Avslutningen är svag, ge oss en spinoff!
FILMENNär vi åter får knyta bekantskap med Hicke och Tandlöse har Hicke styrt över vikingarna och drakarna ett år. Han har byggt upp och utformat ett samhälle där drakar och vikingar lever sida vid sida i både symbios och harmoni. Men redan vid första anblicken blir vi varse att paradiset håller på att rämna. Hickes ö är överbefolkad och vardagliga problem består i att bygga upp raserade byggnader, se till att glupska drakar inte äter upp maten och en hel del andra små irriterande saker. Hicke har dock tagit på sig skygglapparna och ignorerar detta ända tills hans idyll hotas av en ondsint drakjägare.
I den här tredje, och avslutande, delen ligger faktiskt fokuset på Hickes drake Tandlöse. Under en tur i skogen upptäcker han en helt ny drake som han blir förälskad i. Och just de här scenerna där Tandlöse ömsom lär känna, ömsom uppvaktar, den här nya draken (hon får aldrig något namn i filmen men rasen omnämns som Light fury och är till skillnad från Tandlöse helt vit) blir något speciellt. Animatörerna har lagt oräkneliga timmar på att få drakarnas flygande att se realistiskt ut men de här två drakarnas underbara interaktioner har de verkligen lagt ned hela sitt hjärta i. Det är svårt att inte dra på smilbanden.
Resten är väldigt mycket standarddramaturgi, nostalgi och fanservice. För efter tre långfilmer och tio år ska säcken knytas ihop och det gör man förstås så tårdrypande man kan. Här har onödigt mycket tid lagts på flera av sidokaraktärerna, som om alla ska beredas utrymme att säga adjö på bästa sätt. Det här drar dock ut och segar ned filmen och kunde (borde?) ha skalats ner betydligt.
Filmens storskurk, drakjägaren Grimmel, är mest en trött standardskurk som vi sett hundratals gånger förut och överlag tar även den delen av intrigen alldeles för stor plats när det blir så uppenbart i andra scener att den här filmen handlar om Hicke och Tandlöses relation och hur den utmanas av en tredje karaktärs intåg (den nya vita draken). Så även om det här är fanservice som heter duga, vilket kan vara gott nog, så finns här delarna till en ännu bättre film som aldrig riktigt släpps lös. Kanske kan det bli en spinoff?
I den här tredje, och avslutande, delen ligger faktiskt fokuset på Hickes drake Tandlöse. Under en tur i skogen upptäcker han en helt ny drake som han blir förälskad i. Och just de här scenerna där Tandlöse ömsom lär känna, ömsom uppvaktar, den här nya draken (hon får aldrig något namn i filmen men rasen omnämns som Light fury och är till skillnad från Tandlöse helt vit) blir något speciellt. Animatörerna har lagt oräkneliga timmar på att få drakarnas flygande att se realistiskt ut men de här två drakarnas underbara interaktioner har de verkligen lagt ned hela sitt hjärta i. Det är svårt att inte dra på smilbanden.
Resten är väldigt mycket standarddramaturgi, nostalgi och fanservice. För efter tre långfilmer och tio år ska säcken knytas ihop och det gör man förstås så tårdrypande man kan. Här har onödigt mycket tid lagts på flera av sidokaraktärerna, som om alla ska beredas utrymme att säga adjö på bästa sätt. Det här drar dock ut och segar ned filmen och kunde (borde?) ha skalats ner betydligt.
Filmens storskurk, drakjägaren Grimmel, är mest en trött standardskurk som vi sett hundratals gånger förut och överlag tar även den delen av intrigen alldeles för stor plats när det blir så uppenbart i andra scener att den här filmen handlar om Hicke och Tandlöses relation och hur den utmanas av en tredje karaktärs intåg (den nya vita draken). Så även om det här är fanservice som heter duga, vilket kan vara gott nog, så finns här delarna till en ännu bättre film som aldrig riktigt släpps lös. Kanske kan det bli en spinoff?
EXTRAMATERIALET
Jag tänker inte återge, eller recensera, hela extramaterialet här. Det är sammanlagt 15 olika avdelningar med ett eller fler kortare i klipp i varje. Det känns rätt maffigt när man ögnar igenom menyn. Efter att faktiskt ha sett allt kan jag konstatera att hälften kan jag både ha och mista medan den andra hälften är både intressant som rolig.
