär 2,5 timmar att se, är lite besläktad med succéfilmen "Tomten är far till alla barnen". Det handlar om högtidsfirande med släkt och vänner där obekväma hemligheter bubblar upp och olika relationer vävs ihop. En stor skillnad är att "Midsommarnatt" inte är en komedi. I alla fall hoppas jag att den inte tror sig vara det. Även om det finns några roliga sekvenser så är det verkligen inte en komedi.
Det är Carina (Pernilla August) och Johannes (Dennis Storhøi) som bjudit in sina gemensamma döttrar och Johannes dotter från ett tidigare äktenskap, diverse släkt och vänner samt Carinas bror Håkan (Christopher Wollter) och hans 30 år yngre flickvän Sara (Fanny Klefelt) till det stora huset för att fira svensk midsommar, enligt Carinas önskan. Det finns en baktanke med träffen, vilket förklaras genom några tillbakablickar, och det är att paret ska berätta att de ska skiljas. Det är Carinas beslut och därför tycker Johannes att det är hon som får "dra av plåstret" och berätta. Det hinner gå ganska långt av festen och kvällen innan hemligheten kommer fram, och tiden dit är rena tortyren för Johannes som precis som tittaren tycker att tajmingen för denna familjebomb är otroligt illa.
Det är nämligen så att deras äldsta dotter Hanne (Amalia Holm) ska gifta sig med sin Darius (Peiman Azizpour) inom kort och han och hans familj är också på plats. Det finns dock en hemlighet mellan Hanne och Darius som bubblar fram, efter att först ha berättats i återblickar. Stämningen blir extra krispig när Carina även bjudit in sin kompis med son, där sonen är Hannes ex.
Man kan se mönstret här. Det här är en historia med alldeles för många lämpliga detaljer för att det ska vara trovärdigt. Det är för många karaktärer som har otroligt kopplingar till varandra bara för att väven ska bli komplicerad och ganska snabbt in i serien tappar jag sugen - inte minst för alla återblickar som ska förklara det ena och det andra. Det som kunde ha räddat historien är om hälften av alla småknutar hade uteslutits och det hade blivit en film i hyfsad längd i stället för en serie. Nu blir det bara en röra för sakens skull där det till och med är svårt att sympatisera med någon karaktär.
Den femdelade serien, som tar ungefär 2,5 timmar att se, är lite besläktad med succéfilmen "Tomten är far till alla barnen". Det handlar om högtidsfirande med släkt och vänner där obekväma hemligheter bubblar upp och olika relationer vävs ihop. En stor skillnad är att "Midsommarnatt" inte är en komedi. I alla fall hoppas jag att den inte tror sig vara det. Även om det finns några roliga sekvenser så är det verkligen inte en komedi.
Det är Carina (Pernilla August) och Johannes (Dennis Storhøi) som bjudit in sina gemensamma döttrar och Johannes dotter från ett tidigare äktenskap, diverse släkt och vänner samt Carinas bror Håkan (Christopher Wollter) och hans 30 år yngre flickvän Sara (Fanny Klefelt) till det stora huset för att fira svensk midsommar, enligt Carinas önskan. Det finns en baktanke med träffen, vilket förklaras genom några tillbakablickar, och det är att paret ska berätta att de ska skiljas. Det är Carinas beslut och därför tycker Johannes att det är hon som får "dra av plåstret" och berätta. Det hinner gå ganska långt av festen och kvällen innan hemligheten kommer fram, och tiden dit är rena tortyren för Johannes som precis som tittaren tycker att tajmingen för denna familjebomb är otroligt illa.
Det är nämligen så att deras äldsta dotter Hanne (Amalia Holm) ska gifta sig med sin Darius (Peiman Azizpour) inom kort och han och hans familj är också på plats. Det finns dock en hemlighet mellan Hanne och Darius som bubblar fram, efter att först ha berättats i återblickar. Stämningen blir extra krispig när Carina även bjudit in sin kompis med son, där sonen är Hannes ex.
Man kan se mönstret här. Det här är en historia med alldeles för många lämpliga detaljer för att det ska vara trovärdigt. Det är för många karaktärer som har otroligt kopplingar till varandra bara för att väven ska bli komplicerad och ganska snabbt in i serien tappar jag sugen - inte minst för alla återblickar som ska förklara det ena och det andra. Det som kunde ha räddat historien är om hälften av alla småknutar hade uteslutits och det hade blivit en film i hyfsad längd i stället för en serie. Nu blir det bara en röra för sakens skull där det till och med är svårt att sympatisera med någon karaktär.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Saker kvinnor inte gör i verkligheten: Tar ett gravidtetstest i smyg och slänger det positiva testet i badrummets soptunna där vem som helst kan se det bara genom att lyfta på locket...
2. Jag tänker att Dennis Storhøi är någon sorts norsk motsvarighet till Rolf Lassgård. Det kan bero på att Pernilla August ofta spelar mot Lassgård men han känns lite som samma sorts skådespelare. Storhøi har tidigare kunnat ses i "Troll", "Munch" och "Julstormen" och han är även Bamses röst i de norska dubbningarna av de animerade filmerna.
3. Serien är regisserad av Per-Olav Sørensen som tidigare gjort bland annat "Julstormen", "The Playlist" och "Störst av allt", samtliga för Netflix.
2. Jag tänker att Dennis Storhøi är någon sorts norsk motsvarighet till Rolf Lassgård. Det kan bero på att Pernilla August ofta spelar mot Lassgård men han känns lite som samma sorts skådespelare. Storhøi har tidigare kunnat ses i "Troll", "Munch" och "Julstormen" och han är även Bamses röst i de norska dubbningarna av de animerade filmerna.
3. Serien är regisserad av Per-Olav Sørensen som tidigare gjort bland annat "Julstormen", "The Playlist" och "Störst av allt", samtliga för Netflix.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
