Det sista kriget
FILMENFyra julhelger under fem år har SVT försett oss med den guldklimp som heter "Fröken Frimans krig". Sammanlagt tolv timmar av högklassigt svenskt tv-drama, med både allvar och glädje och en nödvändig historielektion som varje gång haft någon sorts samklang med nutiden. Hösten 2017 dominerades av #metoo, något som många kallat det största som hänt kvinnorörelsen sedan rösträtten. Just det sistnämnda är ju en fråga som berörts i nästan samtliga säsonger (men som vi inte kommer fram till), men Fröken Frimans krig har haft olika inriktningar: Först om kvinnokooperativet Svenska hem som är kärnan i historien. Sedan handlade det om rösträtten och senast tog kvinnorna kamp för de prostituerade. Den här gången handlar det om arbetarkvinnor.
Vi är framme i 1908 och Svenska hem tuffar på. Dagmar Friman (Sissela Kyle) står stadigt i butiken men hennes kära kollega Kinna Boman (Sofia Ledarp) börjar bli rastlös. Kinna har alltid varit mer av en fysisk kraft som vill vara aktiv, medan Dagmar varit mer sansad och eftertänksam. Nu går det inte längre och Kinna lämnar verksamheten för ett mer socialistiskt liv där hon kämpar för arbetarkvinnornas rättigheter. Just några sådana stöter vi ihop med tidigt i den här omgången då Svenska hem besöker en konservfabrik de vill teckna ett kontrakt med. Paranta fru Blanck (Ia Langhammer) styr fabriken stenhårt och har männen vid maskinerna och kvinnorna bland innehållet. Bland arbetarna sticker Margit (Electra Hallman) ut och blir Svenska hems väg in i ett nytt engagemang. När det blir strejk i fabriken stöttar Svenska hem kvinnorna med kuponger och läkarvård, där det sistnämnda får konsekvenser när fall av difteri upptäcks. Inte bra för affärerna med en difterismitta i lokalerna...
De olika kvinnorna i Svenska hem har sina egna historier. Dagmar håller sig mest i affären förstås och när Kinna lämnat kliver Lottie Friman (Frida Hallgren) tillbaka in vilket förstås irriterar hennes man Axel (Gustaf Hammarsten). Lottie engagerar sig i läkarvården vilket innebär att Doktor Recke (Magnus Krepper) dyker upp igen och han påverkar henne på sitt egna sätt.
Emmy (Maria Kulle) lämnade butiken i förra säsongen när hon gifte sig med äggleverantören Alf (Lennart Jähkel), men får anledning att återvända när Alma (Lena T Hansson) hittar kärleken via annons. Hon börjar träffa rikemannen Sievert Lindberg (Johannes Brost, i en av hans sista roller) som charmar allt och alla med sin automobil, men Emmy anar ugglor i mossen. Är Sievert verkligen den han utger sig för att vara eller är han ute efter Almas förmögenhet?
Utanför Svenska hem har vi konkurrenten Frithiof Johannesson (Allan Svensson) och hans listiga fru Rut (Ulla Skoog) som alltid legat i luven med Dagmar och hennes gäng. Det kriget existerar knappt längre och Johannesson har i stället vissa ekonomiska problem som han hoppas lösa med hjälp av sin gamle Onkel Hiram (Björn Gustafson) vars pengar skulle bli ett fint tillskott, speciellt när Johannesson är i skuld till Blancks konservfabrik.
Det är mycket att avhandla under de tre timmarna och i vanlig ordning är det mycket nöjsamt att sjunka in i den här världen och bara njuta. Dock har jag redan från start en lite kantstött inställning till säsongen eftersom jag vet att det är den sista, och det stör upplevelsen lite. Det är givetvis fortfarande bra, men det är det sista kriget och det känns.