I traditionell Dreamworks-anda har man slängt in ett par animerade kortfilmer som båda är rätt kul. "Bird Karma" har en distinkt tecknad stil och är både vacker och rolig att se där en fågel får lära sig innebörden av ordspråket "den som gapar över mycket mister ofta hela stycket". I "Bilby" följer tittaren ett litet ökenlevande djurs kamp för att hålla en försvarslös, vit fluffig fågel skyddad från alla farliga varelser. Den här är nog roligast för de yngre och påminner en del om tidigare "Ice Age"-kortfilmer jag sett.
Bland övrigt intressant material finns en alternativ inledning på filmen som dessutom presenteras av regissör och manusförfattare Dean DeBlois. Scenerna består av grovt skissade animationer men visar ett väldigt actionfyllt alternativ.
Fem bortklippta scener presenteras även dem av DeBlois vilket är kul eftersom han får chans att tala om vad tanken med scenen var men också varför man till slut tog bort den. De här scenerna befinner sig också i olika stadier av animering och ingen av dem har alltså gjorts klar och sen klippts bort.
Dessutom vill jag nämna ett av de längre klippen där man får en inblick i det svåra i att skildra just flygande djur i animerad film. Faktum är att strävan efter att få så verklighetstroget flygande som möjligt gav avtryck i drakarnas design. Dessutom avslöjar man övrig inspiration till drakarnas utseende, vilket faktiskt ger en del överraskande avslöjanden. Kul.
Mycket av det övriga extramaterialet är antingen ganska intetsägande eller överflödigt. Självklart kryddas några av klippen med mycket nostalgi och minnen då de nu alltså kommit i mål med den här trilogin. Överlag finns här tillräckligt mycket av intresse för båda inbitna fans och nyfikna nya tittare. Fint så!
I traditionell Dreamworks-anda har man slängt in ett par animerade kortfilmer som båda är rätt kul. "Bird Karma" har en distinkt tecknad stil och är både vacker och rolig att se där en fågel får lära sig innebörden av ordspråket "den som gapar över mycket mister ofta hela stycket". I "Bilby" följer tittaren ett litet ökenlevande djurs kamp för att hålla en försvarslös, vit fluffig fågel skyddad från alla farliga varelser. Den här är nog roligast för de yngre och påminner en del om tidigare "Ice Age"-kortfilmer jag sett.
Bland övrigt intressant material finns en alternativ inledning på filmen som dessutom presenteras av regissör och manusförfattare Dean DeBlois. Scenerna består av grovt skissade animationer men visar ett väldigt actionfyllt alternativ.
Fem bortklippta scener presenteras även dem av DeBlois vilket är kul eftersom han får chans att tala om vad tanken med scenen var men också varför man till slut tog bort den. De här scenerna befinner sig också i olika stadier av animering och ingen av dem har alltså gjorts klar och sen klippts bort.
Dessutom vill jag nämna ett av de längre klippen där man får en inblick i det svåra i att skildra just flygande djur i animerad film. Faktum är att strävan efter att få så verklighetstroget flygande som möjligt gav avtryck i drakarnas design. Dessutom avslöjar man övrig inspiration till drakarnas utseende, vilket faktiskt ger en del överraskande avslöjanden. Kul.
Mycket av det övriga extramaterialet är antingen ganska intetsägande eller överflödigt. Självklart kryddas några av klippen med mycket nostalgi och minnen då de nu alltså kommit i mål med den här trilogin. Överlag finns här tillräckligt mycket av intresse för båda inbitna fans och nyfikna nya tittare. Fint så!
TRE SAKER
1. Som vanligt tycker jag Universals menysymboler på blu-ray-utgåvorna är svårtydda. Ta bort eller gör om dem!
2. Det har tagit ungefär tio år att få färdigt den här trilogin och den innehåller några av de mest komplexa scenerna i Dreamworks historia.
3. Det här är min 200:e recension på DVDKritik.se. "Draktränaren 3" är långt ifrån den bästa filmen jag recenserat här men den befinner sig gott och väl på den övre halvan.
2. Det har tagit ungefär tio år att få färdigt den här trilogin och den innehåller några av de mest komplexa scenerna i Dreamworks historia.
3. Det här är min 200:e recension på DVDKritik.se. "Draktränaren 3" är långt ifrån den bästa filmen jag recenserat här men den befinner sig gott och väl på den övre halvan.
THOMAS HELSING (2019-07-24)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
