Ambitiöst bland slagfält och kloster
FILMEN"Arn"-serien ("Arn - Tempelriddaren" och "Arn - Riket vid vägens slut") är Sveriges mest ambitiösa filmprojekt någonsin där en mängd olika samarbetspartners ifrån hela Norden gått tillsammans med en budget på 210 miljoner kronor för att föra över Jan Guillous tre böcker om Arn Magnusson till två filmer.
Likt Guillous böcker om Carl Hamilton är "Arn"-böckerna populära bland det svenska folket så det kommer inte som någon direkt överraskning att man saftat på och försökt göra storslagna filmer inspirerade av Hollywoods senare historiska produktioner. Jag har inte läst böckerna och går alltså in i Arns värld helt ovetande om vad jag har framför mig.
Vi befinner oss i den tid (mitten av 1100-talet) då Sverige ännu inte blivit Sverige. "Landet" har ett antal kungar som regerar över sina egna små riken. Arn föds i Västra Götaland där olika ätter drabbar samman och dräper varandra för att ta över kungakronan. Arn tillhör Folkungaätten som leds av hans far Magnus Folkesson (Mikael Nykvist) och hans bror Birger Brosa (Stellan Skarsgård). De är trogna den regerande kungen Erik. Denna dräps kallblodigt av Karl Sverkersson av Sverkersätten (Svante Martin) och dennes underhuggare Emund Ulvbane (Thomas W. Gabrielsson).
Birger Brosa för kung Eriks son Knut, jämngammal med Arn, till Norge där han ska hållas gömd för att en dag kunna ta tillbaka kungakronan från Sverkersätten. Arn ska även han snart lämna Västra Götaland efter ett löfte till gud. Arn ramlar nämligen ned från ett högt torn och blir medvetslös varpå Magnus och mamma Sigrid (Mirja Turestedt) lovar bort honom till gud om han bara vaknar upp. Givetvis händer detta och Sigrid tar Arn till Varnhems kloster där hon överlämnar honom till munkarna för utbildning och träning.
Det visar sig att Arn har stridstalanger och den före detta tempelriddaren Broder Guilbert (Vincent Perez) börjar träna honom till att bli guds krigare, medan Fader Henri (Simon Callow) ser till han lär sig språk och att läsa och skriva.
Ett tiotal år senare är Arn (nu spelad av Joakim Nätterqvist) fullärd och skickas tillbaka. Han ansluter till familjen och blir förälskad i Cecilia av Pålsätten (Sofia Helin) och inleder ett hemligt förhållande med henne, trots att han blivit förförd av hennes syster Katarina (Lina Englund).
När Folkungaätten blir utmanad av Sverkersätten får Arn visa upp sina stridskonster genom att lemläsa Emund Ulvbane. Strax därefter dyker Knut (Gustav Skarsgård) upp redo att ta tillbaka kungakronan och tillsammans med Arn genomför de en kupp vid slottet på Visingsö där de dräper Sverker men misslyckas ta över slottet. Knut blir kung men utan någon riktig makt.
Samtidigt avslöjar Katarina att Cecilia bär Arns utomäktenskapliga barn och att han haft "köttsligt umgänge" med henne för Moder Rikissa (Bibi Andersson) på Gudhems kloster, vilket hon tar vidare till Biskop Bengt (Sven-Bertil Taube) som dömmer paret för tukt och tvingar dem till varsitt kloster för botgöring i 20 års tid. Arn skickas återigen till Varnhem och Cecilia hamnar i Gudshem där hon förnedras duktigt av den stränga Moder Rikissa.
Arn blir inte långvarig på Varnhem utan skickas till Det Heliga Landet - Jerusalem - för att bli tempelriddare och skydda landet från muslimernas angrepp. Där etablerar han sig som Arn de Gothia, eller "Al Ghouti" för muslimerna, en mäktig krigare. Arn lyckas rädda den fruktade muslimska krigaren Yusuf ibn Ayyub Salah al-Din (Milind Soman) ur ett anfall och de båda har ett respektfullt samtal, men de kan inte komma ifrån att de trots allt är varandras värsta fiende i en kamp om Jerusalem.
