Håller inte riktigt toppklass efter 30+ år
FILMENVarför får jag känslan av att "Top Gun" var en film som stod i hyllan som köp-VHS i vart och vartannat svenskt hem? Så känns det. Det är onekligen en klassisk film ("en av de bästa actionfilmerna genom tiderna" säger omslagstexten) som till och med valts ut för att "bevaras för evigt i Library of Congress som kulturellt viktig film". Det är ju inte illa.
Igen: Det är en klassiker som osar 80-tal och som inte minst musikaliskt etsat sig fast. Från det segerdoftande "Top Gun"-temat, via Oscarsvinnande "Take My Breath Away" till den ylande "Danger Zone". Det är svårt att inte ryckas med av musiken. Dessvärre blir jag efter denna första titt på många år tydligt varse om att det inte är en film som åldrats helt perfekt. De spektakulära flygscenerna är ganska tråkiga och lika lätta att följa med i som en tv-sänd bandymatch på 90-talet och mellan dessa scener är det en ganska grabbig ton där Tom Cruise limmar duktigt på filmens nästan enda kvinnliga bidrag Kelly McGillis eller mäter sitt könsorgan med Val Kilmer.
Storyn kan väl alla: Cruise spelar den vilda piloten Maverick som är riktigt duktig men som tar lite för många kostsamma egna initiativ med sin andrepilot Goose (Anthony Edwards) i baksätet. Trots det lyckas Maverick och Goose bli det par som skickas vidare till Top Gun-skolan där de bästa av de bästa tränas till att bli ännu bättre under ledning av veteranerna Viper (Tom Skerritt) och Jester (Michael Ironside). Här är det Iceman (Kilmer) och hans andrepilot Slider (Rick Rossovich) som är de bästa och som därför psykar Maverick till nya misstag.
Men det är Maverick som får ihop det med civila instruktören Charlie (McGillis), en inledningsvis förbjuden kärlek som ger hopp och glädje i Mavericks liv. Detta balanseras upp av något oväntat som ruskar om ordentligt, och filmen leder fram till ett synnerligen skarpt läge där Maverick måste bevisa för alla - och sig själv - att han är mer än en hänsynslös talang.
Det är vissa brister i helheten anser jag nu med vuxna ögon och 30+ år från utkomståret 1986. Något som dock håller väldigt hög klass fortfarande är filmens utseende. Tony Scott hade en klar vision av hur han ville att filmen skulle se ut och med fotografen Jeffrey Kimballs hjälp har "Top Gun" ett utpräglat utseende som fortfarande känns läckert. Och även om flygscenerna blir lite tråkiga i längden är det förstås något visst över sekvenser som är skapade av riktiga flygaress och inte genom skickliga dataanimatörer.
För tredje gången: Det är fortfarande en klassiker och den lär leva vidare i otaliga 30-tal år framöver. Ett tidsdokument på många vis.
Igen: Det är en klassiker som osar 80-tal och som inte minst musikaliskt etsat sig fast. Från det segerdoftande "Top Gun"-temat, via Oscarsvinnande "Take My Breath Away" till den ylande "Danger Zone". Det är svårt att inte ryckas med av musiken. Dessvärre blir jag efter denna första titt på många år tydligt varse om att det inte är en film som åldrats helt perfekt. De spektakulära flygscenerna är ganska tråkiga och lika lätta att följa med i som en tv-sänd bandymatch på 90-talet och mellan dessa scener är det en ganska grabbig ton där Tom Cruise limmar duktigt på filmens nästan enda kvinnliga bidrag Kelly McGillis eller mäter sitt könsorgan med Val Kilmer.
Storyn kan väl alla: Cruise spelar den vilda piloten Maverick som är riktigt duktig men som tar lite för många kostsamma egna initiativ med sin andrepilot Goose (Anthony Edwards) i baksätet. Trots det lyckas Maverick och Goose bli det par som skickas vidare till Top Gun-skolan där de bästa av de bästa tränas till att bli ännu bättre under ledning av veteranerna Viper (Tom Skerritt) och Jester (Michael Ironside). Här är det Iceman (Kilmer) och hans andrepilot Slider (Rick Rossovich) som är de bästa och som därför psykar Maverick till nya misstag.
