Klichéer från Rocky och Rambo
FILMEN"Darkland", eller "Undervärlden" som den heter i sitt original är som titeln kanske avslöjar en väldigt mörk historia om hämnd, skuldkänslor och rötter. Vad titeln inte skvallrar om är att det också är en ganska fånig film, men vi kommer till det.
Said (Dar Salim) är en framgångsrik kirurg på ett toppsjukhus i Danmark. Han bor i en flott lägenhet med sin gravida fru och dricker dyra viner med sina vänner. Hans bror befinner sig på ett helt annat samhällsplan. I en snyggt filmad scen får vi följa brodern under ett bankrån som går snett. Brodern tappar pengarna och på kvällen söker han Saids hjälp som dock avvisar honom. Morgonen efter hittas brodern brutalt misshandlad och han avlider på sjukhuset. Said börjar nysta i broderns förehavanden för att hitta den skyldige men blir ganska snabbt varse om hur tufft livet på gatan kan vara. Men så här långt är det intressant, för att inte säga spännande. Man bygger upp vad jag förväntar mig ska bli en mörk psykologisk resa genom ett sinne uppfyllt av hämnd och skuld. Så långt allt väl.
Efter ganska precis trekvart tar dock filmen en betydligt fånigare vändning. Efter att ha blivit ordentligt spöad av ett gäng förstår Said att han inte räcker till. Så då plockar filmskaparna från hinken med klichéer och låter Said leta upp sina gamla ungdomspolare för att få hjälp att träna upp sin fysiska status. Det blir ett antal "Rocky"-inspirerade klipp där Said drillas att slå hårdare, snabbare, smartare. När han är redo att ge sig ut på gatorna igen i jakten på svar får man, som pricken över i, se honom applicera någon slags kamouflagemålning i ansiktet. Jag checkar i även "Rambo – First Blood" på listan över fåniga paralleller.
Det som började så bra har alltså på bara trekvart förvandlats till en knippe våldsamma fånerier. Said ger sig efter de kriminella personer han tror ligger bakom broderns död och de i sin tur slår tillbaka mot alla han känner. Det blir ett krig som sakta eskalerar och i hjärtat av det finns hela tiden rejält tilltagna våldsamheter. Det hela kulminerar förstås i en slutfajt med killen som dödat hans bror och här har man kopierat upplägget från slutfajten i "Rocky IV". Ni minns va? Rocky tar stryk tills Drago inte orkar banka på honom längre och då kan Rocky banka ned honom till triumferande musik. Precis så går det till här också. Det är fånigt och nästan så att jag sträcker mig efter skämskudden. Det här är inget vidare, men det är åtminstone lite imponerande kameraarbete i några scener.
Said (Dar Salim) är en framgångsrik kirurg på ett toppsjukhus i Danmark. Han bor i en flott lägenhet med sin gravida fru och dricker dyra viner med sina vänner. Hans bror befinner sig på ett helt annat samhällsplan. I en snyggt filmad scen får vi följa brodern under ett bankrån som går snett. Brodern tappar pengarna och på kvällen söker han Saids hjälp som dock avvisar honom. Morgonen efter hittas brodern brutalt misshandlad och han avlider på sjukhuset. Said börjar nysta i broderns förehavanden för att hitta den skyldige men blir ganska snabbt varse om hur tufft livet på gatan kan vara. Men så här långt är det intressant, för att inte säga spännande. Man bygger upp vad jag förväntar mig ska bli en mörk psykologisk resa genom ett sinne uppfyllt av hämnd och skuld. Så långt allt väl.
Efter ganska precis trekvart tar dock filmen en betydligt fånigare vändning. Efter att ha blivit ordentligt spöad av ett gäng förstår Said att han inte räcker till. Så då plockar filmskaparna från hinken med klichéer och låter Said leta upp sina gamla ungdomspolare för att få hjälp att träna upp sin fysiska status. Det blir ett antal "Rocky"-inspirerade klipp där Said drillas att slå hårdare, snabbare, smartare. När han är redo att ge sig ut på gatorna igen i jakten på svar får man, som pricken över i, se honom applicera någon slags kamouflagemålning i ansiktet. Jag checkar i även "Rambo – First Blood" på listan över fåniga paralleller.
Det som började så bra har alltså på bara trekvart förvandlats till en knippe våldsamma fånerier. Said ger sig efter de kriminella personer han tror ligger bakom broderns död och de i sin tur slår tillbaka mot alla han känner. Det blir ett krig som sakta eskalerar och i hjärtat av det finns hela tiden rejält tilltagna våldsamheter. Det hela kulminerar förstås i en slutfajt med killen som dödat hans bror och här har man kopierat upplägget från slutfajten i "Rocky IV". Ni minns va? Rocky tar stryk tills Drago inte orkar banka på honom längre och då kan Rocky banka ned honom till triumferande musik. Precis så går det till här också. Det är fånigt och nästan så att jag sträcker mig efter skämskudden. Det här är inget vidare, men det är åtminstone lite imponerande kameraarbete i några scener.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Dar Salim tog kickboxing-lektioner från det danska landslagets tränare. Det ser vi dock väldigt lite av i filmen då han mest svingar sina armar.
2. Regissören Fenar Ahmad var själv med och skrev manuset. Han har uppgett att han inspirerades av en verklig händelse där hans lillebror hamnade i trubbel.
3. Det här är verkligen ingen ny "Pusher".
2. Regissören Fenar Ahmad var själv med och skrev manuset. Han har uppgett att han inspirerades av en verklig händelse där hans lillebror hamnade i trubbel.
3. Det här är verkligen ingen ny "Pusher".
THOMAS HELSING (2017-11-07)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