Det märks att det är två böcker som komprimerats till en film för det händer som synes rätt mycket i den här filmen, men jag tror att anledningen till detta - och nu spekulerar jag vilt - är att det inte blir så mycket action förrän Arn blir tempelriddare och hamnar i Jerusalem. Och det är lite det som ligger filmen i fatet. Jag vet att många miljoner lagts på budgeten men resultatet känns inte "dyrt" nog. Scenerna i Jerusalem (egentligen inspelade i Marocko) är mycket snygga och striderna är klart godkända (men knappast någon "Sagan om ringen"- eller "300"-klass). Scenerna i Sverige känns dock väldigt billiga och egentligen bara något snäpp bättre än "Ronja rövardotter". Plus att jag inte kan låta bli att gång efter annan tänka på den hemska trailern till fiaskot "Tre solar" och Mikael Persbrants risiga frisyr.
I inledningen av filmen plågas vi av barnskådespelare som absolut inte håller måttet, men i övrigt är skådespeleriet bra. Joakim Nätterqvist sköter sig bra och svenska trotjänare som Bibi Andersson och Sven-Bertil Taube bär på så mycket rutin att de bara behöver visa sig för att det ska bli njutbart. Det är även kul att se utländska skådespelare i en svensk produktion, som Simon Callow och den smått magiska Milind Soman - vilken blick han har!
Det tar alltså ett tag innan jag blir kompis med "Arn - Tempelriddaren", och trots att jag är lite kritisk så tycker jag ändå att det är kul med ett så pass ambitiöst projekt och filmen har med all rätt blivit populär bland det svenska folket. Jag önskar att jag kunde se den med helt svenska ögon och inte jämföra med betydligt dyrare Hollywood-produktioner, men det är samtidigt lite svårt. Men hur jag än vrider och vänder på det är "Arn - Tempelriddaren" klart godkänd matinéunderhållning.
Likt Guillous böcker om Carl Hamilton är "Arn"-böckerna populära bland det svenska folket så det kommer inte som någon direkt överraskning att man saftat på och försökt göra storslagna filmer inspirerade av Hollywoods senare historiska produktioner. Jag har inte läst böckerna och går alltså in i Arns värld helt ovetande om vad jag har framför mig.
Vi befinner oss i den tid (mitten av 1100-talet) då Sverige ännu inte blivit Sverige. "Landet" har ett antal kungar som regerar över sina egna små riken. Arn föds i Västra Götaland där olika ätter drabbar samman och dräper varandra för att ta över kungakronan. Arn tillhör Folkungaätten som leds av hans far Magnus Folkesson (Mikael Nykvist) och hans bror Birger Brosa (Stellan Skarsgård). De är trogna den regerande kungen Erik. Denna dräps kallblodigt av Karl Sverkersson av Sverkersätten (Svante Martin) och dennes underhuggare Emund Ulvbane (Thomas W. Gabrielsson).
Birger Brosa för kung Eriks son Knut, jämngammal med Arn, till Norge där han ska hållas gömd för att en dag kunna ta tillbaka kungakronan från Sverkersätten. Arn ska även han snart lämna Västra Götaland efter ett löfte till gud. Arn ramlar nämligen ned från ett högt torn och blir medvetslös varpå Magnus och mamma Sigrid (Mirja Turestedt) lovar bort honom till gud om han bara vaknar upp. Givetvis händer detta och Sigrid tar Arn till Varnhems kloster där hon överlämnar honom till munkarna för utbildning och träning.
Det visar sig att Arn har stridstalanger och den före detta tempelriddaren Broder Guilbert (Vincent Perez) börjar träna honom till att bli guds krigare, medan Fader Henri (Simon Callow) ser till han lär sig språk och att läsa och skriva.
Ett tiotal år senare är Arn (nu spelad av Joakim Nätterqvist) fullärd och skickas tillbaka. Han ansluter till familjen och blir förälskad i Cecilia av Pålsätten (Sofia Helin) och inleder ett hemligt förhållande med henne, trots att han blivit förförd av hennes syster Katarina (Lina Englund).
När Folkungaätten blir utmanad av Sverkersätten får Arn visa upp sina stridskonster genom att lemläsa Emund Ulvbane. Strax därefter dyker Knut (Gustav Skarsgård) upp redo att ta tillbaka kungakronan och tillsammans med Arn genomför de en kupp vid slottet på Visingsö där de dräper Sverker men misslyckas ta över slottet. Knut blir kung men utan någon riktig makt.
Samtidigt avslöjar Katarina att Cecilia bär Arns utomäktenskapliga barn och att han haft "köttsligt umgänge" med henne för Moder Rikissa (Bibi Andersson) på Gudhems kloster, vilket hon tar vidare till Biskop Bengt (Sven-Bertil Taube) som dömmer paret för tukt och tvingar dem till varsitt kloster för botgöring i 20 års tid. Arn skickas återigen till Varnhem och Cecilia hamnar i Gudshem där hon förnedras duktigt av den stränga Moder Rikissa.