Men det är Maverick som får ihop det med civila instruktören Charlie (McGillis), en inledningsvis förbjuden kärlek som ger hopp och glädje i Mavericks liv. Detta balanseras upp av något oväntat som ruskar om ordentligt, och filmen leder fram till ett synnerligen skarpt läge där Maverick måste bevisa för alla - och sig själv - att han är mer än en hänsynslös talang.
Det är vissa brister i helheten anser jag nu med vuxna ögon och 30+ år från utkomståret 1986. Något som dock håller väldigt hög klass fortfarande är filmens utseende. Tony Scott hade en klar vision av hur han ville att filmen skulle se ut och med fotografen Jeffrey Kimballs hjälp har "Top Gun" ett utpräglat utseende som fortfarande känns läckert. Och även om flygscenerna blir lite tråkiga i längden är det förstås något visst över sekvenser som är skapade av riktiga flygaress och inte genom skickliga dataanimatörer.
För tredje gången: Det är fortfarande en klassiker och den lär leva vidare i otaliga 30-tal år framöver. Ett tidsdokument på många vis.
EXTRAMATERIALET
Merparten av extramaterialet är från en tidigare blu-ray-utgåva som kom 2008, men det finns två helt nya inslag också. Det ena heter "The Legacy of Top Gun" och är starkt kopplad till den kommande uppföljaren "Top Gun: Maverick" där skådespelare och filmmakare pratar om den första filmen. Det andra inslaget är "On Your Six - Thirty Years of Top Gun", en femdelad featurette där producenten Jerry Bruckheimer och Tom Cruise pratar retrospektivt om filmen i en halvtimme ungefär.
Man kan säga att denna nyproducerade bakomfilm tematiskt är en kortare version av den GIGANTISKA variant som fanns på 2008-utgåvan. Bakomfilmen "Danger Zone: The Making of Top Gun" är en koloss på 2,5 timmar som verkligen går in i detalj på det mesta. Speciellt fastnar jag för de nästan 30 minuter som vigs åt musiken i filmen.
I övrigt finns det en featurette om den verkliga Top Gun-skolan och en bunt musikvideor från 80-talets glansdagar, storyboards och gammalt promomaterial, samt ett kommentarspår från 2008-släppet.
Man kan säga att denna nyproducerade bakomfilm tematiskt är en kortare version av den GIGANTISKA variant som fanns på 2008-utgåvan. Bakomfilmen "Danger Zone: The Making of Top Gun" är en koloss på 2,5 timmar som verkligen går in i detalj på det mesta. Speciellt fastnar jag för de nästan 30 minuter som vigs åt musiken i filmen.
I övrigt finns det en featurette om den verkliga Top Gun-skolan och en bunt musikvideor från 80-talets glansdagar, storyboards och gammalt promomaterial, samt ett kommentarspår från 2008-släppet.
TRE SAKER
1. Apropå min rubrik till recensionen - om filmen hade fått en svensk titel, vilket många filmer fick under 80-talet, hade kanske "Toppklassen" varit ett alternativ?
2. Det finns många klassiska repliker som är lätta att citera. På den riktiga Top Gun-skolan utdelas det böter till de elever som citerar filmen.
3. Den här utgåvan av "Top Gun" var ursprungligen planerad att komma ungefär samtidigt som uppföljaren "Top Gun: Maverick" som skulle gått upp på biograferna sommaren 2020. Den är nu framflyttad till julen 2020 i stället.
2. Det finns många klassiska repliker som är lätta att citera. På den riktiga Top Gun-skolan utdelas det böter till de elever som citerar filmen.
3. Den här utgåvan av "Top Gun" var ursprungligen planerad att komma ungefär samtidigt som uppföljaren "Top Gun: Maverick" som skulle gått upp på biograferna sommaren 2020. Den är nu framflyttad till julen 2020 i stället.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA