Lite ensidig i förhållande till alternativet
FILMENTre år har gått sedan Peter Jackson gav oss The Beatles-fans en "extra allt"-macka av finaste kvalitet - den tredelade och åtta timmar långa "The Beatles: Get Back" där "han" omsorgsfullt restaurerat och förfinat 60 timmar råmaterial från inspelningarna av "Let it be" från studiosessioner och takkonserten 1969. En unik insyn i The Beatles process som naket och rått även tog med stunderna som skavde. De irriterade diskussionerna, bandmedlemsavhoppen och återföreningarna.
Allt detta fångades av regissören Michael Lindsay-Hogg som kokade ned sina 60 timmar råmaterial till en behändig 90-minutare som jag inte tidigare sett i sin helhet. Innan "Get Back" hade jag förstås sett snuttar här och då, allra mest sannolikt i den utmärka "Anthology"-dokumentärserien. Med andra ord ser jag "Let it be" efter holmgången "Get Back" och blir lite förbluffad över vilken tillrättalagd och lite lätt ospännande bild av The Beatles Lindsay-Hogg visar upp, i all fall med Jacksons skildring i bakhuvudet. Den korta sammanfattningen av "Let it be" blir: The Beatles repar och testar idéer i filmstudion Twickenham, de fortsätter i studion i Apple Records kontor och de spelar live på taket till samma byggnad. Det enda skav som är med är en diskussion mellan Paul McCartney och George Harrison där den förra har synpunkter på vad den senare spelar.
"Let it be" framstår som alternativet till den som inte vill se åtta timmar och som nöjer sig med en relativt ensidig bild in i processen och vad det blev av arbetet (typ). Det stora grejen med just denna utgåva är att den givetvis genomgått samma digitala tillputsning som "Get Back" fick och därmed ser bättre ut än någonsin tidigare - vilket är kul men inte riktigt får samma jätteeffekt som det kunde ha fått om inte "Get Back" hade funnits.
Jag ser hellre om "Get Back" om jag ska vara helt ärlig.
Allt detta fångades av regissören Michael Lindsay-Hogg som kokade ned sina 60 timmar råmaterial till en behändig 90-minutare som jag inte tidigare sett i sin helhet. Innan "Get Back" hade jag förstås sett snuttar här och då, allra mest sannolikt i den utmärka "Anthology"-dokumentärserien. Med andra ord ser jag "Let it be" efter holmgången "Get Back" och blir lite förbluffad över vilken tillrättalagd och lite lätt ospännande bild av The Beatles Lindsay-Hogg visar upp, i all fall med Jacksons skildring i bakhuvudet. Den korta sammanfattningen av "Let it be" blir: The Beatles repar och testar idéer i filmstudion Twickenham, de fortsätter i studion i Apple Records kontor och de spelar live på taket till samma byggnad. Det enda skav som är med är en diskussion mellan Paul McCartney och George Harrison där den förra har synpunkter på vad den senare spelar.
"Let it be" framstår som alternativet till den som inte vill se åtta timmar och som nöjer sig med en relativt ensidig bild in i processen och vad det blev av arbetet (typ). Det stora grejen med just denna utgåva är att den givetvis genomgått samma digitala tillputsning som "Get Back" fick och därmed ser bättre ut än någonsin tidigare - vilket är kul men inte riktigt får samma jätteeffekt som det kunde ha fått om inte "Get Back" hade funnits.
Jag ser hellre om "Get Back" om jag ska vara helt ärlig.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Jag var på väg att lägga detta under extramaterial, men det finns ju faktiskt en liten bonus i denna version av filmen och det är ett litet nyinspelat intro med en konversation mellan Peter Jackson och originalregissören Michael Lindsay-Hogg som dock är lite märkligt. Det känns som de pratar förbi varandra. Det kan vara klippt på ett underligt sätt, men det som att de inte svarar på varandras frågor eller tankar. Mycket skumt.
2. Det var ursprungligen tänkt att filmen skulle bli en tv-special men då produktionen blev väldigt kostsam var The Beatles tvungna att släppa den som biofilm för att kunna få igen en del av pengarna.
3. Filmen vann en Oscar i kategorin Best Music, Original Song Score för låten "Let it be". Kategorin verkar bara ha funnits det året bredvid de åter kommande Original Song och Original Score.
2. Det var ursprungligen tänkt att filmen skulle bli en tv-special men då produktionen blev väldigt kostsam var The Beatles tvungna att släppa den som biofilm för att kunna få igen en del av pengarna.
3. Filmen vann en Oscar i kategorin Best Music, Original Song Score för låten "Let it be". Kategorin verkar bara ha funnits det året bredvid de åter kommande Original Song och Original Score.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