Arn blir inte långvarig på Varnhem utan skickas till Det Heliga Landet - Jerusalem - för att bli tempelriddare och skydda landet från muslimernas angrepp. Där etablerar han sig som Arn de Gothia, eller "Al Ghouti" för muslimerna, en mäktig krigare. Arn lyckas rädda den fruktade muslimska krigaren Yusuf ibn Ayyub Salah al-Din (Milind Soman) ur ett anfall och de båda har ett respektfullt samtal, men de kan inte komma ifrån att de trots allt är varandras värsta fiende i en kamp om Jerusalem.
Det märks att det är två böcker som komprimerats till en film för det händer som synes rätt mycket i den här filmen, men jag tror att anledningen till detta - och nu spekulerar jag vilt - är att det inte blir så mycket action förrän Arn blir tempelriddare och hamnar i Jerusalem. Och det är lite det som ligger filmen i fatet. Jag vet att många miljoner lagts på budgeten men resultatet känns inte "dyrt" nog. Scenerna i Jerusalem (egentligen inspelade i Marocko) är mycket snygga och striderna är klart godkända (men knappast någon "Sagan om ringen"- eller "300"-klass). Scenerna i Sverige känns dock väldigt billiga och egentligen bara något snäpp bättre än "Ronja rövardotter". Plus att jag inte kan låta bli att gång efter annan tänka på den hemska trailern till fiaskot "Tre solar" och Mikael Persbrants risiga frisyr.
I inledningen av filmen plågas vi av barnskådespelare som absolut inte håller måttet, men i övrigt är skådespeleriet bra. Joakim Nätterqvist sköter sig bra och svenska trotjänare som Bibi Andersson och Sven-Bertil Taube bär på så mycket rutin att de bara behöver visa sig för att det ska bli njutbart. Det är även kul att se utländska skådespelare i en svensk produktion, som Simon Callow och den smått magiska Milind Soman - vilken blick han har!
Det tar alltså ett tag innan jag blir kompis med "Arn - Tempelriddaren", och trots att jag är lite kritisk så tycker jag ändå att det är kul med ett så pass ambitiöst projekt och filmen har med all rätt blivit populär bland det svenska folket. Jag önskar att jag kunde se den med helt svenska ögon och inte jämföra med betydligt dyrare Hollywood-produktioner, men det är samtidigt lite svårt. Men hur jag än vrider och vänder på det är "Arn - Tempelriddaren" klart godkänd matinéunderhållning.
EXTRAMATERIALET
Förvånansvärt nog inte minsta tillstymmelse till extramaterial. Sveriges mest ambitiösa och dyra film och inget extramaterial?
Det måste vara så att de sparar allt till den andra filmens DVD-släpp där jag hoppas att man klämmer in rejält med dokumentärer och annat.
Det måste vara så att de sparar allt till den andra filmens DVD-släpp där jag hoppas att man klämmer in rejält med dokumentärer och annat.
TRE SAKER
1. Jag har som sagt inte läst böckerna "Vägen till Jerusalem" och "Tempelriddaren" som denna första film bygger på, men när jag skummar igenom handlingarna på Wikipedia så noterar jag att manusförfattaren Hans Gunnarsson tagit vissa friheter med storyn. Egentligen inga världsomvälvande förändringar men i mitt tycke har en del rätt avgörande saker förändrats totalt. Jag överlåter dock till de som läst böckerna att avgöra om materialet behandlats väl eller inte.
2. De båda filmerna ska så småningom bli en sex timmar lång miniserie på TV4. Det var i samband med några uteblivna extrascener till tv-serien som SVT hoppade av som finansiär och TV4 klev in i stället. Ni kanske minns att det var en del rabalder om detta i media för ett tag sedan?
3. Jag har letat och letat efter trailern till "Tre solar" och det bästa jag hittat är den ihoptrycka variant som finns tre minuter in i det här klippet från första omgången av "100 höjdare!". Håll till godo!
2. De båda filmerna ska så småningom bli en sex timmar lång miniserie på TV4. Det var i samband med några uteblivna extrascener till tv-serien som SVT hoppade av som finansiär och TV4 klev in i stället. Ni kanske minns att det var en del rabalder om detta i media för ett tag sedan?
3. Jag har letat och letat efter trailern till "Tre solar" och det bästa jag hittat är den ihoptrycka variant som finns tre minuter in i det här klippet från första omgången av "100 höjdare!". Håll till godo!
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Joakim Nätterqvist (3)
Joakim Nätterqvist (3)