Vi är framme i 1908 och Svenska hem tuffar på. Dagmar Friman (Sissela Kyle) står stadigt i butiken men hennes kära kollega Kinna Boman (Sofia Ledarp) börjar bli rastlös. Kinna har alltid varit mer av en fysisk kraft som vill vara aktiv, medan Dagmar varit mer sansad och eftertänksam. Nu går det inte längre och Kinna lämnar verksamheten för ett mer socialistiskt liv där hon kämpar för arbetarkvinnornas rättigheter. Just några sådana stöter vi ihop med tidigt i den här omgången då Svenska hem besöker en konservfabrik de vill teckna ett kontrakt med. Paranta fru Blanck (Ia Langhammer) styr fabriken stenhårt och har männen vid maskinerna och kvinnorna bland innehållet. Bland arbetarna sticker Margit (Electra Hallman) ut och blir Svenska hems väg in i ett nytt engagemang. När det blir strejk i fabriken stöttar Svenska hem kvinnorna med kuponger och läkarvård, där det sistnämnda får konsekvenser när fall av difteri upptäcks. Inte bra för affärerna med en difterismitta i lokalerna...
De olika kvinnorna i Svenska hem har sina egna historier. Dagmar håller sig mest i affären förstås och när Kinna lämnat kliver Lottie Friman (Frida Hallgren) tillbaka in vilket förstås irriterar hennes man Axel (Gustaf Hammarsten). Lottie engagerar sig i läkarvården vilket innebär att Doktor Recke (Magnus Krepper) dyker upp igen och han påverkar henne på sitt egna sätt.
Emmy (Maria Kulle) lämnade butiken i förra säsongen när hon gifte sig med äggleverantören Alf (Lennart Jähkel), men får anledning att återvända när Alma (Lena T Hansson) hittar kärleken via annons. Hon börjar träffa rikemannen Sievert Lindberg (Johannes Brost, i en av hans sista roller) som charmar allt och alla med sin automobil, men Emmy anar ugglor i mossen. Är Sievert verkligen den han utger sig för att vara eller är han ute efter Almas förmögenhet?
Utanför Svenska hem har vi konkurrenten Frithiof Johannesson (Allan Svensson) och hans listiga fru Rut (Ulla Skoog) som alltid legat i luven med Dagmar och hennes gäng. Det kriget existerar knappt längre och Johannesson har i stället vissa ekonomiska problem som han hoppas lösa med hjälp av sin gamle Onkel Hiram (Björn Gustafson) vars pengar skulle bli ett fint tillskott, speciellt när Johannesson är i skuld till Blancks konservfabrik.
Det är mycket att avhandla under de tre timmarna och i vanlig ordning är det mycket nöjsamt att sjunka in i den här världen och bara njuta. Dock har jag redan från start en lite kantstött inställning till säsongen eftersom jag vet att det är den sista, och det stör upplevelsen lite. Det är givetvis fortfarande bra, men det är det sista kriget och det känns.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Även om det här är det sista vi får se så skulle det ju rent teoretiskt gå att ta upp tråden igenom om låt säga tio år och flytta fram handlingen lika många år. Det hände ju spännande saker inom kvinnokampen då.
2. Överlag är det väldigt bra skådespeleri i serien, men Ia Langhammer tenderar att spela över så det nästan blir buskis. Det är tyvärr inte första gången jag ser henne gör en sådan insats och det gör det hela ännu mer tråkigt.
3. Pernilla Oljelund har skrivit manuset till seriens samtliga 12 avsnitt. Harald Hamrell har regisserat de tre sista omgångarna.
2. Överlag är det väldigt bra skådespeleri i serien, men Ia Langhammer tenderar att spela över så det nästan blir buskis. Det är tyvärr inte första gången jag ser henne gör en sådan insats och det gör det hela ännu mer tråkigt.
3. Pernilla Oljelund har skrivit manuset till seriens samtliga 12 avsnitt. Harald Hamrell har regisserat de tre sista omgångarna.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA